Archive for mars, 2010

Mammas hjärta!

Nu är dom hemma igen. De fick inte ut pärlan så i morgon bitti ska jag och Celine till sjukhuset för att de ska söva henne. Hon var jätte ledsen och hade väldigt ont och berättade allt de gjort på henne om och om igen innan hon kom till ro och kunde somna. Typiskt att det inte var en vanlig pärla som man har till pärlplattor, nej denna var rund och stor och sitter där den sitter.

Celine som vill ha frukost direkt hon öppnar ögonen på morgonen får inte äta något alls och inte dricka något efter 07.00 i morgon bitti. Jag har lovat henne att vi ska gå och fika så fort vi är klara i morgon, om hon mår bra vill säga. Och så klart får hon vara hemma med mig hela dagen. Jag hoppas verkligen hon mår bra för hon har sett fram emot en dag i stan där vi skulle köpa present till pappa och ha det mysigt.

Savannah lyssnade fascinerat på Celines berättelser om doktorn och pärlan och tyckte så synd om henne. Hon frågade om hon var ledsen och gav henne en kram. Mina små godingar!

Det började med ett samtal från dagis. De sa att Celine klagat på att hon hade ont i örat och senare hade de sett att hon hade en pärla långt inne i örat. Vi ringde och fick en tid på vårdcentralen innan de stängde. Henric hämtade henne och jag hämtade Savannah. Jag var inte direkt orolig just då men när Henric ringde efter ett tag och sa att han var på sjuhuset istället eftersom de inte lyckats få ut pärlan på vårdcentralen blev jag orolig och ännu mer när han sa att de kanske måste söva henne.

Nu går jag bara omkring här och väntar på att han ska ringa. Självklart glömde han sin telefon hemma och fick låna telefonen på mottagningen innan. Det är nästan en timme sedan de fick komma in till läkaren. Det gör ont i mammahjärtat och jag önskar att jag var där med henne.

Förstår inte riktigt hur detta mammahjärta klarar av att vara förälder. Inte alla, men de allra flesta jag känner är väldigt blödiga när det kommer till sina barn och detta hjärta ska hålla länge. Celine är inte ens 4 år och ändå har det där mammahjärtat gjort ont och oroat sig så många gånger redan. Tydligen går det aldrig över heller, oron finns där alltid.

Espressohouse´s Chai Tea.

Dessa två sjukdagar har jag hunnit jobba med mitt skolprojekt och är snart färdig. Behöver bara bli lite piggare så jag kommer ner till centralstationen för att ta en bild, på samma plats där jag intervjuat en del av resenärerna och skrivit ett reportage om det. Jag är glad att jag påbörjade mitt arbete tidigare än i går så jag har kunnat ligga i sängen för att sammanställa allt och sedan skriva reportaget.

Har gjort en Chai Latte som jag planerat att njuta av till de desperata hemmafruarna, men upptäckte precis att det inte är något avsnitt i kväll. Inte mig emot, då kan jag se The Mentalist utan att missa hemmafruarna. Jag vet fortfarande inte varför jag ser på hemmafruarna, det är inte i närheten av vad det var från början. Men ändå vill jag inte missa något.

I morgon är det jag som lämnar tjejerna på dagis och eftersom jag inte gjort det på ett tag på grund av jobbet så var Celine helt till sig när jag berättade det för henne. Och när jag sa att jag hämtar dom tidigare från dagis på torsdag för att vi ska åka och köpa födelsedagspresent till pappa började hon hoppa och jubla. Tänk hur något sånt litet kan betyda så mycket för de små. Att pappa fyller år på fredag är med jättestort och de har idag övat födelsedagssången som de ska sjunga när de väcker honom, sa de.

Något som inte var lika populärt var att pappa inte skulle ha barnkalas. Celine sa att när man fyller år ska man ha tårta och det ska komma många, många barn. Hon blev rasande när vi förklarade att det bara blir vuxenkalas men det gick över när hon fick reda på att hon skulle vara med mormor, mormors kärlek och hans son, att de skulle titta på lamm och senare på kvällen ska på påskfest. Dit fick vi minsann inte följa med.

 
Nybadad liten toka som gång på gång påminner om att hon älskar mig.

Mitt mammahjärta passar bra ihop med resten av kroppen, det är brännande hett. Både Celine och Savannah har upprepade gånger sagt att de älskar mig under kvällen. Celine tar sina händer på mina kinder, tittar rakt in i mina ögon och säger jag älskar dig så mycket mamma. Det är lika underbart att höra varje gång. Och Savannah gör likadant, fast hon håller sina små söta händer för mina öron när hon säger det och avslutar med en blöt puss. Mina älskade tjejer, mamma älskar er med, oändligt mycket, obeskrivligt mycket.

Statusen just nu är en darrandes kropp som gör ont och en hals som inte tillåter att jag sväljer några större mängder vatten. När jag är sjuk på detta viset tänker jag alltid tillbaks ca 9 år. Det skulle vara en ordentlig fest på kvällen, alla hade laddat en hel vecka inför denna och samma dag var jag så dålig att jag knappt kunde röra mig. Hög feber och en ond hals, jag låg under ett duntäcke i soffan där jag bodde tillsammans med två vänner. Den ena var partyprins och tyckte inte att sjukdom skulle få hindra mig från att följa med på kvällen. Han blandade ihop en drink, eller vad man kan kalla det, med hett té, galliano och honung och tvingade mig att dricka det och sedan rusa rakt in i ett hett bad. Han fick hjälpa mig till badet och tillbaks till soffan, men sen tog det inte lång tid innan jag kände mig på topp. Febern var ju så klart kvar men jag mådde prima och höll nästan hela kvällen ut. Dagen efter ska vi ju inte snacka om!

Nu på “äldre dar” föredrar jag att krypa under täcket i stället och bara stanna där tills det blir bättre. Den enda vätskan som förtärs är vatten och té. Jag  känner mig inte längre stressad över festen, jag vet att jag kommer vara bra till dess.

Den minskade stressen ökade nyss igen. Henric kom hem efter att betalt lokalen och sa att vi inte kunde få nycklarna som planerat dagen innan, utan att vi får dom 12.00 samma dag. Vid den tiden kommer göteborgarna och vi ville vara klara i lokalen då. Jaja, det får vi lösa på lördag.

Ska återgå till min varma säng!

Kände mig inte riktigt på topp i går eftermiddag och på kvällen fick jag feber, ont i hela kroppen och halsen svullnade upp. Jag hoppades att en tidig kväll skulle göra susen, men icke. Jag har vaknat flera gånger i natt och fått byta sovkläder eftersom jag svettats och frusit omvartannat. Jag har varken tid eller lust med detta nu. Jag blir så stressad över det, först och främst för att jag verkligen vill jobba och sen för att det bara är 5 dagar kvar till Henrics fest. Usch vad jag känner mig gnällig.

Goaste tjejerna ville gärna ställa upp på bild igår.

Tjejerna var så mysiga mot varandra hela dagen igår. De låg och vilade tillsammans och Savannah klappade Celine på kinden, Celine sa “du är så söt Savannah”. Underbart med syskonkärlek när den är på det hållet. När de hade lagt sig låg Savannah och babblade ett tag och Celine svarade henne med mmm och ja, efter en stund sa hon åt henne att vara tyst för hon ville sova och Savannah nöjde sig med det och somnade nästan direkt.

Önskar er en bra start på veckan!

Godingarna är redan redo för kalas.

Tjejerna är nybadade och klädda för kalas. Celine såg hur jag gjorde med mitt hår och ville ha en likadan fläta i luggen och såklart ville Savannah ha en likadan. Det är lite svårt att förklara för henne att hon inte har tillräckligt med hår men två toffsar gick lika bra och hon har stått länge framför spegeln och bara skrattat åt sig själv, lilla tokan.

