Archive for februari, 2010

Ett riktigt roligt kalas med goa vänner och busandes barn. Tyvärr var två familjer sjuka, men 34 goa gäster kom för att fira Savannah. Lika förvånad varje gång det fanns presenter att öppna och efter ett tag lämnade hon över det jobbet till storasyster som mer än gärna tog hand om det.

Savannah har verkligen varit i sjunde himmeln idag. Hon har fått stå i centrum och vi har sjungit hennes namn flera gånger. När vi sjöng för henne sista gånger då vännerna var samlade, klappade hon händerna efteråt och skrek en gång till, en gång till. När alla skrattade åt henne började hon sjunga för sig själv blommor lalad, blommor lalad (blommor och blad).

När det var dags för städning efter kalasets slut passade vi på att möblera om lite. Vi behåller det stora bordet som vi hade i köket innan och har nu en matplats i vardagsrummet med. Stolarna ska målas och en matta ska läggas dit. Skänken som stod i vardagsrummet tidigare fick flytta ut till köket. Måste säga att jag var lite skeptisk till det från början men efter lite övertalning från Henric gick jag med på att se hur det såg ut. När möblerna stod på sina platser blev det riktigt bra faktiskt.

Nu är denna mamman toktrött. Jag har redan sjunkit ner i soffan och väntar bara på ork att ta mig härifrån till sängen. Det jobbiga är att jag måste in om badrummet först för att tvätta fejan. Tror jag ligger kvar en stund till!

Tack mina vänner för fina presenter, trevligt besök och grattis-hälsningar till älskade Savannah!

Nykläckt mini sussar sött!

Idag, för två år sedan, såg Savannah livets ljus. Älskade lilla tjejen som tog sin plats i mammas hjärta samma sekund hon kom.

Du underbara lilla goding, du har blicken som visar ditt humör, blicken som talar om dina bus och vad du ska hitta på härnäst. Du har envisheten som gör att man inte kan köra med dig och styrkan att säga ifrån. Du har mildheten som får mitt hjärta att smälta och du vet precis på vilket sätt du ska titta på mig för att få mig att skratta.

Du har hjärtat på rätt ställe, du vet redan nu vad ödmjukhet innebär. Och du vet också vad man inte bör göra, men utmanar till max och försöker tänja på dina gränser. Du har ögon svarta som natten, som skjuter blixtrar när du är arg. Samma ögon, men med en annan kulör, tittar rakt in i mina och du säger mamma jag älkar dig. Det värmer mig på ett sätt som bara du och din syster kan åstadkomma.

Jag älskar din mjukhet, ömhet och godhet. Jag älskar ditt hetsiga humör, din envishet och din trots. Hela du, oavsett humör, är helt enkelt underbar.

Jag älskar dig, min underbara fina dotter. Jag älskar dig av hela mitt hjärta, från den dagen för två år sedan och i all framtid.

Grattis på din 2-års dag min fina lilla tjej!

Savannah vaknade till tre härliga morgonstämmor, smärre chock fick hon innan hon log med hela ansiktet och klappade händerna. Första paketet innehöll nya brillor som hon fortfarande har på sig. Celine trillade av stolen precis innan fotot togs och varvar skratt med gråt.

Mycket större plats i köket efter bordsbytet.

En sådan perfekt lördag vi har haft. Först Hoppis & skuttis med barnen, sedan hade jag och barnen lite fix här hemma där de hjälpte mig att bära stolar och och dammtorka. Det brukar gå lättare om man sätter varsin trasa i handen på dom, de går runt och torkar lite här och var och jag kan i lugn och ro fixa med det jag ska.

Sen har vi varit och handlat det sista inför morgondagens kalas och när vi kom hem fick vi besök av vänner som nyss gått hem. Celine bad nästan genast om att få gå och lägga sig och Savannah var med trött men så nervös och pirrig inför hennes kalas att hon inte kunde vara tyst en sekund, hon somnade mitt i en mening.

Själv är jag helt slut jag med och vill bara glida ner i soffan, men har lite att fixa med innan. Brickan med presenterna ska dukas upp och jag ska förbereda så gott det går med resten av grejerna som ska fixas. Celine har lovat att smyga in till oss i morgon när hon vaknar och inte väcka Savannah på vägen. De gånger hon lovat det tidigare har hon lyckats, hoppas hon gör det samma i morgon så vi får väcka henne med skönsång.

Fina rosor som pryder köksbordet.

Fick precis ett glädjande samtal. Lillebror är hemkommen från Italien, utan brutna ben och helskinnad. Så han och fina flickvännen kommer trots allt på kalaset, barnen kommer jubla i morgon när jag berättar.

Nu ska jag sätta fart med fixet här så jag kan ha lite lördag men maken sen. Film och ostbricka bjuder kvällen på.

Kramar från mig!

Barnen efter Hoppis & skuttis.

Vi började dagen i Friskishuset med Hoppis & skuttis. barnen älskar det. Och jag fick min dagsträning jag med. Henric åkte efter en stund för att hjälpa en kompis att bära möbler. Han ska få fortsätta när han kommer hem, vi ska ut med vårt stora köksbord och klumpiga stolar och in med ett mindre bord och nättare stolar.

Vi ska hinna med mycket annat idag, jag hoppas Savannah somnar snart så vi kan bege oss ut igen så fort hon vaknat.

Önskar er en fin lördag!

Nyklippta Savannah spelar prinsesspiano.

Min dag började perfekt. Först de goa barnen och deras pussar och sedan ett långt telefonsamtal med min älskade vän Mariia och därefter kära Åsa. När man får många goda skratt så där på morgonkvisten känns resten av dagen så bra. En rejäl kick efter träning och ett härligt bad med inpackningar och skrubb gör inte saken sämre.

Ute är det riktigt härligt väder, snön håller på att töa och solen skiner. Kan ju inget annat än att få härliga vårkänslor. Och trots att jag nu ska lägga mig på alla fyra och skrubba badrummet och mellan kakelplattorna känns allt ändå så där mysigt underbart.

Jag fick MVG på veckans tenta, jag fick MVG på veckans arbete och jag känner mig helgrym. En helg utan tankar på studier, med min goa familj och massa vänner på söndagens kalas är väldigt välkommen.

Just nu känner jag att livet är på topp. De onda sakerna gräver jag ner för stunden och ser bara åt det positiva, just nu blundar jag för det som kunde gett mig magsår och tittar åt det som ger mig lyckorus i hela kroppen, alltså familjen och vännerna.

Fredagsfin gosetjej.

