Efter vår tur till skogen körde vi till mamma en sväng. hon hade shoppat en del nya kläder till barnen. Celine som älskar kläder och skor kommer bli överlycklig i morgon när hon kommer hem och får se dessa.

Kvällen med vänner och spel har varit jätte trevlig, precis som alltid. Vi har spelat Skip-Bo, ett för mig nytt spel, i fyra timmar, ätit vinbärspaj och skrattat.

Nu väntar sängen på mig, ska sova två timmar i timmen och ladda upp för storstädning och fönsterputsning i morgon innan barnen kommer hem.

Grått och lite småregnigt men fruktansvärt kvavt och varmt har det varit här hela dagen. Vi tog en tur till skogen med barnen innan vi åkte hem och packade för deras övernattning hos farmor och faster.

 

 

Så fort vi lämnat barnen åkte vi själva till en annan skog för att leta blåbär och svamp. Hittade inget ut av det men hittade hallon, massor av hallon, en groda, stora äckliga sniglar, gräshoppor och en massa mygg.

Nu ska det bakas paj och dukas fram för en spelkväll med vänner!

Vi plockade massvis med vinbär idag, både röda och svarta. De röda blev till en paj, en riktigt smarrig sådan som vi tog med till Svedala där familjen Zinnert bor. Pajen var klar 18.40, sekunden senare var vi utanför dörren och på väg. Självklart var det något vi glömde, vanliljsåsen! Det var första gången jag gjorde en bärpaj och den blev helt klart godkänd, de andra sa det i alla fall.

Electra, Mariia och James dotter, var den bästa lektanten och roade barnen hela tiden. Vilket tålamod tjejen har. De började på hennes rum men slutad i hundkojan, alla tre. Männen och sonen Killian fastnade framför Simpson en stund och vi kvinnor jobbade, ja det heter faktiskt så när man sitter framför datorn.

När vi skulle åka var klockan efter 22 och jag är grymt imponerad över att barnen hållt sig vakna och dessutom glada, måste bero på sällskapet. Vi packade in barn och grejer i bilen och Celine kommer med en kommentar "Mamma, du behöver inte passa mig något mer, det kan flickan göra", okej tack för den. savannah somnade i bilen på vägen hem men Celine kämpade in i det sista och hann både äta en macka och kissa innan hon somnade på väg ner mot huvudkudden.

Tack för en jätte mysig kväll!

Ni som följt mig ett tag, ja även ett mindre tag, vet ju hur oerhört mycket jag gillar att fotografera. Jag är inte heller någon som sparar alla bilder på en cd-skiva utan jag framkallar ju faktiskt våra bilder och sätter in i album. Vi ha rätt många album kan jag påstå och även en hel hög med foton som ligger och väntar på att nya album ska inhandlas.

När jag var inne på Mammabloggarna idag såg jag ett fantastiskt erbjudande om en Fotobok på Fuji. Tänk vad fint att spara minnena i en bok där man kan välja att skriva text till dom. Kanske göra en bok med semesterminnen, eller ditt barns första år, dop, bröllop eller vad som nu passar just dig. Jag hade gärna gjort en bok med hela familjen, från förra året när Savannah kom. Hade valt ut de bästa, busigaste och mysigaste bilderna. Trots alla bilder och alla album så är det inte så att de bara står och dammar, utan vi tittar faktiskt i dom rätt ofta. Barnen tycker det är roligt att se sig själva och vi tycker det är härligt att titta tillbaks i tiden och minnas.

Om man själv inte är så intresserad av foton är ju fotoboken en utmärkt present.

Rostade mackor med jordgubbsylt och ost på, det är sommarmackor som jag åt varje dag under sommarloven, ja alla dagar som vi inte år frallor då. Egentligen hette det inte rostade mackor och det gör det inte här hemma nu heller, det heter hoppemackor.

Barnen har varit vakna sedan tidigt, 06.10 för att vara exakt. Celine är redan trött så idag blir det middagslur även för henne. Hoppas dock på att kunna hålla de uppe någon timme till så det blir en så sen middagslur som möjligt. Lyckas vi med det så blir det ett besök hos älskade familjen Zinnert i kväll. Det är ju en liten bit att köra och det vore typiskt om de somnade i bilen på vägen dit, då är de inte på sitt bästa humör om vi väcker dom när vi är framme.

Graderna här kilar stadigt uppåt och det ser ut att bli en riktigt fin sommardag. Hoppas det ser lika lovande ut hos er.

Det är något som verkligen passar in på Savannah, liten men tuff. Jag var lite orolig när det var dags för henne att börja på dagis endast en vecka efter hennes 1-års dag. Hon var så himla liten i jämförelse med de andra barnen, både till växten och åldern. Men hon är tuff vår liten, lite för tuff för sitt eget bästa.