Henric är med färdig och det är bara jag kvar. Alltid är det samma visa. Övriga familjen kan ta långa bad och sedan hjälper jag tjejerna att bli färdiga. När duschen är ledig har vi ont om tid och jag får stressa för att bli klar. Idag har vi gott om tid fortfarande och förhoppningsvis kan jag få göra mig färdig i lugn och ro.

Hoppas ni har en lugn och skön söndag!

 Dags att säga godnatt till godingarna och gå på tjejmiddag.

Det blev en tidig kväll för mig. De tidiga morgnarna och sena kvällarna under veckan har satt sina spår och jag behöver min skönhetssömn mer än något annat. Det har varit en mycket trevlig kväll med massor av gott att äta, jag känner mig överjäst. Drinken vi bjöds på när vi kom var det godaste jag druckit på länge.

I morgon är det minifirande för Henric och städning som står på schemat. Och så klart så mycket mys med barnen som det bara går. Jag ska försöka ragga upp två extrasängar till nästa helg då vi får finbesök av både Ingela med man och Wojtan med man. Henrics 30-års fest är på lördag och jag tror att det mesta är under kontroll, bara färskvarorna kvar och fix i lokalen där festen ska hållas.

I natt är det dags att ställa om klockorna och jag har hela dagen gått och tänkt att den extra timmen de ger mig kommer väl till användning. Men nu i kväll fick jag veta att de tar en timme från mig. Jag har noll koll på det där men omställning av klockan och barnen lär ju inte sova varken mer eller mindre oavsett.

Barnen hade somnat på soffan idag igen. De tycker det är helfestligt att man får vara uppe så länge man vill på helgerna och att det är tillåtet att somna i soffan, finns ju inget mysigare. Celine förstår reglerna och det är inga problem att i veckorna lägga sig i sin säng när hon är trött. Men Savannah suckar högt vissa vardagar när hon måste flytta sig från soffan till sängen. Det kanske verkar som vi pressar våra barn till att vara uppe längre än de orkar men så är det inte, vill de lägga sig säger de till. På vardagar brukar deras tid vara senast 19.00 och helgerna får de vara uppe tills de är trötta, vilket brukar vara senast 20.00. Tidigare än 18.00 vill vi dock helst inte att de ska somna, då vaknar dom tidigt dagen efter och orkar inte med en hel dagisdag på samma sätt och med samma energi. Ja så funkar våra barn, de vaknar inte senare för att de lägger sig senare men lägger de sig tidigt vaknar de tidigare.

Även om jag inte fått så mycket uträttat har det varit en riktigt bra dag. Celine fick vara hos sin dagiskompis vilket gjorde henne överlycklig, jag fick mystid med Savannah och en lång middagslur bredvid henne, jag hann mysa med Celine innan jag gick till en riktigt trevlig tjejmiddag och nu ska dagen avslutas i min grymt sköna säng.

Förra året när Celine fyllde år fick hon en ny cykel. Hon kunde använda den men den var aningen för stor. Nu har hon vuxit förbi sin gamla cykel och den nya plockades ner från vinden igår. Den passar henne perfekt och det går mycket lättare att cykla med den nya än den gamla. Savannah har nu fått ta över Celines gamla och hon tycker det är hur kul som helst att trampa på den. Hon övar för fullt och även om det mest är bromsningar som görs så får hon till det ibland och blir helt utom sig av lycka.

Det var hennes premiärtur i går kväll och vi hade tänkt att vi skulle vara ute och öva med henne under dagen när Celine varit hos en dagiskompis. Tyvärr har det ösregnat hela dagen så det har inte blivit av. 
- Jag vill kyckla nu mamma. Jag vill kyckla ute, säger hon med cirka två sekunders paus mellan. Nu är hon ute och trampar på sin trehjuling i stället och Celine cyklar runt, runt på sin nya cykel och ser så lycklig ut.

Idag har vi “äntligen” köpt en klocka till köket. Jag kastade ut den förra vi hade för flera år sedan eftersom jag inte fixar det tickande ljudet den gav av sig. Nu sitter jag här och känner redan att jag vill kasta ut denna med, det kommer bli problem i kväll är jag ska sova och jag kommer gå upp irriterat och trycka ut batteriet. Varför måste alla klockor väsnas?

Nu ska jag hoppa in i duschen och göra mig redo för en tjejkväll med god mat, gott sällskap och fnitter.

Min vinst från Glamour.

I december blev mitt brev utsett till Månadens brev i Glamour och idag fick jag min väldoftande vinst. Bättre sent än aldrig! Priset var produkter från Issey Miyake, 200 ml body lotion, 100 ml spray deodorant och 50 ml eau de toilette. Doften passar mig perfekt. Och tack vare vinsten fick badrumskåpet sig en ordentlig rensning och städning.

Jag är så glad att det är fredag. På bussen hem efter jobb idag höll jag på att somna och det hade jag gjort om inte en vän hoppat på några hållplatser innan jag skulle av. I går somnade jag till och vaknade av min egen snarkning, jag skämdes och var så glad att jag skulle gå av bussen bara en liten bit senare. Först tänkte jag gå av direkt och promenera den sista biten hem men jag orkade inte och valde att sitta kvar och skämmas.

Båda tjejerna somnade i soffan i kväll. Först Savannah och när vi burit in henne tog det inte lång tid förrän Celine sov hon med. Hon har börjat med en sak som jag kommer ihåg att jag med gjorde när jag var liten. Hon drar filten över huvudet och säger att hon inte är trött och bara vill gömma sig, eller så blundar hon och säger att hon har grus i ögonen och snart ska titta igen, sen somnar hon kort därefter. Jag berättade en saga om John Blund för henne nu i veckan och sa att gruset som känns i ögonen är glittret som John Blund strör i barns ögon när det är dags att sova, nu vill hon höra berättelsen varje kväll och så fort hon börjar klia sig i ögonen säger hon att John Blund måste ha varit förbi.

Mr John har nog besökt mig med men i kväll ska jag trotsa honom för att umgås med min kära make, det var ett tag sedan. Hela veckan har gått åt jobb och studier och ingen tid alls åt Henric. Idag när han kom och lämnade lunch till mig frågade jag honom hur han mådde. Han tittade frågande på mig och jag fick förklara att jag bara undrade eftersom vi knappt pratat under veckan som gått. Konstigt hur mycket man kan sakna någon som man lever med.

Nu är det kvalitetstid med maken som gäller. Hoppas ni har en riktigt mysig fredagskväll!

Barnens fina påskris

Nu är det äntligen fredag. Ska bara ta i tu med arbetsdagen och sen är det dags för fredagsmys. Som jag längtat!

Önskar en riktigt mysig fredag till er godingar!

Nu är det vår på riktigt. Graderna har gått upp mot 15 och blommorna lyser med sina fina färger lite överallt. På vissa ställen är det hela ängar fulla av vita och gula blommor. På lunchen satt jag ute i solen, utan jacka och blev ändå väldigt varm. Vädret ger positiv påverkan på människorna och alla som varit i ide under vintern tittar fram, hela torgen var fullsmockade med studenter idag (och annat folk) som satt på bänkar/marken och alla såg så mycket gladare ut. Även jag och en arbetskollega drabbades av vårfnitter idag, vi skrattade så tårarna rann, den lilla stunden vi hann träffas.

Jag köpte en dricka idag som fick mig att sitta och fnissa för mig själv när jag väntade på bussen. VitaminWater heter den och finns i många olika smaker och alla med en egen text på flaskan. Jag köpte d-fence, hallon/äpple som hade den klockrena texten…

Plockar du ut sjukdagar för att du faktiskt är sjuk? Skärp dig. Sjukdagar är till för att gotta ner sig i skvallret med vännerna på upper east side och bli gitarrgud i tv-spelvärlden. Tricket är att hålla sig tillräckligt frisk för att själv kunna avgöra när man känner sig “sjuk”.