Jag hade planerat för en liten sovmorgon idag, men när man blir väckt av pussar från gosigaste tjejerna kan man ju inte sova vidare. Och när jag hör Celine viska nu är det äntligen fredag mamma och Savannah hakar på fjedag mamma, blev jag pigg av lyckoruset. Den gångna veckan har inte gett mycket sömn alls och inte heller många tankar utanför studierna, men nu ligger läroböckerna undangömda och ska inte få visa sig förrän på måndag igen.

Jag håller på att ladda mobilen med en ny MP3-bok för att sedan komma igång med dagen på gymmet. Jag är helt hooked, nu är det bara en bok kvar i serien om journalisten Annika Bengtsson och jag känner mig lite tom. Jag vill ha mer, varför sluta skriva en serie som är så fängslande? Den boken jag har kvar kan jag inte fixa in i mobilen själv och Henric hann inte hjälpa mig nu på morgonen så idag ska jag börja på Gömda, av samma författare Liza Marklund. Den som tydligen resten av Sveriges befolkning redan läst. Och efter den kommer fortsättningen Asyl. Så ska det göras fler böcker om journalisten vore det bra om nästa kom i slutet av nästa vecka då jag är klar med dessa.

Tidigare har inget annat än bra musik funkat när jag tränar. Men sedan jag tog med ljudböcker i stället kan jag springa på löpbandet hur länge som helst eftersom jag inte vill sluta lyssna. Och innan har jag inte haft lurarna i när jag styrketränat, utan bara på crossen eller löpbandet. Men nu virar jag in mobilen i en liten handduk och trycker ner den i klyftan så jag kan lyssna även när jag leker med hantlarna och andra redskap. Jag önskar mig en liten söt rosa MP3-spelare som jag bara kan fästa på träningslinnet i stället, känns som det vore smidigare.

Hoppas att ni får en helt underbar fredag!

Kramar (hur gör man de där söta små hjärtan?)

En spelbok till barnen, en bamsebok till Celine, tiger sagobok till Savannah och Savannahs födelsedagspresenter.

Nu har jag inhandlat födelsedagspresenterna till Savannah. Gick förbi Akademibokhandeln och såg att de hade superREA på barnavdelningen och hittade tre böcker till barnen. En spelbok med färger på de olika tangenterna, inuti boken står det texter och är färgpluttar för de olika tangenterna de ska trycka på för att få till rätt melodi till rätt sång. Den ska dom få idag. Celine ska också få en väska med Hello Kitty trosor. Hon sa förra veckan när vi var i stan att hon behövde nya, tänk om jag vill kissa på mig mamma, då är det bra att ha många. Inte för att jag förstår varför man skulle vilja kissa på sig, men jag fattade poängen och hon behövde nya.

Jag hittade en Bamsebok till Celine och en ljudbok till Savannah. När våra barn fyller år brukar den andra med få en liten present, mest för att de inte ska känna sig utanför. Så Bamseboken och några smågrejer får Celine på söndag när Savannah öppnar sina paket.

Skönt att ha detta avklarat, nu är det bara det ätbara som ska inhandlas men det gör vi på lördag. Nu ska jag leta fram silvertejpen så jag kan dammsuga. Igår gick slangen sönder på vår nya dammsugare och när Henric kom till butiken för att se om garantin täckte detta så fick han till svar att den inte gjorde det och att silvertejp var det billigaste alternativet. En dammsugarslang ska väl ändå hålla längre tid än vad denna gjort? Dålig dammsugarslang och dålig service.

Celine för två år sedan

Jag har haft så mycket med studierna nu att jag inte tagit några nya bilder, svarat på sms, kommenterat bloggar, ringt upp de missade samtalen eller ens kommit ihåg en viktig telefontid med min läkare. Huvudet går på studietänk hela tiden och igår när jag var på nya Ikea kom jag på mig själv med att tänka på hur man kunde skriva en artikel om hur kass planering det är på Ikea sedan de flyttade.

När jag tänker nu i efterhand så kanske det berodde på att det var första gången jag var där och jag blev väl irriterad över att allt inte fanns på de platser och i de ordningsföljder som det gjort sedan första gången jag klev in på Ikea i deras gamla lokal. Jag fick omorientera mig helt enkelt och jag kände inte att det fanns tid till det igår. Dessutom var det hiss efter hiss för att komma runt alla saker och det störde mig aningen. Och alla människor som verkade ha hela året på sig att titta igenom sömmarna på soffor, plädar och täcken fick jag frispel på. Nu kan det ju kvitta för jag fick gjort vad jag skulle.

Mitt i hela baletten och när jag var som mest upprörd över trängseln ringde en stackars kvinna från Previa, företagshälsovård. Och jag kom precis i den sekunden på att hon ringt förra veckan med och att jag lovat att ringa tillbaks förra torsdagen. Jag ska alltså börja jobba och ska innan jag börjar genomgå en hälsoundersökning.

Jag tycker det är lite frustrerande att jag som brukar ha stenkoll på tider och annat som jag lovat och bokat, glömmer det mesta nu. Jag är ett kontrollfreak och detta klär mig inte riktigt. Jag är glad att jag i alla fall har koll på studierna och tentan förra veckan fick jag alla rätt på, även denna vecka med samma resultat. Grattis till mig!

Jag hann inte med allt jag skulle i går så nu är det dags att bege sig ut igen!

Sedan 2008 har jag varit medlem på Buzzador. Jag har fått tillfälle att testa barnmat till Savannah då hon var liten och en tandkräm som jag tyckte var grymt bra och köpt sedan dess. Nu har jag fått möjlighet att testa duschcreme från Dove. Jag har inte testat den ännu men när jag öppnade paketet kände jag en väldigt god doft, de luktar ljuvligt.

Vill du också bli en Buzzador? Det är inget komplicerat alls.

Som Buzzador får du utan kostnad testa nya produkter och tjänster. Hur länge det dröjer innan du kommer med i din första kampanj kan variera från någon vecka till månader beroende på hur väl du passar in i de kommande kampanjerna.
När det finns möjlighet att komma med i en kampanj så får du besked om det.

Följ den här länken så det framgår att det är jag  som har bjudit in dig (mitt användarnamn som Buzzador är frupalage).

Baby Savannah 2 månader.

Tiden bara går och går. Vi gick upp 05.45 i morse. Henric körde svärmor till jobbet och jag klädde barnen så de var klara till han kom hem igen, sen körde jag Henric till hans jobb. Jag har hunnit med ett träningspass och redan är klockan mer än den borde. Vid denna tiden skulle jag varit på Ikea. Jag har fått låna svärmors bil idag så jag hinner fixa med Savannahs presenter, åka till Ikea och handla hem mat.