Här hemma är det hon som bossar över storasyster, hon som ställer till mest väsen om hon inte får som hon vill och hon som tar till med hårdhandskarna när det inte passar. En riktig lite bråkstake men ack så go och med den där charmiga glimten i ögat.

Hon har börjat få till minen att se riktigt sur ut, lägger armarna i kors och riktar ansiktet ner i marken medan hon håller kvar blicken uppåt och stirrar en rakt in i ögonen. Hon rör inte en min, blinkar knappt. Från arga minen till den ljuvliga och glada går det på två sekunder och så slår hon ut armarna och ger en bamsekram.

Ännu en härlig dag. Vi har gjort i princip samma saker som igår fast varit på andra lekplatser. Som jag nämnt tidigare så är hela vårt område fullt med lekplatser, frukter och bär så det är precis det vi gjort idag, lekt och ätit bär. Om barnen var grisiga igår är det inget mot vad de varit idag, tur det finns badkar och svinto stålull (givetvis skämt).

Vi har nog varit runt på hela området igår och idag. Igår på vänstra sidan ut av vägen vid oss och idag på högra. Det skönaste med Gunnesbo är att det inte finns några stora vägar förutom den som går runt hela området och att det är väldigt barnvänligt. Celine har blivit jätte duktig med bären, när hon hittar en ny buske med bär frågar hon alltid först om de är giftiga och om hon får äta, Savannah får man ha stenkoll på för hon käkar allt som får plats i munnen.

Nu på kvällen var vi ute på gården och barnen lekte med de andra 150 ungarna. Blev lite väl stökigt efter en stund så vi gick över till framsidan av huset i stället där barnen fick coola ner lite med vännerna Dennis och Simon. Farmor har med hunnit komma på besök för en kopp kaffe och lite prat. Älskade svärmor (ja jag kan stolt kalla henne så) ska ha barnen på lördag eftermiddag till söndag eftermiddag. Är rätt skönt att få lite barnfri tid nu när de inte är på dagis på så länge och de är ju bara någon minut härifrån.

Har ni laggt märke till en sak? Sedan två dagar tillbaks är helt plötsligt jag med på bilderna. Henric börjar tycka mer och mer om kameran, fast jag har en liten aning om att det har med hans bloggande att göra. Det är ju det jag sagt hela tiden, blogga ger så mycket. Nackdelen nu är ju att det blir en tävling om vem som hinner blogga först och får de bästa bilderna. Ni som kikar i båda får helt enkelt stå ut med att vissa bilder kanske blir de samma.

30 minuter som vaken, 25 minuter ut av dom har jag skrattat. Barnen är helt vilda, de dansar som aldrig förr. Bandspelaren står på deras rum, den pruttar ut livliga barnlåtar och barnen rockar, de är helt galna men har rytmen i kroppen. Blir dock ingen bild från deras dans, de är nakenfisar, men bjuder på en bild från igår.

Tyckte rubriken var passande till den förra rubriken. Kvällen har varit lika härlig och även den har vi varit ute och lekt. Barnen var så nöjda att de inte ens ställde till med någon scen när vi skulle gå hem. Det blev lite bad, kvällsfika, tandborstning och hopp i säng. De somnade på två röda. Även jag är nöjd med dagen. Jag är nöjd med att jag faktiskt tog mig upp ur sängen och trotsade kroppens vilja, för denna dagen har verkligen gjort mig gott.

Hoppas ni haft en lika härlig dag och kväll.

Nu ska jag, tro det eller ej, hoppa i säng och hålla tummarna för att jag somnar inom det närmsta.

Så mycket lättare det är att njuta av de härliga sommardagarna och familjen nu när jag har tagit en paus från allt annat. Kroppen är fortfarande trött men humöret är definitivt bättre nu. Vi har varit ute en massa timmar för lek på olika lekplatser och massa bärätning. Smultron, vinbär och körsbär har vi stoppat i oss massor utav.

Celine har kört sin motorcykel och Savannah sin bil. Savannah trodde ett par gånger att hennes transportmedel var tillräckligt snabb för att hon skulle hinna rymma. Samma nit varje gång.

Barnen har varit underbara, antagligen för att de varit ute och suttit under vars en vinbärsbuske och ätit bär. Med andra ord har dagen varit smärtfri, ja förutom att jag råkade sticka en sax i Henrics armbåge runt 16.30-tiden, men han lever fortfarande tack och lov.

Grisiga barn är glada barn, eller hur var det nu?

Om mindre än tre veckor får vi besök, riktigt trevligt sådant. Ingela som jag träffade för första gången kvällen innan Blogg Galan kommer hit med hennes familj och det ska bli riktigt riktigt roligt.