Mental note: av en ren händelse råkar innehållet i den här flaskan vara berikat med c-vitamin. Två snabba tips bara.
Ett, överdriv inte symptomen dagen innan din “sjukdag”. Du är inte hollywoodmaterial.
Två, svara inte i mobilen när du övar gitarrsolon…i vissa kretsar anses det nämligen fult att spela sjuk när man inte är det.

Jag måste ju kolla in texten på de andra smakerna med!

Efter dagis var vi ute och lekte i det fina vädret till 17.30 och sedan blev det ett snabbt bad och middag innan tjejerna somnade. Celine trillade och skrapade upp sitt knä när vi var ute men brydde sig inte så länge och skojade vidare…tills vi kom in och hon såg sitt lilla skrapmärke och behövde plåster omedelbart. Efter det kunde hon inte gå och haltade runt på sitt ben och skrek om att bli buren till de platser hon skulle
-Hallååå, jag är ju faktiskt skadad, skrek hon varje gång.

I morgon är det äntligen fredag och jag längtar efter en ledig helg med min familj. På lördag kväll ska jag på tjejfest och på söndag kommer några i Henrics familj för att fira hans 30-års dag. Utöver detta ska vi bara mysa och ha det gott och det ska bli så skönt.

Kramar från mig, trött men full av vårkänslor!

Vissa dagar lyser solen extra mycket, idag är en sådan dag. Inte bara den härliga och värmande solen utomhus, utan solen i hjärtat som gör att allt känns så mycket lättare. Jag har aldrig trott på ödet men nu vettikatten om jag inte borde göra det. I går kändes det mesta skit, men idag tog jag mod till mig och tog en chansning som jag tror kommer ge en positiv utgång. Och om inte så har jag försökt i alla fall och bara det känns bra och höjde mitt självförtroende.

Jag hann inte mer än innanför dörren efter jobb så var det dags för betygsamtal för kursen som avslutades förra veckan. Många positiva kommentarer och ett starkt VG lyckades jag kamma hem. Väldigt nöjd med det är jag, speciellt eftersom jag låg däckad i kräksjukan förra veckan. Ja jag hade ju varit nöjd annars med.

Fortfarande inga nya bilder. Undrar om en kamera kan damma bort, hoppas inte.

Som om det inte vore nog så har jag mannekängat och tror jag hittat klädseln inför nästa helgs 30-års fest. Tog fram ett par skor ur garderoben som jag aldrig använt och testade dom till outfiten och de satt som skon på askungen. Ett världsproblem mindre.

Fler saker som gör att hjärtat mår bra är att jag jobbat som en gnu om kvällarna och precis nu är klar med veckans insändningsuppgift, vilket betyder att jag i morgon gör min tenta och har fredagen fri från studier. Underbart! Jag känner mig sådär löjligt nöjd med mig själv, i alla fall idag.

Eftersom vi (oftast) lyckas hålla barnen vakna en timmer mer än tidigare nu, får jag lite extra tid med dom och det värmer hjärtat allra mest. Celine var väldigt känslig idag och grät för minsta lilla sak. När vi satt i bilen på väg hem från vår lilla utflykt och hoppade av vid mataffären för att handla såg jag att hon hade tårar längst kinderna när jag tog ut henne ur bilen. Hon hade suttit i bilen och gråtit tyst och det gjorde så ont i mig. När vi kom hem satte jag mig ensam med henne för att fråga om något hänt, då blev hon ledsen igen och sa sen – Nä mamma, jag är bara så trött, det är därför jag är lite känslig. Min älskade lilla tjej, man kan inte annat än att älska dig djupt.

Nu är det paus från allt, förutom Dr Dreamy i Gray´s Anatomy. Till helgen ska jag ta en ordentlig bloggrunda, jag gissar att jag har massor, massor att läsa ikapp. Och kameran ska dammas av!

Kramar till er!

I brist på fototid, Savannah för 1 år sedan.

Ännu en dag där ögonen går i kors redan nu. 04.40 ringde klockan och 05.55 var jag på jobb. Jag hann precis hem och ta fram mat och sätta mig ner en liten stund innan vi skulle hämta hem våra barn och barnen som var här igår. Fyra kids i dag med och fullt ös, jag är helt slut. Har hunnit med en ut av veckans inlämningsuppgifter och tar ledigt resten av kvällen, som varar  ca 1 timme till.

I morgon kväll ska hela familjen iväg på en spännande sak. Jag försöker att inte ha för höga förväntningar, det kan bli fruktansvärt bra eller så blir det inget alls. Men det krävs en del funderande.

Nu är det Cougar Town, hysteriskt kul serie med underbara Courtney Arquette (´hur det nu stavas).

Kramar från mig!

Två söta drickflaskor till barnen och en till  mig.

Dessa snygga och funktionella dryckflaskor fick jag och barnen hem i brevlådan i dag. De är från SIGG´s ekokollektion och är både fina och droppfria. Flaskan är 100% återvinningsbar, väldigt lätt och har en beläggning inuti som gör att det inte kommer någon smak från aluminiumet.

Min flaska kommer följa med till gymmet nästa gång och barnens kommer garanterat få följa med på nästa dagisutflykt, det brukar alltid vara vått i ryggsäcken efter deras dricka. Fast jag tror att de kommer vilja dricka ur dessa hemma med, de är flasktjejer båda två.

I ekokollektionen kommer det finnas nio flaskor med olika design och buskap, tre ut av dom är juniorflaskor. gå n och titta på deras hemsida och se de övriga designerna, www.sigg.com .

Jag får många frågor om varför jag behöver ta vaccin och andra grejer. Har skrivit om det i tidigare inlägg men här kommer förklaringen igen. Eftersom jag fått jobb på sjukhuset där det finns smittor, så klart, behöver jag skydda mig med vaccin. Området där jag just nu är på finns alla möjliga smittorisker så det är för min säkerhet och framförallt barnens, som jag ska vaccinera mig mot hepatit a och hepatit B och Tuberkulos.

Även om det är en panikkänsla bara av att prata om det så är jag glad att företaget är noga med att skydda sina anställda. När jag skriver detta märker jag att jag har mognat, hade detta varit förr hade jag skrivit så här i stället “jag tror företaget samarbetar med de stickälskande sköterskorna som bara är ute efter att plåga folk”.

Dagen har varit kaotisk. Hela familjen satt i bilden 05.50 för att lämna av mig. Jag klarade min dag utan några större misstag och var klar i god tid med allt som skulle göras. Tur var väl det eftersom jag hade tid på röntgen 13.45, trodde jag. När jag kom dit visade det sig att min tid var 10.45, men de fixade det ändå. Att ta röntgenbilderna tog 2 minuter och sedan kunde jag gå igen.

Jag hann hem för att städa undan lite snabbt innan Henric kom hem och vi begav oss till dagis för att hämta 4 busungar. Två 3,5 åringar och två 2 åringar. Det var ju ganska livat här hemma, om det är rätt ord. Barnen busade och hittade på hyss tillsammans, tills de upptäckte tv:n och att Pippi Långstump var på den. Då blev det lugnt i ca 5 minuter och sen var det dags för mat.

När barnen blivit hämtade och våra barn somnade satt jag mig direkt med studier och började arbeta på veckans uppsats. I 4 timmar har jag suttit och ögonen lyder inte ens med brillorna på. Tanken har slagit mig att kanske lägga studierna på hyllan en stund men samtidigt vill jag inte det, jag vill bli klar med dessa två sista kurser, dessa sista 10 veckor. Men när jag tänker på att det ändå är hela 10 veckor kvar så känner jag mig ganska besegrad.

Det kan ju inte vara så att jag ska gå upp 04.50 och jobba till 14.30, hämta barnen på dagis och ha tid med dom till 19.00 och sedan bara sätta mig med huvudet i boken fram till midnatt. Jag kommer ju behöva  mycket mer kaffe än min magen fixar för att klara det. Men jag kör på än så länge, det är ju så fruktansvärt roligt!

Nu ska jag krypa ner och hoppas på att somna inom kort. De ynka timmarna jag fick i natt räckte tydligen inte, nya friska tag i morgon.