Nu är det bara 4 dagar kvar till lillan fyller år. Hon är så söt när hon ska visa på fingrarna hur mycket hon fyller och får aldrig till endast de där två fingrarna. Hon säger två men visar fyra eller fem och ser jätte nöjd ut. Och varje gång säger Celine men åh Savannah, du kan ju inte, lär dig då! Och Savannah svarar med att titta surt på henne.

Nu är det dags att hoppa in i duschen för att sedan bege mig ut och bocka av på min att-göra-lista!

Smootihe med blåbär, hallon och banan.

Jag somnade med huvudet fullt i går och vaknade med det nästan lika fullt i dag. Efter bara 1,5 timmar vid datorn kände jag att det var nog och drog på mig träningskläderna. Jag var på gymmet i precis lagom tid, klockan 8, då det är som minst folk och har precis kommit hem igen. Jag har fått rensat skallen lite och känner mig redo att ta tag i studierna igen. Jag har lika mycket att göra som igår men har lovat mig själv att bryta senast 16.00 och inte alls öppna böckerna i kväll.

I går hade Celine blivit så arg när Henric kom och hämtade henne på dagis och sagt att bara mamma fick hämta så idag är det nog bäst att jag går dit. Kanske kan jag jobba på i rasande fart och hämta redan klockan tre. Kanske, om jag inte sitter här mer, hinner jag lägga in alla högar med nytvättade kläder med.

Kramar från mig!

Gud vad jag jobbat idag. Sedan 06.30 till nu, med ca 3,5 timmars paus för träning och mys med barnen. Jag är totalt slut i både kropp och knopp. Min intervju är avklarad och artikeln skriven, textredigering och formgivning återstår. Jag har läst och proppat skallen så full med information att det inte får plats mer.

Vi har fått slagit ihop helgens två kalas till ett och nu har jag ingen aning om hur vi ska få plats med alla gäster här hemma. Får väl bjuda på något enkelt och ha stående bord, eller så får folket helt enkelt avlösa varandra vid borden. Det löser sig. Celine är väldigt ivrig över kalaset trots att det inte är hennes kalas, men hon har påpekat väldigt noga att vi inte får bjuda på hennes tårtor som hon ska ha på sitt kalas om 4 månader. Ingen risk!

Nu ska jag krypa ner i min härliga säng och drömma bort lite av allt som fyllt mitt huvud idag!

Om lite mer än en månad är det dags för 30-års fest här. När det planeras kalas, fester eller andra tillställningar är det jag som tar kontrollen och fixar. Nu var det hög tid att få ut alla inbjudningar och i natt satt jag med kuverten som skulle fyllas i med adresser. Det blev ett litet projekt eftersom jag inte kan efternamnen på alla Henrics vänner och några få ut av dom kan jag bara det så kallade smeknamnet på, tydligen har de ett riktigt namn med.

Det positiva är att jag fått öva mina kunskaper i journalistik då jag fått leta information på alla möjliga sätt. Det gick till slut, i alla fall så att alla kuvert har en adress. Nu håller jag bara tummarna för att inbjudningarna kommer till rätt personer.

Celine godingen för 2 år sedan.

Som om det inte kommit nog så vräker snön ner utanför fönsterna. Celine påpekar varje dag att hon nu vill ha sommar och slippa sina vantar. Jag får nog hålla med faktiskt, trots att jag tycker snö är heligt och blir lycklig som ett barn så fort de första flingorna kommer så vill jag nu ha härlig vår med knoppar i träden, fåglar som kvittrar och solstrålar som värmer.

Dags att klä på mig alla vinterlager och bege mig ut i snöyran till gymmet.

Ha en finfin dag!

Åh vad roligt och gött vi haft det. Vi har ätit riktigt god mat, massa onyttiga smarrigheter, barnen har lekt jätte bra och vi har skrattat massor. Celine har vi knappt märkt av det senaste dygnet, hon har varit i sjunde himmeln och ville inte ens följa med hem när vi skulle åka idag. Sådana här spontan-övernattningar kommer vi göra fler gånger i det hemmet. Barnen såg det som en riktigt kul utflykt och Celine har sovit över utan oss, som hon valt att lägga fram det. Fast hon var noga med att påpeka att hon ska sova där helt ensam snart och att vi inte ens får följa med dit då.

Savannah lyckades krascha sig själv på datorn och fick ett tråkigt sår under läppen, stackaren grät hur länge som helst.

 
Vid detta bord slank det ner både en och två promille för mycket under kvällen, åtminstone för en ut av oss som däckade på soffan och var nära på att bli blåst av ett partytrick.

Det är ytterst sällan jag dricker och jag säger det med stolthet. Det är så skönt att ha kontroll, slippa göra bort sig, orka hela kvällen utan att må dåligt dagen efter. Och vakna utan huvudvärk eller andra åkommor dagen efter. Så var det för mig även igår och när ögonen på min motspelare började krympa och han så småningom förflyttade sig till soffan för att “lyssna på oss i stället” kom Henric med den briljanta idén att testa ett partytrick på honom. Tyvärr misslyckades det men det hade kunnat bli kul om vi tänkt till lite extra innan.

Barnen tittar på film och äter lördagssnacks.

För att summera det hela så har vi haft en riktigt bra helg och alla har varit nöjda och belåtna. Nu har däremot tröttheten tagit ut sin rätt och det svider lite att jag måste sätta mig med förberedelser inför morgondagens intervju nu. Denna kursen handlar till störst del av journalistik och det är en del intervjuer vi ska göra och sedan skriva artiklar om.

Hoppas ni haft en lika bra helg och får en bra start på kommande vecka!

Högläsning med nappen i munnen.

Trots att ögonen är fyllda med grus och kroppen vill ha mer sömn tycker jag att morgnar är så mysiga. Barnen är utvilade och glada och vi kan ligga i sängen och mysa allihopa. Idag vaknade barnen 03.03 och innan vi förstod att klockan inte var mer än så var Henric på väg upp för att sätta på en film till två gnälliga barn. Men det tog, som tur väl var, inte lång tid förrän de somnade igen. Nu har barnen fått frukost och vi kaffe, dagen kan alltså börja.

Idag skulle vi åka bort och redan nu har barnens tjat börjat Ska vi åka nu? Är det långt kvar? Ska vi aldrig åka då?. Jag tycker det är ganska sött faktiskt. Det ena barnet i andra familjen har fått feber men hon är pigg och glad ändå och inga andra sjuksymtom. Så som det ser ut nu så åker vi i alla fall, om det inte utvecklas till något mer innan vi ska bege oss vill säga. Vi vill inte riskera några sjukdomar till nästa helg då det är kalas båda dagarna.