Hela familjen somnade i förmiddags och har nog sovit ett bra tag. När jag gick upp kollade jag telefonen eftersom jag väntar på samtal från mamma. Telefonen som jag alltid glömmer sätta på ljud hade missat samtal, från Ingela. Självklart ringde jag upp direkt och hon började berätta om deras sommarplaner. Om vet ni, om mindre än tre veckor kommer de hit till oss. Vi ser verkligen fram emot det.

Ingen lång sovmorgon idag inte. Barnen var uppe innan tuppen och ställde till med ett himla liv. De möblerade om, bråkade och betedde sig värsta aporna. Celine har på något sätt lyckats med att plocka ner saker från hennes hylla, en hylla som sitter en bit ovanför sängen och som hon inte borde komma åt. Efter frukost har de dock lugnat ner sig. Celine tittar på Lotta på bråkmakaregatan och efterapar alla ord och toner hon använder, nu vet jag i alla fall vad jag har att räkna med idag. Savannah stökar ner i rummet och har plockat fram varenda liten grej, till och med de små sakerna som man har för att göra frissor på My little pony. Även vantar och mössor har hon hunnit plocka fram. Hon var nog utmattad efter allt stök och sjönk ner på ett täcke på golvet, jag gjorde henne sällskap och vi blev liggandes där en stund.

Trots tidiga morgnar och hängandes ögonlock så har morgonstund guld i mun. Barnen är utvilade och på sitt bästa humör, oftast.

Datorns värld är en helt annan värld. Jag har många gånger pikat Henric för att när jag sagt något åt honom när han sitter framför datorn så kommer han aldrig ihåg det sen. Jag gjorde nyss det samma. När barnen åt middag innan i kväll hoppade både jag och Henric över eftersom vi inte var alls hungriga då. För en stund sedan var Henric här och sa något, jag svarade "visst älskling" och han gick. När han kom tillbaks för någon minut sedan hade han med sig en tallrik med pizzamackor.

Jag tittade upp lite och såg tallriken, påpekade att det luktade gott och att han var så söt. Han savarade att han visste det och gick sedan iväg igen, med tallriken! Det fick mig att resa mig snabbt från soffan. Han sa att han hade sagt att han skulle göra pizzamackor och att jag bara svarat "visst" så han hade bara gjort till sig själv. Snopet för mig som fick gå ut och göra mina själv. Jaja så går det när man inte lyssnar men nu kan vi i alla fall äta våra mackor tillsammans.

Celine och jag kommer hem från stan efter läkarbesök och shopping på apoteket. Hon är redan väldigt trött och grinig och kommer in och ser detta. Sin ena telefon (hon har fyra stycken) är sönder och hon förstår direkt vem som är boven i dramat. Hon går fram till Savannah med den söndriga telefonen i handen och säger "Du är störig, onödigt gjort, det var min, förstår du vad jag säger". Savannah tittar oförstående på Celine som går därifrån med höga och irriterade steg.

Efter maten fick barnen vars en klubba. Celine äter lite på sin och byter sedan med Savannah och äter självklart upp klubban innan hon tror att hon ska få byta tillbaks mot en nästan oäten klubba. Efter en stund tröttnar Savannah och ger henne klubban som även den blir fort uppäten. Celine tror på fullaste allvar att hon ska få ännu en klubba men när hon märker att så är inte fallet får hon sitt tredje tonårsutbrott för idag. Efter en lång stunds skrikade och slit i dörren till skafferiet börjar hon stampa med båda fötterna i golvet och pustar och stönar. Jag som försökt hålla mig för skratt under hela scenen kan inte låta bli och börjar skratta hysteriskt. Scenen slutar med att Celine blandar skratt med gråt.

Sådana här dagar vandrar tankarna frammåt i tiden, cirka 10-12 år kanske. Då är Celine 13-15 år och humöret lär ju hänga med och utvecklas precis som ordförrådet. Ser mig själv lika långt fram, 37 år, tunnhårig eller skallig, rynkig som få och med en övernattningslägenhet som är till för dessa stunder.

Efter lite övervakande på mannens blogg känner jag att jag vågar dela ut adressen. Först kanske det bör påpekas en del saker. Här hemma hos oss är jargongen väldigt ironisk, största delen av dagen, så allt ska ju tas med en nypa salt. Allt han skriver står för honom och jag avsäger mig allt ansvar. Han formulerar sig inte alltid på bästa sätt men han gör så gott han kan, alltid. Och våra ord till varandra kan låta hårda ibland men är födda av kärlek, det vet vi och våra privata vänner.

Så mina kära bloggvänner nu presenterar jag min man Henric och hans blogg, som jag hoppas kommer leda till förstående från hans sida om hur viktiga de där stunderna som jag lagt på bloggen faktiskt är.