Jag började söndagen med sluttentan som jag egentligen skulle gjort i fredags. De timmar som det tog att göra den satt jag i köket och njöt av solen utanför fönstret och såg graderna stiga, de var uppe i hela 7 grader innan jag var klar.Det känns som det gick bra så jag håller tummarna för att det gjorde det.

Hela familjen är mycket bättre idag. Det enda som sitter kvar på mig är tröttheten men den försvinner den med. Vi har varit ute största delen av dagen. Både för att njuta av det härliga vädret och för att inhandla så mycket det går till festen. Nu är allt förutom färskvarorna köpta och det känns skönt att ha det avklarat.

 Tjejerna gör sallad till maten.

När det kommer till kvällsmat har vi sällan tid att stå med något som tar lång tid. Så idag när tiden fanns slog vi till med kyckling, potatis, hemmagjord sås, vinbärsgelé och sallad. Barnen fick göra salladen och det sysselsatte dom ett bra tag. Konstigt nog var det inte så mycket grönsaker kvar i salladsskålen när de var klara.

I morgon är det jobb för mig igen, ja hela veckan faktiskt. Jag ska även på röntgen i morgon eftermiddag och under veckan måste jag hinna med att ta tbc-vaccinet. Självklart visade mitt test inget utslag så jag behöver ta vaccinet, min vanliga tur liksom.

Inte bara jobb och röntgen i morgon, en väns två barn ska följa med hem efter dagis och en ny kurs börjar. Studierna ska jag dock tjuvstarta med redan nu innan jag tar kväll och sätter mig till rätta i soffan.

Hoppas ni haft en riktigt bra helg!

Barnen sover middag, den ena somnade i vår säng och den andra i soffan.

Trots att vi ännu inte är helt krya här hemma har vi haft en riktigt mysig dag. Lugn lek, en ganska lång middagslur för båda barnen och sedan en stund utomhus. Nu på kvällen har vi suttit framför tv:n och gjort pärlplattor, halsband och lyssnat på Körslaget. De båda höll sig uppe till för bara en liten stund sedan, jag är både imponerad och glad för att kvällarna börjar bli lite längre med vakna barn.

Celine har fått upp intresset för att fotografera och har tagit slut på en hel engångskamera idag. Nu har jag laddat den lilla kameran så hon kan använda den i morgon och se sina bilder direkt i datorn och på kameraskärmen. Även Savannah gillade det, men jag har en liten misstanke om att hennes bilder kommer innehålla mest fötter och ben.

Om bara två veckor är det dags för 30-års fest. När vi bokade lokal och satt datum för festen hade vi noll koll på att det var påskafton just den dagen. Vi är inte direkt några stora påskfirare själva och tydligen är inte våra vänner det heller för det kommer bli en bra skara med härliga människor. Jag hoppas magen mår bättre i morgon för vi behöver handla lite saker till detta, dagen innan vill jag “bara” ha maten kvar att tänka på.

Jag ska sätta mig tillrätta i soffan igen för att se slutet på filmen som vi påbörjade igår. Vi var så trötta att vi inte ens kunde hålla oss uppe den sista halvtimmen vi hade kvar på filmen.

Hoppas att ni haft en riktigt härlig lördag och att vårsolen lyst på er, här har det mestadels regnat men graderna varit till sin belåtenhet.

Kram från mig!

Jag mådde fruktansvärt illa under hela dagen igår och på kvällen började det igen. I dag var jag på sjukhuset när telefonen ringde och jag fick bege mig till dagis för att hämta Celine. Som tur är så kräks hon inte och verkar inte direkt tagen, men magen är inte som den ska.

Vi gick hem och kröp ner i sängen tillsammans och inte långt in i filmen Robin Hood sov vi båda två. Farmor och faster hämtade Savannah på dagis och stannade sedan här ett tag.

 Barnen och deras faster leker med PlayMais. Savannah somnade i pappas famn under Let´s Dance.

Idag fick vi hem ett paket från EkoLeko som innehöll färgglada bitar av PlayMais. Helt perfekt när mamma inte har någon ork att hitta på saker och allt som krävs är en fuktad trasa och dessa bitarna. De är giftfria byggbitar av majs. Celine var inte sen med att käka upp en bit när hon hörde att mig berätta det för Henric och farmor. Savannah stoppade hennes långa remsa med bitar i munnen då hon skulle bära en pall och hon var inte lika förtjust i dom som storasyster.

Barnen har varit på sitt bästa humör idag och eftersom Celine somnade en stund innan orkade hon vara uppe längre än vanligt. Vi tittade på Let´s Dance och efter en stund somnade Savannah hos pappa. Celine och jag låg tillsammans i fåtöljen och jag hörde hennes gäspningar när klockan närmade sig nio. Nu sover de sött i sina sängar och jag ska gå tillbaks till fåtöljen för att se den nyaste Wallander.

Läget har varit bättre idag men så fort jag rör mig mår jag fruktansvärt illa och kroppen har ingen energi alls. Jag hoppas innerligt att det är bättre i morgon och att barnens magar med blir bra snabbt. I morgon hoppas jag att vi kan gå ut och njuta av det härliga vårvädret, 10 grader har det varit och massor med fina vårblommor har dykt upp (heter de kanske snödroppar och vintergäck?).

Hoppas ni haft en riktigt härlig fredag!

Är det något man inte vill precis i början av ett  nytt jobb så är det att behöva sjukanmäla sig. Tyvärr fick jag göra det idag då känslan av att må bättre försvann igår igen. Att vara magsjuk är vidrigt och jag har lyckats klara mig så bra hittills, men så kommer det nu. Att vara sjuk passar sig aldrig och det kommer alltid i de mest olägliga tillfällena. Detta skulle vara min sista dag med upplärning och från måndag ska jag sköta det själv, så jag behövde verkligen denna dagen.

Men att få dåligt samvete gör mig inte friskare så jag försöker lägga det ifrån mig och hoppas att jag kan gå in på måndag och fixa mina uppgifter utan problem. Just nu vill jag bara vila och slippa kräkas mer. Jag vet att man lätt får smittor på sjukhuset men efter en tid hoppas jag bli lika härdad som Henric blivit. Han har jobbat på sjukhuset länge och när vi andra i familjen är sjuka är han den som oftast klarar sig.

Nu ska jag försöka få i mig lite frukost, de senaste dagarna har bara blåbärsoppa och nyponsoppa gått ner.

I går efter jag varit på sjukhuset kände jag mig väldigt konstig, trodde det berodde på att spänningarna släppte efter att ha varit så nervös. Jag brukar bli lite extra känslig efteråt men igår var det något annat. På eftermiddagen förstod jag vad det var, jag kramade porslinsguden ett flertal gånger och det höll på tills jag somnade helt utmattad i går kväll.

Vi har klarat oss så bra från kräksjukor och annat som hör vintern till, men nu kom det. Tack och lov är det bara jag än så länge och jag hoppas innerligt att de andra klarar sig från det. Jag känner mig bättre idag men är helt mör i kroppen och fruktansvärt trött.

 
Solen skiner och graderna stiger lite för varje dag. Jag längtar efter våren, till vi slipper kränga på barnen termobyxor och vantar och till vinterkläderna kan packas ner. På lördag är det bara 2 veckor kvar till 30-års festen här och till dess hade det varit skönt med några fler plusgrader.

Nu ska jag krypa ner i sängen igen och vila upp mig, i morgon är det jobb och jag måste helt enkelt vara frisk då!

Ännu en vaccinationsgrej är avklarad, tbc testet där de sprutar in vätska under huden. Jag hoppas nu att de på fredag kan konstatera att jag inte behöver ta vaccinet, fast det vore väl för bra för att vara sant. Älsklingen var med och höll min svettiga hand och efteråt belönade jag mig med att köpa med lunch hem, kyckling och pastasallad. Jag kan inte beskriva hur stort det är för mig att ha gjort detta.