I går var familjen Jardeback/Karlsson här, vi åt pizza och hade fredagsmys och barnen lyckades hålla sig vakna två timmar längre än vanligt, lycka.

Nu ska vi hoppa i badet innan Henric och Celine ska bege sig till stan och jag och Savannah ska ha lite mysigt här hemma. Jag hoppas ni får en riktigt mysig lördag!

Kram från mig!

Mitt största graviditetscravings har båda graviditeterna varit is. Här tuggar jag upp ett glas med isbitar innan jag tar till gasen som Gud skänkte till kvinnorna. Några timmar senare kommer en ljuvlig liten tjej till världen.

Om bara 9 dagar fyller mitt lilla hjärta 2 år. Sedan jag gick upp för två timmar sedan har jag suttit och tittat igenom alla bilder på baby-Savannah och lillstumpan Celine. Jag får lite ångest när jag tänker på hur fort tiden har gått och att den aldrig kommer igen. Självklart finns det ju mycket mer att se fram emot men bebistiden är förbi.

Jag har inte två lätta graviditeter bakom mig, inte heller två lätta förlossningar och jag kan inte påstå att jag längtar efter att vara gravid eller genomgå en förlossning igen. Men det där allra första mötet är något som inte går att beskriva i ord, inte ens de mest fina och fantastiska orden kan beskriva känslan. Underbart är inte ens hälften av hur det känns.

Jag minns att min största oro under graviditeten var om jag kunde älska två barn lika mycket, jag mådde väldigt dåligt över känslan och ovetskapen. Men jag minns också känslan när det lilla livet lades i min famn för första gången, alla oklarheter och tvivel var borta och känslan för det nya lilla livet var precis lika stor som för storasyster.

Jag kommer ihåg att jag hade många fler saker som oroade mig, till exempel att Celine skulle känna sig utanför och mindre älskad ch kanske inte tycka om sin lillasyster. Savannah var några veckor gammal när Celine satt och tittade på henne länge och sedan la sin hand på hennes huvud och sa “älkar dig Panna” och gav henne en puss på den dregliga lilla munnen. Mitt hjärta blev varmare än någonsin.

När jag tittar igenom alla bilder så är jag så glad att just detta intresse är så starkt hos mig. Bilderna väcker många känslor och påminner om hur fint allt är. För just bilder fångar oftast bara upp det positiva. Aldrig att jag tar en bild under ett gräl med någon eller en spegelbild då jag är ledsen, så det som finns på bilderna är stunder av lycka och det man behöver påminnas om ibland, de fina och starka känslorna.

När jag ser dessa bilderna känner jag till och med att min hopknycklade russinmage är värt det, bristningarna är inte fina men minnena av hur de kom dit är vackrare än något annat.

…på min älskade pappas födelsedag!

Älskade pappa fyller år idag och vi har ringt och sjungit för honom. Barnen satt i badet och sjöng högt och morfar blev rörd. Vi firade honom igår kväll och han fick bland annat gula tulpaner, precis som alltid. Innan farmor och farfar gick bort fick han alltid det ut av dom, för att det är han absoluta favorit, gula tuplaner och rhododendron (hur nu det stavas). Så den traditionen har vi tagit över.

Förutom tulpaner och lotter fick pappa en förstoring på en bild jag tagit. Eller ja, den har inte kommit ännu men han vet att han ska få den och blev väldigt glad. Han uppskattar verkligen mina bilder och tyckte detta motivet lät “skitsnyggt”.

Måste även passa på att säga grattis till en nyfödd och underbar liten tjej, verkar vara ett babyboom år precis som det var 2006 då Celine föddes.

Jag har knappt varit hemma idag, både på gott och ont. Ett tråkigt besök och ett trevligt besök på en väns frisersalong. Hon ägnade 4 timmar åt mig och mitt hår och det känns ljuvligt nu. Den kalla svarta färgen är borta och nu ligger det en fortfarande mörk färg men med mycket varmare toner i. Känner mig helnöjd och ompysslad. Och jag kan inte låta bli att gå och känna på det rena och lena håret som är frisörompysslat.

Känner mig ganska tom på ord idag så ska krypa ner i sängen om en liten stund, efter att jag gjort klart min nya header som jag så småningom ska flirta mig till lite hjälp med att få upp den. Ni som känner er träffade, är det nog med.

Kramar

Barnen lagar mat och bråkar om ingredienser.

Det var väldigt uppskattat när jag kom och hämtade Celine på dagis. När hon dessutom fick reda på att vi skulle åka buss, gå till biblioteket och fika i stan jublade hon. Hon påpekade väldigt många gånger hur ledsen hon blivit i morse och hon ville dessutom att vi skulle ringa till pappa och berätta det för honom med.

När vi hoppade av bussen i stan var hon med om lite traumatisk upplevelse. Bussdörrarna stängde precis när en äldre dam klev ur bussen och när hon började skrika så satte jag min fria arm mellan dörrarna för att hon inte skulle klämmas. Tanten blev chockad och började gråta och berättade att det alltid var detta hon var rädd för när hon åkte buss. Jag stod kvar och lugnade henne en stund och sedan hjälpte vi henne över gatan när hon fått tillbaka färgen i ansiktet.

Samtalet om hur ledsen hon varit i morse utbyttes mot massor med frågor angående tanten och bussen. Hon frågade flera gånger om jag klämt mig och om det gjorde ont. Och varför tanten blivit ledsen. Hon pratade om det i två timmar och jag märkte hur rädd hon själv blev, antagligen för att tanten skrek så hysteriskt.

På vägen hem, efter vi vart på biblioteket och lånat böcker till barnen och sedan tagit en fika på Espresso house, hämtade vi Savannah. De sitter nu och leker med alla frukter, grönsaker, matvaror och flaskor och lagar kvällens mat. De bråkar lite om ingredienserna och Celine försöker förklara för Savannah att man inte kan göra hamburgare med kakor i.

Snart kommer största älsklingen hem och då är det dags för mig och Celine att göra oss i ordning för kvällen. Min bror kommer och hämtar oss om 1 timme och sedan bär det av till pappa, som fyller år i morgon. Savannah och Henric stannar hemma för Savannah är redan väldigt trött och kommer inte orka hålla sig vaken till vi kommer hem igen.

Jag är så glad att jag hämtade Celine tidigare och tog mig tiden med henne. Hon uppskattade det väldigt mycket och Savannah blev minst lika glad när vi kom och hämtade henne med tidigare än vanligt.

Just nu har vi en del att se fram emot. Och den kommande helgen ser jag fram emot enormt mycket. Bland alla kalashelger och annat stoj, kommer denna helgen med ett stort lugn i annan stad. Hela familjen ska åka bort tillsammans och spendera helgen i goda vänners lag. Familjen vi ska till har barn som är lite äldre än våra men de leker fint och barnen är minst lika ivriga om att få komma iväg. Vi ska laga god mat, spela sällskapsspel och bara njuta av lugnet.

Det är välbehövligt just nu, få släppa tankarna från studier, vardagen och hemmet och ladda batterierna inför nästa helgs kalasfirande. Ofattbart att lilla Savannah blir hela 2 år. Denna gånger har vi delat upp kalasen på både lördagen och söndagen, ena dagen för släkt och andra för vänner.

Har för övrigt ingen aning om vad vi ska köpa till Savannah. De har leksaker så det räcker och blir över och mycket plats till mer finns det inte. Och de saker hon behöver har vi redan gett som tips till andra som frågat vad hon önskar sig. Pussel är ju något som är och alltid varit väldigt hett här hos oss och Savannah är redan inne på överkurs, så något mer avancerat pussel ska hon i alla fall få, så hon slipper slåss om storasysters pussel varje dag.

Fick för en stund sedan reda på att Celine varit jätte ledsen i morse då inte någon av hennes föräldrar var på dagis. Det onda i mitt hjärta gjorde helt plötsligt inte ont mer, det gjorde förbannat ont i stället. Aldrig någonsin igen kommer det hända att ingen ut av oss finns där med henne på öppet hus.

Pratade precis med dagispersonalen och jag ska redan nu åka och hämta henne så hon och jag får några timmar tillsammans. Hon ska få följa med mig till stan och dessutom åka buss, det kommer nog kompensera lite i alla fall. Bussfärder är ju som tivoli för henne!

Gosig middagslur i söndags!

Idag är en sådan där dag som jag gärna hade hoppat över. Åtminstone de närmsta 6 timmarna. Jag fryser och vill egentligen bara ligga under täcket hela dagen men måste strax göra mig i ordning för att gå ut, ryser av bara tanken. Det ser rått och iskallt ut utanför fönstret. Jag måste ta mig till stan för att fixa lite och det måste göras idag.

I morse var det öppet hus på Celines dagis. Jag kunde inte gå på grund av studierna och det dåliga samvetet äter upp mig. Jag har inte missat en enda sådan dag, en gång råkade jag glömma Savannahs men blev snabbt påmind och rusade dit. Men Celines idag kunde jag inte alls vara med på och det gör lite ont i mig. Tänk när alla de andra barnen satt där med sina föräldrar och fikade, var det bara Celine som inte hade föräldrarna där? Jag hoppas att jag är klar i god tid för att hämta upp tjejerna tidigare idag.

Önskar er en riktigt bra dag!

Idag är det sista dagen i tävlingen om Nivea creme. Era chanser till vinst är stora så passa på att tävla här!

Mitt experiment vilar i snön.

Det har varit minus hur länge som helst men när man behöver dom så är det inte tillräckligt många. Graderna står på plus/minus noll och jag vill ha några minus som kan skapa lite is på rosen som ligger i trädgården. Jag har tagit 20 bilder på denna i olika vinklar och blev nöjd med de alla, hur ofta händer det?

Studier har jag hunnit med och ett träningspass också. Nu består resterande studietimmar enbart med läsning och jag drar mig lite för det. Jag brukar bli så trött när jag läser och orkar knappt hålla ögonen öppna. En dusch och en kopp kaffe kanske gör susen. Egentligen vill jag hämta hem barnen redan men vet att jag har saker som jag måste göra klart först.

Kramar från mig

Finaste Celine!

Idag har jag varit flitig som en myra. Började dagen på gymmet, ja nu äntligen är jag frisk nog att träna igen. Resten av dagen har jag suttit med studier. Min nya kurs började idag och normalt sett brukar första veckan vara ganska lugn. Nu kan jag säga att jag tog rätt beslut att inte boka in en dag i Danmark med en en vän denna veckan, trots att jag blev bra sugen när jag fick frågan. Tempot gick till 110% direkt så ingen uppvärmning här inte.

Textkommunikation A är det som gäller. Skriva journalistiska texter med rätt formulering, radbrytningar, ordval, huvudrubriker, brödtexter, seriffer och sans-seriffer och att lära sig göra bra intervjuer. Min första har jag gjort redan idag och den blev nog rätt bra tror jag. Fram till nu har jag suttit, med ett avbrott på två timmar från det att barnen kom hem till de somnade. Jag är rätt slut i bollen nu och ska genast stänga ner och ägna dagens sista minuter åt min underbara make, som förövrigt stått och stampat bredvid mig ett antal gånger redan.

Kramar från mig

En ros och en änglaberlock som jag fick av älsklingen idag!

Alla dagar, hela året, bör man uppskatta det man har, inte sakna det man inte har. Det jag uppskattar mest av allt är min helt underbara familj. Det finns inget som gör mig mer lycklig än dom.

För exakt 7 år sedan idag fick jag en alla hjärtans dag present av Henric. Samma dag som jag skulle flytta 30 mil härifrån och lämna min nyfunna vän bakom mig. Min flytt gjorde att jag och Henric fick mer kontakt konstigt nog och efter bara någon vecka var jag tillbaks där jag hörde hemma, i Skåne hos min stora kärlek.

Henric och jag arbetade på sjukhuset bägge två. Han kom upp med paket som jag skrev under och när han inte kom upp för att lämna något som behövdes så var han där av anledningar som jag, just då, inte visste var påhittade. Inte förrän han fick reda på att jag skulle flytta började han öppet visa sina motiv. Varje rast jag hade kom han förbi och han följde med mig ut för frisk luft. Han sa att han vill se mig så mycket han kunde nu innan vi inte skulle ses något mer. Och sista dagen, i samma veva som jag fick alla hjärtans dag presenten fick jag hans telefonnummer “om jag skulle sakna den skånska dialekten” sa han.

Sedan dess har han funnits vid min sida och trots att vi gått igenom tuffa tider och kriser, står vi där vi är idag. Jag tror att alla stora hinder är prövningar, vi har vunnit över dom och det har gjort oss starka tillsammans.

Jag beundrar min man enormt mycket, han är min idol i många avseenden. Han gör allt för sin familj, han är mån om att alla mår bra och han låter ingen trampa på oss. Det finns ingen jag känner mig tryggare med än honom. För jag vet att han stöttar mig i alla beslut, bra som dåliga och jag vet att han finns där och fångar mig om jag faller. Och inte minst så har han gett mig de två finaste godingarna i världen.

Min kärlek är oändlig, alla år och alla dagar!

Inte druckna av mig…

 
Tre av gårkvällens grabbar.