När jag fick jobb på sjukhuset första gången och arbetsgivaren ville att jag skulle ta tbc tvärvägrade jag och sa att jag hellre slutade där, jag slapp ta den. Jag känner mig så stolt att jag fixat detta men lite irriterad över de kommentarer som vissa ger efteråt “se, det var väl inte så farligt”. I rummet där jag satt idag fanns ett gäng glada studenter som satt och övade på att sätta sprutor på varandra, frivilligt!

God lunch, kycklingsallad och kaffe.

Nu är lunchen uppäten och resten av dagen kommer gå åt att jobba på mitt projekt, som jag hoppas bli klar med idag.

Önskar er en fin dag!

Savannah fick stanna hemma från dagis idag på grund av hennes mage. Hon verkar inte ett dugg sjuk och det enda som inte står rätt till är att hon inte tycker om någon och alla är dumma, mest mamma tydligen. Magsjukan härjar på dagis och det är de symtomen hon hade igår och i morse men efter lunch såg det ut som vanligt i blöjan igen.

Henric fick vabba idag eftersom jag behöver varje sekund till projektet. Inte för att det blir lika mycket gjort när det är folk hemma men en bit på vägen har jag kommit i alla fall och jag känner mig inte längre lika stressad över det. Jag håller på med en reklamkampanj som jag själv känner mig väldigt nöjd med, lite sådär småfyndig.

Lite påsk har flyttat in.

Nu i kväll har jag varit på möte i skolan här på området. Ett trygghetsprojekt har startats, jag och 59 andra på området blev ombedda att vara en ut av deltagarna i trygghetsgruppen. Kan tyckas vara lite laddat men att känna sig trygg där man bor är viktigt och jag vill verkligen att mina barn ska göra det. Väl på plats kändes det ännu viktigare och detta projektet har goda sponsorer och bra förutsättningar för att bli väldigt lyckat.

I går plockade vi lite påskris som så fint står välkomnande i hallen. Den lilla kycklingen som satt i en gren är däremot ute på villovägar och jag misstänker att den ligger under Savannahs kudde igen. Celine plockade idag efter dagis med sig lite mer ris som ska pryda vardagsrumsbordet och i morgon ska hon få hjälpa till att sätta fjädrar och kycklingar i det.

Barnens faster har producerat en kortfilm som vi såg första gången igår kväll. Mycket bra film och det var inte bara jag och Henric uppskattade den, barnen har sett den ett antal gånger redan och det var det första Celine bad om att få göra när hon kom hem från dagis idag. Kära fastern är endast 22 år och en mer ambitiös människa har jag aldrig träffat. Hon vet var hon vill och tar sig dit, med mycket arbete och höga ambitioner. Fruktansvärt begåvad är hon.

Snart är det dags att  bänka sig framför tv:n, de svenska Hollywoodfruarna är i tv-rutan i kväll och det vill jag inte missa!

Varken jag eller Savannah har varit på topp idag. Hela förmiddagen var vi fortfarande bara tre familjemedlemmar hemma och strax innan lunchtid kom även den fjärde hem. Hon hade haft jätte roligt och ville inte komma hem ännu och hon sa att hon snart skulle sova där igen. Hade hon själv fått bestämma hade väskan packats direkt.

Henric och Celine åkte iväg på lunchen i grannområdet och jag och Savannah stannade hemma. Vi gjorde biffar och lekte så mycket vi orkade, men resten av tiden satt vi mest i soffan och gosade och tittade på film. Hon lekte själv en stund medan jag höll på med maten och när jag inte hört något från henne på ett tag gick jag för att se vad hon sysslade med. Hon hade tagit ut sin matta i vardagsrummet och bäddat till sig själv och dockan med den. Hon höll på att somna precis när jag kom.

Jag har hunnit påbörja arbetet på avslutningsarbetet i kursen och jag har insett att kommande vecka kommer bli tuff att hinna med både arbete och studier. I morgon och på fredag har jag sagt att jag behöver vara hemma på grund av studier så morgondagen får gå åt att göra så mycket det bara hinns med av arbetet och på fredag har jag tenta i ca 6 timmar.

Savannah verkade bättre mot eftermiddagen och var bara väldigt trött nu i kväll. Själv känner jag mig inte alls okej och jag är glad att jag är fri från arbetet i morgon så jag inte behöver börja min anställning med att vara sjuk.

Jag saknar att kika in hos er och “samtala” men jag är helt tömd på energi för tillfället. Det har varit mycket den sista tiden som tagit min energi och tid. Studierna har varit mer intensiva än tidigare och arbetsdagarna långa. Jag hoppas att jag snart kommer in i rutinerna och återfår min ork.

Hoppas att ni haft en riktigt bra helg och att veckan blir detsamma.

Kram från mig!

Precis hemkomna med en familjemedlem mindre. Det blev inte tåget, eftersom vi var rätt sena och ville hinna få så mycket tid hos vännerna som möjligt körde vi bil dit i stället, med Celines godkännande så klart. Vi har ätit gott och barnen har lekt glatt. När det var dags för oss att köra hemåt bytte vi om till pyjamas på barnen så de var nattredo om de skulle somna i bilen.

Celine var inte alls sugen på att åka hem och när våra vänner frågade om hon ville stanna var hon inte sen med att svara ja. Det är skönt att hon känner så och att det inte är några problem med att sova borta, värre är det för mamman. Detta är första gången hon sover hos någon annan än farmor eller mormor.

Savannah lyckades hålla sig vaken hela vägen hem med lite hjälp och när vi km hem kröp hon ner i vår säng och började fnittra och konstra sig. När hon skulle få sin välling sprang hon in i badrummet och sa att hon inte kunde lägga sig för att hon satt fast i badkaret. Tokan somnade direkt vi lagt henne i sängen, inte konstigt då detta är rejäl övertid för våra barn men lycklig är jag att vi fått massor fler timmar med dom idag.

 Godingen låtsas sova i hopp om att få ligga kvar i vår säng.

Älsklingen och jag är med helt slut och ska bädda oss till rätta i soffan för att se en film, nä ingen melodifestival här inte. Hoppas att ni haft en mysig lördag och har en bra kväll.

Kramar från mig!

Solen strålar och i morse hörde jag fåglarna utanför fönstret, det är vårkänslor i hela kroppen. Ja, i hela kroppen förutom mitt pekfinger som jag köttade på jobbet igår, där är det bara dunkande och onda känslor. Hela tippen på fingret och en bit ner i nageln är lite slamsigt, eller hur man ska uttrycka det.

Min stackars fingertopp som inte ser så najs ut.

Idag lutar det åt att åka tåg till vännerna några mil härifrån. Celine har bett om att få åka tåg i 2 år nu och jag känner att jag lovat det alldeles för länge utan att göra det. För att inte göra henne besviken tog jag samtalet med vännerna på engelska men efteråt kom hon och frågade om hon verkligen skulle få åka tåg idag. Börjar bli dags att lära sig ett nytt språk!

 -Jag är så cool så det inte är klokt mamma, sa Celine när hon speglat sig en stund!

Henric och barnen kommer snart hem och hämtar mig och sedan ska vi bege oss iväg en stund. Vi är fortfarande lite veliga om vi ska packa för en övernattning borta eller inte. I morgon är vi bortbjudna på lunch på grannområdet och måste vara hemma i tid för det. Vi tar dagen som den kommer helt enkelt, men en tågtripp blir det nog.

Hoppas ni får en härlig lördag och att vårkänslorna tagit plats hos er med!

Barnen var helt underbara i morse. Jag gick upp hiskeligt tidigt precis som igår, när jag sitter i köket och dricker kaffe hör jag Savannah viska till Celine “Är du vaken Lin?” en stund senare ser jag en lampa tändas i deras rum och när jag går in dit ligger de båda i Savannahs säng och myser, mina underbara godingar. De stod båda och vinkade till mig när jag skulle gå, efter ett antal pussar och sedan slängpussar.