Vad är det för fel på mig? Jag är den som alltid tänker på att det kommer en morgondag, dricker med måtta eller inget alls, men har precis lika roligt ändå Som förra helgen då jag drack cola under hela kvällen och jag vaknade med värsta bakiströttheten. Börjar jag bli gammal? Igår drack jag ett glas vin och ett halvt glas öl, innan folket kom. Sen höll jag mig till vatten och cola resten av kvällen men vaknar med samma bakiströtthet idag. Jaja det är ju värt det för vi hade en grym trevlig och rolig kväll.

Trots att vi kom i säng sent, eller tidigt, hur man nu vill se det, så har vi fått sova många timmar och bara vetskapen av det känns underbart. Snart kommer älsklingarna hem och jag längtar en smula måste jag erkänna.

Önskar er en riktigt mysigt Alla hjärtans Dag! Det kommer så klart ett mer “hjärtligt” inlägg senare.

Vi skulle som sagt varit på alla hjärtans dag fest idag men då jag känt mig krasslig så trodde vi inte det skulle bli något. Och nu mår jag bättre men festen blir inte av eftersom värdarna är sjuka. Istället blir det party här hemma hos oss för de som lyckats hålla sig friska.

Ur mjukisdressen och in i duschen…snart!

Min vackra underbara tjej!

Barnen har nu åkt med farmor och det enda som hörs är kaffekokaren. Jag hann få en kopp i morse men när Henric skulle laga nytt då han gick upp small kokaren och inget kaffe fick han. Mamma kom som räddaren i nöden med hennes kokare och nu kan Henric le igen.

Barnen och jag har hunnit med mycket idag. Vi gick ut och lekte i snön efter frukosten och när vi kom in igen efter 1 timme kröp vi ner i ett varmt bad för att tina våra kalla kroppar. Savannah har sovit middag och Celine och jag passade på att läsa, lägga pussel och packa deras väskor.

I natt har det kommit ny snö så jag tog tillfället att lägga ut mattorna. Såg på ett program för ett tag sedan att man skulle passa på att göra mattorna fina nu när det är snö. Först ska de hänga och lufta av sig en stund, sedan skulle man lägga dom i snön låta de ligga där ytterligare en stund och avslutningsvis skulle man ta nysnön och gnida det på mattan. Får väl se om det gör någon mer skillnad, fräscha är de i alla fall.

Hoppas att ni har en riktigt mysig lördag!

Att ta bra bilder på barnen är inte så lätt längre. Savannah som inte kan stå still en sekund och gärna trycker upp trynet i kameran och Celine som gör tokiga miner på varje bild. Celine har fått för sig att man ska se arg ut på alla bilder, hon ler alltid men så fort kameran kommer fram gör hon sura miner och säger ta nu då, ta fort nu när jag ser arg ut. Självklart ska ju Savannah göra likadant och innan man hunnit ta fotot vill hon se det på skärmen.

Tokstollarna!

Fredagsmyset blev verkligen mys. Men som alltid är barnen trötta innan jag vill att de ska vara det och de kröp just ner i sina sängar och somnade gott. Själv har jag tänt massvis med ljus här hemma och ska lägga mig till rätta i soffan och titta på en må-bra-film medan Henric är iväg och tränar. Måste säga att jag är lite avis, eftersom jag är sjuk kan jag inte träna och jag längtar tills jag är frisk och pigg igen.

Önskar er en riktigt mysig fredagskväll!

Egentligen borde jag få belöning. För hur ypperligt jag skött mig i studierna och vilka resultat jag uppnått. På dagens veckotenta fick jag alla rätt och jag har precis skickat in avslutningstentan. Det tog mig 4,5 timmar, så 1,5 timme till godo hade jag. Jag känner fortfarande att det är lite tråkigt att denna kursen är slut. Jag har läst Mediekunskap och måste nog säga att det är denna kursen som väckt mitt intresse mest av alla de kurser jag läst. Jag törstas efter mer kunskap och det är väl så det ska kännas?

Att jag då fick de andra kurserna i samma riktning godkända igår gör mig happy och ivrig av att få påbörja läsningen på måndag. Men nu först är det helg och den ska gå till mina tre kärlekar. Fredagsmys står på schemat och det ska mysas i massor. I morgon ska maken få all min uppmärksamhet efter att barnen lämnats hos farmor.

Hoppas ni fått en bra start på en härlig fredag!

Det har varit lite mycket på sistone, några fler tråkigheter än mitt psyke orkar med och några fler tråkigheter än min kropp velat ta emot. Jag tror det är därför jag ligger helt pall nu och har ont i varje muskel i kroppen. I morgon är det sluttenta och jag hoppas att jag ror i hop ett VG på den.

Något kul som hänt är att jag skulle börja en ny kurs på måndag, en kurs som skulle vara 10 veckor men som jag idag fick beskedet om att jag fick byta mot två andra kurser som jag mycket hellre vill gå. Det såg lite mörkt ut där ett tag men det löste sig till slut och jag ser verkligen fram emot min nästa utmaning. Det var precis vad jag behövde, få bekräftat det så många sagt åt mig de senaste dagarna, att allt alltid löser sig till det bästa. I bland är inte det bästa vad man tror just i ett visst ögonblick, det bästa är det som får en att bli starkare och det man lär sig något av på vägen. Och den senaste tiden har jag lärt mig en hel del, så det var väl till “det bästa”.

Älskade  Lillstumpan sover middag.

Savannah har varit pigg och glad hela dagen och munnen har glappat precis hela tiden. Hon ser sina tillfälle när storasyster inte är hemma. Hon pratade till sekunden hon somnade i vår säng och när hon vaknade var det igång igen. I morgon blir det dagis för lilla fröken. De kommer lämnas senare och förhoppningsvis hämtas tidigare. Det ska bli fredagsmys med stort F. På lördag vid lunchtid ska barnen till farmor och sova där och Henric och jag skulle på Alla-hjärtans dag fest. Som det känns just nu kommer det nog inte bli något festande utan bara härligt, välbehövlig tid med min kära make.

Nu får jag strax besök av en go vän som envisades med att komma hit med choklad och gott humör för att pigga upp lite. Vem tackar nej till det erbjudandet? Inte jag i alla fall!

Savannah leker med gosedjuren.

Lillstumpan är hemma från dagis idag. Hennes hostningar i natt har gjort att jag knappt vågat sluta ögonen, de låter fruktansvärt. Hon är dock väldigt pigg idag och de glansiga ögonen är inte alls lika glansiga längre. Ingen feber har hon, bara väldigt förkyld. Men hon busar och leker precis lika livligt som vanligt.

Hon har suttit en lång stund och lekt med gosedjuren, haft intressanta samtal och blivit lite frustrerad när hon inte fått raka svar tillbaks. Jag hörde henne skratta hjärtligt för en stund sedan och när jag tittade in i rummet lekte hon med en elefant, hon stod med rumpan upp i vädret och gjorde pruttljud. Det kommer från en sång på dagis som handlar om en elefant som pruttar, hon tycker det är hur kul som helst.

Att barn blir sjuka kan inte hjälpas och att de lyckas pricka in det dagen innan min avslutningstenta kan inte heller hjälpas, det ger mig dock lite ångest över att misslyckas i morgon. Jag har ju klarat hela kursen galant och vill verkligen fixa det i morgon.

Nu ska vi ta ett varmt och gott bad innan det är dags för mellanmål och sedan en tupplur för lillstumpan.

Läste hos Popprinsessan idag om att ta upp gamla bekantskaper. Och det är precis vad jag gjort den senaste tiden och det har fått mig att må så grymt bra med mig själv. Ibland kommer ju livet mellan och man dras och utvecklas åt olika håll. Men att ta kontakten via ett samtal eller mail är inte så svårt och tar inte lång tid. För två år sedan fick jag jag kontakt med en gammal klasskompis från gymnasiet. Nu helt plötsligt har vi barn som är födda med 2 veckor skillnad och har träffats på Savannahs kalas förra året och någon gång för att fika. Vi skulle varit på barnkalas hos henne nu till helgen men vi kunde tyvärr inte komma.

En annan bekantskap slutade med tråkigheter för ca två år sedan, men när hon kontaktade mig via mail i julas blev jag väldigt glad och vi har nu träffats några gånger och allt det där som gjorde att vi var vänner då, finns kvar nu.

Och sedan det nya året tog vid har jag kontaktat ytterligare “gamla” brudar som varit här på tjejmys och som jag varit på tjejmys hos. Jag tycker det är riktigt kul att ha fått tillbaks “gamla” människor i mitt liv igen. Och när man väl tagit initiativet känns det så väldans bra.

När vi ändå är inne på vänskap så måste jag hålla med om en sak som en vän sa till mig “Äkta vänskap är som kärlek men kan liknas med en blomma. Den måste vårdas med kärlek, vattnas från två håll och börjar den vissna så kasta skiten, för då har den ena missat att vattna”. Hon är kanske inte alltid den klokaste och känd för att förklara sig bra, men detta förstod jag.

Att ha riktiga vänner är viktigt. Det är de som ska dela glädjen med dig, vara lycklig för din skull. Det är de som ska finnas när modet sviker och lyfta upp dig igen och det är de som ska finnas där och torka dina tårar. Det är dom du ska känna dig trygg med oavsett vad. Och det är de som du kan öppna dig för utan att de dömer.

Jag känner mig säker på mig själv som vän, att jag behandlar mina vänner med respekt och kärlek och att jag finns där för dom när de behöver mig. Kanske att jag borde bli lite bättre på att höra av mig till vissa, men jag har ursäkten att det faktiskt är väldigt mycket med studier, familj och tillställningar just nu. När jag tänker efter så är det ingen ursäkt, så i morgon är det jag som ska skicka runt några kärleksfulla SMS, bara för att visa att jag tänker på dom.

Sov Gott och ta hand om varandra!

Picknick i vardagsrummet.

Direkt efter förra inlägget ringde de från Savannahs dagis. Lilla godingen har blivit sjuk så det var bara att gå och hämta henne. Celine blev hysteriskt ledsen eftersom hon sett fram emot fikan på dagis och att få leka med ena frökens dotter som brukar vara med på speciella dagisdagar.

Gladare blev hon när jag lovade att vi skulle ha picknick på golvet framför tv:n och äta bullar och dricka saft. Någon kompensation fick det ju bli. Vi har haft en riktigt mysig eftermiddag med goda chokladfyllda croissanter och film. Celine påpekade att det var som på dagis fast de på dagis inte tittade på film när de fikade idag. Savannah är ordentligt förkyld och har både ögon och näsa som rinner. Någon feber har hon inte…ännu.

Lilla trollet, med härligt rosiga kinder, lägger pussel.

Snart, inom väldigt kort framtid, med andra ord innan dygnet är slut, kommer jag vara klar med mitt sista arbete i denna kursen. Kvar finns då tentan och det stora teoretiska provet innan jag är helt färdig. Känns lite trist eftersom denna kursen varit väldigt roligt, haft ett bra tempo och jag har lärt mig massor som jag tycker är väldigt intressant.

Idag är det öppet hus på Savannahs avdelning. Dagismys, kallar Celine det. Celine ska också få följa med och det är tack vare henne som vi inte glömt bort det. Det har stått en stor lapp på dörren vid dagis men den har vi båda missat, tills i måndags då jag läste den lite snabbt men glömde bort det lika fort igen. Celine påminde om det igår, tur att något i denna familjen har gott minne. Mitt minne har varit väldigt vasst men sedan i höstas har det blivit pinsamt dåligt men Henric ligger trots allt etta i den kategorin ännu och fortsätter det som det gjort hittills så kommer han alltid vara vinnaren.

Så fort vintern är över (ja även då det fortfarande är vinterväder) märker man hur folk börjar leva igen. Vad händer under vintermånaderna egentligen? Från nu och hela hösten är det redan inplanerat massor med roligheter och saker att se fram emot. Tjejkvällar, parspel, Rock ´n roll-fest, dansfest, barnkalas, vuxenkalas och massor med annat kul. Och här hemma ska det hinnas fixas inför barnkalas och 30-års fest inom det närmsta. Tyvärr hinns inte alla roligheter med alltid men några ska vi nog fixa.
En inbjudan som fick mig att brista ut i skrattårar var till en tjejdag i juli, jag vet inte riktigt hur det är hos er men hos mig är det fortfarande februari. Det stod dock i klar text att inbjudan skickats ut redan eftersom alla är så upptagna hela tiden.

Tillbaks till nuet så måste jag fixa till mig inför dagismyset och springa och pussa på goaste tjejerna!

Idag fick jag hem en produkt från Nivea som jag minns så väl från när jag var liten och som alltid följde med på våra skidsemestrar. När jag känner doften av den tänker jag direkt på mamma och på skidbackarna. Den är perfekt för barns torra hud och nariga kinder, ja för vuxnas med så klart.

Jag fick även chansen att lotta ut några burkar till Er, så denna tävlingen har inte bara en vinnare utan flera.