Vad Savannahs napp gör i Celines mun har jag ingen aning om, men fel har den hamnat i alla fall.

Jag kom hem för en liten stund sedan och har hunnit duscha, skicka in mitt arbete och sätta igång en maskin tvätt. Snart kommer resten av familjen hem och fredagsmyset kan börja. Tentan är gjord och det med kanonbra resultat.

N i anar inte hur stolt jag är över mig själv. Idag har jag tagit den första vaccinsprutan ut av fem, tre mot hepatit a och b och två mot TBC. Det var inte utan tårar men jag gjorde det. Efteråt var jag ju så klart tvungen att ringa och berätta för både mamma, pappa och Henric. Henric vet att det oftast är efteråt, när nervositeten släpper som jag bryter ihop lite så han kom och mötte mig för att ge mig en kram innan jag skulle åka hem.

Nu är det äntligen fredag och jag ska gosa med familjen så mycket jag bara kan, lite studier blir det i helgen men resten av denna dagen är jag enbart tillgänglig för familjen.

Önskar er en riktigt mysig fredag!

Kramar från en stolt Cheeky!

Visst är jag slut i hela kroppen men jag ser trots allt fram emot att gå upp 04.30 i morgon igen, konstigt nog trots tiden. Det jag däremot inte ser fram emot är hepatit vaccinet jag ska ta i morgon och som jag inte hade en aning om att jag skulle ta. Känner hur det knyter sig i magen på mig.

Min handledare är helt underbar. En riktigt kul tjej som jag klickade direkt med. Jag fick massor med beröm och eftersom jag inte är rädd för att jobba och ta egna initiativ fick jag göra det mesta själv efter hennes instruktioner. Jag trodde att jag skulle må rätt dåligt när jag kom hem idag.

Man kan ju tycka att just sjukhuset inte är det bästa stället för en som inte ens kan ta en spruta, men de gånger jag jobbat där tidigare har det varit som kontorist på kardiologen och patologen. Nu är det på patologen men inte i det trygga lilla arkiv jag satt i för en del år sedan.

Huvudet snurrar av all information jag tagit in idag och jag har bara 1,5 dag kvar innan jag ska klara allt detta själv i 7 dagar. De verkade inte ett dugg bekymrade över att jag skulle fixa det så jag försöker låta bli att bekymra mig jag med. I morgon är det dags igen och nästa vecka är det bara tisdagen jag jobbar. Resten av veckan ska jag fokusera på sluttenta och slutarbete i Textkommunikation A.

När jag slutat idag åkte jag direkt och hämtade barnen på dagis. Jag var där redan strax efter tre och Celine kom springandes  mot mig. Hon frågade om jag faktiskt jobbat och sa sedan att jag var så duktig. Jag blev så glad för det hon sagt, men hon var tvungen att påpeka att jag inte gett henne en puss i morse och att jag inte ens sagt hejdå innan jag gick. Jag pussade tjejerna extra många gånger när jag sa godnatt till dom nu i kväll!

Nu säger jag god natt till er med, sängen ser mer lockande ut än någonsin!

Klockan ringde som den skulle och jag snoozade inte en enda gång. Gick raka vägen upp och satt på kaffebryggaren och piggnade till aningen när doften började sprida sig. Jag kom i säng i tid igår, men somnade inte som planerat. Jag vände och vred alldeles för lång tid. Men jag piggnar nog till ytterligare när jag kommer ut i den kyliga morgonen.

Jag är redan färdig och har ytterligare tid till godo innan underbara svärmor hämtar mig. Jag fick lifta med henne dessa två dagar så hinner jag skaffa mig en cykel under nästa vecka. Kära maken har lagt beslag på min och lyckats få sin egen stulen.

Hoppas ni får en riktigt härlig torsdag, en dag närmare fredag!

Jag har jobbat med mitt arbete hela dagen, gjort min tenta och känner mig nästan klar att skicka in arbetet. Tentan gick bra och resultatet av reklamkampanjen jag gjort är jag nöjd med. Jag ska finjustera lite nu i kväll sen ska den med skickas in och jag behöver inte ha det liggande över mig dessa två arbetsdagar.

Något som däremot ligger över mig och trycker som en stor sten mot min bröstkorg är de där sablans sprutorna jag måste ta. Jag ska börja jobba på sjukhuset och de två gångerna jag jobbat där tidigare har jag lyckats klura mig i från TBC-sprutorna, till och med när jag jobbade på Kardiologen. Men då hade jag inga barn som jag var rädd att kunna smitta. På tisdag ska jag få testet insprutat och sedan igår då det bestämdes har jag haft svårt att andas och känt panik. Det finns inget som får mig att frukta mer än sprutor, jag äter hellre spindlar och badar med hajar. När det gäller just detta och folk säger det kommer gå bra, blir jag lite fundersam. Det handlar inte om att jag tror att det kommer gå dåligt, det är inte smärtan jag är rädd för. Det är precis samma skräck som andra har för tandläkare, spindlar, ormar eller annat.

Lunchlådan står färdig i kylskåpet, barnens kläder är framlagda och klockan är ställd på väckning 04.30. Halv fem, okej att vi inte brukar sova längre än till sex här hemma men det är 1,5 timmar mer och jag brukar vara trött även då. Mitt mål är att sova innan 22.30 idag, då får jag i alla fall 6 timmar skönhetssömn, i morgon lär jag nog somna samtidigt som barnen. Även detta är ju en liten omställning, jag är nattmänniska och har inte lätt att somna tidigt, troligen gör den tidiga uppgången i morgon och arbetet att jag kan somna i tid då.

En annan förändring är att jag inte längre kan börja dagen med mina smooties, skulle jag gå lös på mixern skulle lätt hela huset vakna och det känns inte som en bra idé att börja väcka barnen ännu tidigare än de redan vaknar.

Celine har varit eld och lågor idag, hon ska på bio med dagis i morgon och ser fram emot det jätte mycket. Savannah har haft ett väldigt tålamod både i mataffären och efter det, något som inte tillhör hennes personlighet i vanliga fall. Jag och Celine har pratat lite om att jag snart ska börja jobba och idag frågade hon om jag aldrig skulle hinna hem och pussa henne godnatt då, hon såg så ledsen ut. Förklarade för henne att det bara är så att vi inte kommer ses på morgnarna men på eftermiddagarna slutar jag till och med lite tidigare än pappa och då får vi ju precis som vanligt kvällarna tillsammans allihop. – Bra, annars kommer jag inte sova mamma, sa hon. Mitt älskade hjärta!

Nu ska det jobbas vidare så jag hinner i säng i tid!

Kramar till er alla!

Just nu pågår en tävling där den fantastiska vinsten är shopping för 2000 kr på Barnlycka. De har den superfina serien DudeDesign som jag är helt förtjust i. Barnens rum går i vitt och rosa och dessa detaljer som lampskärmar och förvaring i DudeDesign hade suttit som pricken över i:et där inne och både Celine och Savannah är förtjusta i stjärnor.

Bilder från Barnlycka

De har jätte fin barnrumsinredning både för killar, tjejer och uni. Ta en titt och var med och tävla du med!

Även det andra samtalet kom idag. På torsdag börjar jag jobba. Sen är det 100% jobb och 100% studier som jag ska försöka få ihop. De ville jag skulle börja redan i morgon men eftersom Henric börjar tidigt och dagiset inte öppnat då, måste jag lämna barnen. Och jag ska börja 06.00 på morgonen, så en annan sak vi måste lösa är dagis situationen, har ingen aning om hur. En dag i veckan börjar Henric 05.30 och jag 06.00 varje dag. Hoppas på att min arbetsgivare kan ha överseende med att jag börjar senare en dag i veckan.

Samtidigt som detta är en självklarhet i många familjer, att båda jobbar, så är det sedan vi blev tvåbarnsföräldrar nytt för oss. Det innebär nya rutiner och ny vardag som vi ska försöka pussla ihop. Nu har jag ju haft fördelen att kunna lägga upp mina arbetstimmar som jag vill, trots att det kräver sina 7-8 timmar om dagen. Och jag  har haft fördelen att kunna hämta tjejerna tidigare från dagis, lämna senare och ha dom hemma när jag haft tid, det kommer jag sakna enormt.

Fördelen är att jag jobbat som en tok både igår och idag och därmed kanske, kanske, hinner göra klart mitt arbete i morgon. Och nästa vecka är avslutningsveckan i denna kursen och slutarbeten som ska in och då är jag ledig innan jobbet tar fart igen veckan därpå.

Barnen bus badar. Celines jättefina teckning hon hade med hem idag.

Tjejerna och jag har haft ännu en kväll själva. De båda var så trötta att de fnittrat och skrattat åt precis allt. Jag är glad så länge det är på det hållet annars brukar tröttheten innebära motsatsen. Vi åt god chili con carne och sedan hoppade de i plurret. De badade en lång stund och sedan hann vi med lite mys i soffan, eller jag mös och de skrattade och härmade allt jag sa. Celine har kommit in i det stadiet, när jag ber henne om något eller säger åt henne så härmar hon det jag sagt och bryr sig inte ett skvatt om vad jag sagt. Och självfallet tar lillasyster efter.

Med tanke på hur många timmar jag spenderat vid datorn idag ska det bli skönt att stänga av den nu. Det är tisdagskväll och därmed massor på tv att se. Jag är fortfarande lite off här i blogglandia men det har sina förklaringar, dygnet har inte fler timmar och jag är knall trött efter så många timmars studier.

Kramar till Er!

God morgon!

Här har vi varit uppe ett tag redan. Familjen är på väg till jobb och dagis och jag sitter och dricker morgonkaffet tillsammans med skolböckerna. Gårdagen bara försvann. Jag började med gymmet och satt sedan med skolarbete hela dagen och helt plötsligt kom familjen hem. När barnen somnat och mannen begett sig ut plockade jag fram nagelgrejerna och började fixa och tittade på Fame samtidigt. Jag har fått nys om en sida man kan hyra film och se den direkt i datorn eller på tv:n, Film2home.

Självklart missade jag inte Svenska Hollywoodfruar. Jag kan inte hjälpa det men jag tycker Maria Montazami är helt underbar, aningen för lugn kanske men hon har ett hjärta av guld. Undrar om hon någonsin kan bli arg?

Dagen bjuder på träning och studier, precis som igår. I kväll är jag och tjejerna själva och de har redan bestämt att det vi ska mysa i soffan och titta på Dumbo. Celine sa nu i morse att hon ville se på Kalle kamel och jag frågade vem det var.
- Men åh, mamma det är ju Kalle kamel har en puckel, en puckel en puckel…sjöng hon. Lite nostalgi, den sången sjöng jag med när jag var liten. Fick förklara för henne att det var en sång och inte en film, men hon tyckte att alla sånger borde ha en film så det kunde jag gott ordna. Kommer nog göra min tjej besviken.

I går kväll fick jag en sådan längtan efter min familj. Inte barnen och mannen familjen, utan mina föräldrar och min bror. Min bror har alltid fullt upp med träning, resor och andra roliga saker så vi träffas så sällan trots att han bara bor 1 mil härifrån. Han och jag är så olika men ändå lika. Han fick hjärnan, lugnet och styrkan och jag fick kreativiteten och otåligheten, schysst fördelning. Vi fick i alla fall samma typ av humor så vi har kul när vi träffas.

Fina lillebror, hans söta flickvän Sara och Celine!

Nu kom jag av mig helt. Fick just ett samtal som fick mig att börja dansa av lycka. Jag har väntat på två samtal, båda utan att veta när de kommer. Det ena har nu kommit och jag är happy, happy! Nä nu måste jag sprida nyheten vidare innan jag beger mig till gymmet.

Ha en strålande dag kära ni!

Kläder efter väder!

Barnens kläder är sorterade, utrensade och provade. Självklart fick vissa kläder inte packas ner i lådorna igen utan skulle testas lite längre. Det tog mig 4 timmar, FYRA. Och jag är effektiv. Nu är det gjort och det känns så skönt. Nu är det bara en sopsäck kvar med kläder som ska sorteras i spara, ge bort, kasta högar.

Henric försökte distrahera barnen från alla klädhögar med att baka kanelbullar med tjejerna. Det gick bra så länge de hade sina små degklumpar men när de råkat åka ner i magarna var de igång vid kläderna igen och då hade Henric fullt upp med sitt bakprojekt så han kunde inte distrahera barnen mer.

Det blev i alla fall god belöning när jag var klar, kanelbullar och mjölk. Men inget kalas utan kras, Celine som är familjens otursfågel råkade ha sönder både en tv och en dvd-spelare idag. Tv:n och dvd:n som stod på deras rum ska till tippen. Hon hade sina solglasögon uppe på tv:n och skulle bara ta dom och råkade då välta tv:n. Vi hörde ett duns, en tystnad, lite småfniss från Savannah och så tystnad igen. Tackar Gud för att ingen av dom kom till skada.

Celine påminner så mycket om min bror. Det räcker med att dom tänker på ett föremål så går det sönder. Det räcker med att Celine tittar på en vägg så går hon in i den. Jag tycker synd om henne, hon vill inget ont men det blir så fel ofta. Det hjälper inte att bli arg, bara vara glad så länge hon inte skadar sig.

Jag har varit nära att somna i soffan flera gånger redan så nu ska jag krypa er i sängen för att ladda batterierna inför kommande vecka. Savannah sov ingen middag och somnade redan 17.20, det gick inte att hålla henne vaken hur vi än gjorde och mitt i allt somnade hon med huvudet på Henrics axel. Celine var trött hon med och ville lägga sig redan 17.30 men efter lite övertalning kunde hon tänka sig att stanna uppe och titta på en film, hon somnade 18.40 i stället, mer okej!

Sov Gott & Dröm Sött!

Vi hade en riktigt mysig lördag tillsammans hela familjen. Barnen klädde ut sig i mina skor och senare deras prinsessklänningar. Vi gick en runda i stan och köpte hem god fika och semlor. Jag hade tills igår lyckats hålla mig ifrån dessa godheter men igår frossade vi i allt möjligt.

Celine med mina stövlar. Måste säga att hon är bra på att röra sig i dom.

På kvällen när barnen somnat placerade vi oss i soffan och tittade på film och åt ost och kex. Vi såg den svenska Bröllopsfotografen, ingen höjdare men kul på sina ställen.

 Savannah håller inte med om att lagom är bäst!

Nu på morgonen känns båda barnen bättre. Celine har ingen feber men är ännu förkyld och Savannah har sprungit runt och satt klämmor på allt hon hittat. Idag ska vi ut och leta påskris. När vi var i stan igår var torghandeln full med påskris och fjädrar i alla möjliga färger och barnen ville ha fjädrar här hemma med. Förutom det ska jag rensa bland barnens alla kläder, evighetsprojekt.

Önskar er en riktigt mysig söndag!

Den där sömnen som är så viktig har lyst med sin frånvaro hela veckan. Igår när vi skulle lägga oss stod det coola gänget utanför vårt sovrumsfönster och gapade som idioter. Efter en stund somnade älsklingen men då satte ytterligare ljud igång, snarkningarna. Jag höll på att bli tokig. Någon timme senare kommer Celine in till oss, febrig och svettig kryper hon ner bredvid mig och vänder och vrider på sig som en karusell. Och i morse vaknar jag till ljudet av hovar som slår vid marken, 4H-gårdens hästar är ute på promenad.