För att vara med i tävlingen kopierar du bilden och texten nedan och lägger som ett inlägg i din blogg. Och i kommentarsfältet till detta inlägg beskriver du din ideala alpinsemester. Du kan berätta vart du vill åka, vad du vill göra och med vem, det är fritt fram!

Jag tävlar om Nivea Creme hos Cheeky.
För att delta beskriver du din ideala alpinsemester.
Tävlingen avslutas den 17 februari.

Lycka till!

Gosigaste barnen i går kväll!

Vissa saker är privata, idag är det en privat dag. Med ett tråkigt telefonsamtal med tråkiga besked som fått mig att vilja dra täcket över huvudet resten av veckan. Jag vet att det inte funkar så, att man inte kan göra det, men det kan funka några timmar i alla fall. Det funkar tills jag får hem mina underbaraste små tjejer.

Jag brukar inte tycka synd om mig själv, sist var väl när jag skulle få hudförändringarna bortskurna och då var det själva nålen och kniven jag ogillade…ja och väntan på svar helt enkelt. Men idag tycker jag synd om mig själv och eftersom jag ligger bra till i studierna så har jag tid att göra det med. Jag har tid att dra täcket över huvudet, stänga av telefonen och tycka riktigt synd om mig själv. Och det är precis vad jag tänker göra nu!

”Sms:a “DRÖMSEMLA” till 721 30 så får du en kupong till din mobil. Visa upp kupongen på närmaste 7-Eleven för att få din Drömsemla. Det är först till kvarn som gäller och max en Drömsemla per person!”

Savannah och jag kör kvällsdansen. Celine står och gör piruetter bredvid.

Dagen har gått i rasande fart. Jag mådde inget vidare alls i morse när jag vaknade men efter nässpray, en kopp kaffe och en alvedon kändes livet lite lättare. Jag dukade upp för en eftermiddag med studier och drog sedan iväg till mitt möte. Det mesta känns bra men där finns några små tvivel kvar som jag får ta mig en ordentlig funderare på.

Hela eftermiddagen har jag suttit med informationssökning, uppsatsskrivning, lagbestämmelser och tolkning. Jag har blivit några erfarenheter rikare och fått ett ännu större intresse för “livet bakom medierna”. Nu känns det nästan lite sorgligt att just denna kursen snart är slut.

Barnen kom hem på sitt mindre glada humör men vi ordnade minidisco och allt blev bättre. Tills “pojken” kom, då började tjejerna bråka om vems pojke det var och det tog inte slut förrän jag sa att det var min pojke, då häpnade de båda och tittade surt på mig. Något drastiskt behövdes så jag började göra piruetter enligt reglerna, med ena benet knallrakt och andra böjt, och snurrade varv efter varv tills jag höll på att trilla. Jag kan liksom inte ens åka karuseller och det jag lärde mig på dansen för en herrans massa år sedan, med att hålla blicken på en speciell punkt, hade jag tydligen glömt för stunden. Känner mig fortfarande lite illamående.

Den där “pojken” som tjejerna är så fascinerad av är Declan, när han sjunger An angel blir tjejerna som hypnotiserade och stirrar på honom. Den låten och Eriks låt Higher är två av Celines absoluta favoriter. När hon sjunger på Higher börjar jag nästan lipa, hon kan orden men har ingen aning om betydelsen av dom.

Eftersom jag är inne på slutveckan i denna kursen finns det inte så mycket tid för annat kul. Därför lyser jag med min frånvara i era kommentarsfält, jag tycker det känns bäst att hinna kika in och läsa än att kommentera just nu. Man måste ju prioritera ibland.

Kramar från mig!

Frisören bokar in tid och tar sedan emot besöket som består av en bestämd madame som vill ha en klämma i håret!

Vad hände egentligen? Jag drack inte en droppe alkohol igår, höll mig till coca cola hela kvällen men vaknar idag med den värsta bakiströttheten någonsin. Barnen vaknade med på fel sida och inte förrän jag fick den briljanta idén att duka upp för bio i vårt sovrum lugnade allt ner sig och alla var nöjda.

Jag fick sovit en liten stund till, hopkrupen i älsklingens famn och barnen tittade på film och smaskade chips, lite då och då hoppade de runt i sängen men det gör inget så länge alla är glada och nöjda. Det blev dock en del att städa sen, sängkläder som fick bytas, dammsugning och golvmoppning. Spelar ingen roll för barnen fick vara med och hjälpa till och de tyckte det var jätte kul och var nöjda den stunden det tog.

Tröttheten har suttit i hela dagen och huvudet har känts konstigt. Nu vet jag varför. Från ingenstans kom det en dunderförkylning och knockade mig. Jag är aningen nervös för nu är jag inne på sista veckan av denna kursen och sluttentor och slutarbeten ska lämnas in. Dessutom ska jag på ett möte i morgon, ett viktigt möte som bestämmer en del av min framtid, åtminstone en tid in i min framtid. Jag hoppas på att kunna berätta mer i morgon eller åtminstone senare i veckan. Den är en sak som gnagt mig ett tag och ett beslut som jag funderat massor på de senaste veckorna. Jag tror jag kommit fram till mitt svar och i morgon vet jag helt säkert.

Nu håller jag söndag, en söndag i soffan till bra filmer och kärleken bredvid mig!

Barnen hittade klistermärken som sattes överallt. På händer, naglar kinder, sängar, väggar och mig.

Jag lockade Celines hår, hennes var lättare och jag orkade endast topparna på mig själv

Vi har lekt tittut och kurragömma. Savannah hade lite problem med att få med sig bakdelen under soffan men det gick till slut när storasyster makade på sig.

Jag har varit på tjejmyskväll hos fina Marie. 11 goa och galna tjejer, kunde inte blivit bättre!

Grymt trött är jag nu och ännu tröttare blir jag av att tänka på att barnen vaknar om ca 5 timmar. Jag kommer somna med ett glatt leende på läpparna och antagligen vakna med enorma påsar under ögonen.

Smoothie till frukost.

Jag undrar alltid varför våra barn måste väcka tuppen. Han mår ju så gött när han sover och blir bara grinig om han vaknar innan sju och definitivt när han vaknar innan sex. Jag gick i alla fall upp och gjorde fruktsmoothie till familjen och alla uppskattade det. Kan ju undra om jag råkade hälla sömnpulver i makens drink, för han gick raka vägen till sängen igen och snarkar högre än högst.

För min del gjorde det inte så mycket att få gå upp tidigt. Jag ska försöka mig på evighetsprojektet med att locka håret idag igen. Vi ska fira farbror Jockes födelsedag senare idag och i kväll ska jag på tjejmys med Nöbbelövsgänget, som söta Marie bjudit hem till.

Önskar er en riktigt go lördag!