Savannah sover vidare och tar till och med det vi här hemma kan kalla sovmorgon. När hon vaknar och kommer ut ur rummet tar jag upp henne i famnen och känner en enorm stank. Hon var lös i magen och har bajsat i sömnen, det är överallt på henne. Utanför kläderna, över armar, mage och ben. Dagen för henne började med en dusch, sen ett bad och tvättsvamp. Tvättmaskinen rullar redan. Hon har fått duscha två gånger till, det rinner rakt igenom

Idag skulle hela familjen begett sig ut på äventyr och kalas, tyvärr får vi hoppa över det och stanna hemma för att kurera oss. Detta är så typiskt, de har pratat om kalaset hela veckan och de kommer bli så besvikna när jag berättar att vi måste stanna hemma.

Men trots allt lyser solen starkt idag, det är lördag och barnen är trots att de är dåliga på bra humör. Jag ser med andra ord ljust på dagen. Maken däremot är sjuk, förkyld och ni kan ju ana vad det innebär när det gäller en man.

Den ena tvättar sina brillor och den andra läser om kaninen Pricken!

Hoppas ni får en härlig lördag!

Att vara en ängel kan betyda så mycket. Jag har träffat på några människor i mitt liv som jag anser vara änglar, för mig är dom det. Några ut av mina vänner är änglar, de finns där i alla väder, känner på sig att de behövs och ställer inga krav. Barnmorskan som förlöste Celine är en ängel. Man brukar säga en ängel utan vingar, men denna kvinna har vingarna på precis rätt ställen. Det är tack vare henne som jag vågade bli gravid igen, tack vare henne som jag inte greps av panik och sprang ifrån förlossningssalen och jag är helt säker på att det är tack vare henne som vi fick med oss Celine hem. Andra hade säkert klarat av hennes insats och gjort det hon gjorde när det gick illa med Celine, men för mig är hon min räddande ängel som gav mig mitt barn.

Min mormor är en annan typ av ängel. En ängel som i jordlivet gav mig ovillkorlig kärlek, värme och omtanke. Som fanns där alltid, alla minuter alla år. Nu är hon en ängel som bevakar mig från ovan, som på något oförklarligt vis ger mig styrka när det behövs. Det hon sa i livet finns fortfarande i mitt minne och jag följer ofta hennes kloka ord, alla förutom att äta mycket smör på mackan för att det hjälper tarmsystemet. Förlåt mormor men det går bara inte!

Förra veckan hade jag en dag då mormor fanns i mina tankar precis hela dagen. Jag hade svårt att koncentrera mig och jag hörde hennes ord om smöret eka i huvudet varje gång jag öppnade kylskåpet och jag hörde hennes lilla bjällra hon använde vid torpet där vi var på somrarna, hon ringde i bjällran varje gång det var mat eller fika och hela kusinskaran kom springandes. Samma dag fick jag ett kuvert från WishDesign. I brevet låg en fin liten ängel som numer sitter i min nyckelknippa. Tack WishDesign för den fina lilla ängeln!

Ängeln som sitter i min nyckelknippa!

Nu är det mesta torrt, bara en sista stol som är lite klibbig.

Äntligen är allt så pass torrt att det kan stå på sina platser. Lite smådetaljer ska sättas vid matplatsen, som t.ex. ljushållare på väggen bredvid tavlan och tavlan vill jag nog byta ut så småningom mot en skiva som jag ska fästa tyg med starka färger på. Jag är helt klart nöjd med matplatsen och mitt målarjobb.

Jag är trött och frusen och huvudet är helt utmattat efter dagens studier. Soffan är den som lockar mest nu och här kommer jag sitta tills jag förflyttar mig till sängen. Datorn ska stängas av, precis som så många andra kvällar på sistone. När kvällen och tiden som jag brukar ta till läsa och kommentera hos er kommer är jag så slut i huvudet att jag inte orkar titta på datorn ens. Förhoppningsvis förändras det snart, just nu sitter jag vid denna kantiga skärm dygnets flesta timmar och läser och skriver skolprojekt. Hoppas det lugnar sig snart!

Kramar från en trött Cheeky!

Igår när mitt målarprojekt äntligen nådde sitt slut kröp jag ner i soffan med Ben & Jerry´s. Tillsammans tittade vi på Gray´s anatomy som äntligen börjat igen. Jag var så trött efteråt att jag hade kunnat somna stående men var tvungen att skriva på mitt arbete. Jag hann bli klar och dagen ska gå till finjustering och sammanställning innan jag kan skicka in det.

När det gäller att få saker gjorda är jag inte direkt känd för att ha stort tålamod. Är det något som ska köpas ville jag helst gjort det igår. Nu väntar jag otålmodigt på att möblerna ska torka. Det står 24 timmar på färgburken men de ljuger, de första stolarna jag målade i måndags hade fortfarande små fläckar här och var som var klibbiga igår. Barnen har nästan lyckats hålla sig ifrån möblerna.

Det som lockar mest just nu är att krypa ner i sängen igen, efter bara 4 timmars sömn är jag ganska mör. Men jag ska ta mig till gymmet i stället och sätta igång adrenalinet. Solen skiner skarpt redan nu och det ser ut att bli en härlig dag. Några minusgraden men strålande sol i alla fall.

Hoppas solen skiner på er med!

Barnen målar muggar som ska brännas.

Jag har köpt hem lite saker som jag och barnen kan pyssla med. Jag har den senaste tiden hämtat tidigare från dagis de dagar jag känt att det finns tid över och ork att sitta med studierna på kvällen en stund i stället. Eftersom de är så trötta på kvällarna så hinner jag inte träffa dom så mycket som jag önskat. Vi har lyckats utöka med en timme på kvällarna så nu lägger de sig 19.00 i stället för 18.00. Vissa dagar orkar de en liten stund mer.

Idag har Celine varit hemma. I går kväll kräktes hon men somnade sedan nöjt och har varit hur pigg som helst hela dagen. Men ville ändå hålla henne hemma om det skulle vara något. När klockan blev lunch började hon fråga efter Savannah och ville att vi skulle hämta hem henne. Henric hämtade henne efter mitt läkarbesök och de kramades som om de inte sett varandra på en vecka.

De har målat koppar i dag, blev hur fint som helst. Och sedan fick de måla lite med vattenfärg. Vi har pusslat och spelat spökspelet hela familjen och haft det urmysigt. Nu är det min tur att måla. En stol kvar sen är det färdigt. Ska försöka hinna bli färdig innan säsongspremiären av Gray´s Anatomy. Efter det blir det att jobba på mitt arbete tills ögonen går i kors.

Kram från mig!

Jag köpte ett spel och vars ett pussel till tjejerna idag. Eftersom möblerna står på tork i vardagsrummet, Henric är på möte och jag själv med tjejerna behövde jag något som distraherade bra och kunde utföras i köket. De blev jätte glada för deras pussel och medan jag lagade mat satt de vid bordet och pusslade. Savannah med sina 30 bitar och Celine med sina 40.

De båda har pusseltänket, de börjar med ramen och jobbar sig inåt.

Efter maten var det bad och när håret var tvättat och pyjamaserna på tog jag fram spelet. Det gick förvånansvärt bra. Celine förstod reglerna direkt och försökte lura mig några gånger och Savannah förstod så pass att hon kunde slå tärningen och pricka in rätt färg på spöke i rätt ruta. Vi hade jätte kul och denna tiden när man ägnar sig helt åt barnen är guld värd.

 Vi lyxade till det med saft och Celine undrade om det inte var tisdag idag. Hon har stenkoll på veckodagarna.

När vi spelat tre gånger förflyttade vi oss in till barnens rum där jag trädde på handdockor i form av djur på händerna och spelade lite teater. Celine höll bokstavligen på att kissa på sig som hon skrattade och Savannah låg ner i sängen och skrattade och sa Mamma tamsig. När vi började läsa kvällssaga ringde farmor och faster på dörren, de hade varit och köpt regnbyxor till Celine eftersom Henric inte skulle hinna göra det på vägen hem.

Godingarna har nyss somnat och jag hade kunnat göra detsamma. Dessvärre är det både tv-premiärer idag och studier som måste göras. Ja tv-programmen är ju helviktiga liksom.

Ha en fin kväll!