Borta bra men hemma bäst, tycker jag i alla fall. De kom 11.30, lagom för fika och sedan sova middag. Trots att jag i natt fått sova oavbrutet var jag så trött att jag gick och sov middag jag med. Vaknade nyss till barnskratt och insåg att jag sovit bort mer än halva dagen, lite smått ångest va? Det värsta är att jag lätt hade kunnat fortsätta sova.

Läkaren ringde tidigare idag och ville jag skulle komma tillbaks för provtagning, igen. Var där igår och eftersom de behövde ta blodprover och jag tycker det är det värsta som finns fick de göra det genom ett stick i fingret och sedan pressa vad de kunde i två rör. Självklart blev det inte tillräckligt i det ena röret. Har en timme på mig att komma dit sedan stänger de provtagningen för idag.

Chokladfondue med marshmallows och banan var riktigt gott. Vi hade jordgubbar med men glömde så klart bort dom. Vi har tittat på en av de gamla Beck filmerna och ska nu fortsätta med nästa, men jag kommer garanterat få besök av den kände John innan filmens slut. Som om vi inte ätit tillräckligt så blev det popcorn efter fonduen och i slutet av filmen lite melon. Känns som vi ätit för den närmsta veckan nu.

Det har varit en riktigt lugn och skön barnfri kväll som enbart tillbringats i soffan, så jag kan stolt säga att jag idag tagit det lugnt. Normalt sett alldeles för lugnt för mig.

God natt kära och sov gott!

Här är barnen när de glatt vinkar hejdå och det är dags att gå hem till farmor, ja Savannah syns ju inte där hon ligger gömd i sin vagn men hon vinkade ivrigt hon med. De kommer ha så mysigt där och det är alltid drömmen att få sova hos farmor eller mormor, klart där blir man ju bortskämd så det ryker om det.

Kommer själv ihåg när jag var yngre och min mormor fortfarande fanns i livet. Jag sov hos henne ofta, för att jag ville det så hiskligt gärna och för att kvällarna och nattmackorna med mormor och morfar var så mysiga.

Vi ses i morgon mina hjärtan!

Henric somnade på soffan och jag påbörjade middagen. Jag hann precis bli färdig med allt när han vaknade. Det blev mina kända biffar, nypotatis, grönsaker, kidneybönor, kikärter och vitlök och tomatsås. Det blev en konstig middag, vi satt först tysta och bara njöt av lugnet sen tjattrade vi på och skvallrade för fulla muggar. Det är ju inte så ofta man har tid att sitta och prata med varandra när barnen är hemma, då får man knappt en syl i vädret. Och för en gång skull när vi är barnlediga pratade vi inte om barnen. Utöver lite skvaller pratade vi faktiskt blogg och lite vett och etikett.

Igår köpte vi Fun Light saft med ny smak. Vi tänkte att vi måste ju testa den innan barnen smakar så den inte är äcklig liksom. Den smakade smaskens. Till och med Henric som inte är en saftmänniska älskade den, jag som trots mina 27 år älskar saft älskade denna lite extra. Och till efterrätt åt vi kanelbullar som kära svärmor kom med till oss när hon hämtade barnen idag.

Som om det inte vore nog med ätande så ska vi faktiskt äntligen testa chokladfonduen, som jag fick på Galan, ikväll. Ser ju redan fram emot det kan jag säga trots att magen är full. Till allt ätande ska vi hinna med lite filmer och soffan kommer vara the place idag.

Detta året, ja de förra med, har utan tvekan gått på högvarv. Föräldraledighet vavat med studier på 100% varvat med känslomässiga nergångar och 100 bollar i luften samtidigt. Jag är en person som sällan ger upp eller aldrig ger upp och aldrig förklarar mig slagen. Vissa perioder har jag fungerat som en maskin, en robot som gör precis det som förväntas av andra och mig själv men som inte känns i hjärtat när det borde.

Efter några veckor med extremt lite sömn, högt tempo med studier och att vara den perfekta mamman tog den slut, energin är total väck och vissa dagar de senaste tre veckorna har jag inte ens kunnat resa mig från sängen trots att viljan funnits där. Kroppen har inte burit mig, tårarna har sprutat trots att jag inte direkt varit ledsen för något och sömnen har strulat. Ändå fortsatte jag i samma tempo, ändå lägger jag ner den sista energin på folk i min närhet som inte mått så bra och ändå fortsatte jag att spela stark.

Jag spelade mitt spel till i morse då Henric tog tag i det. Han bad mig stanna upp och andas en stund och bara känna efter, känna vad kroppen egentligen ville göra. Och vet ni, den kastade sig i sängen, orkeslös och stortjöt. Han påpekade mina senste veckor av studier, studier jag jag lagt enormt mycket tid på men inte förstår ett dyft av vad jag läst. Så med detta bestämde jag mig för att ta min time out NU, inte om två veckor då den egentligen skulle varit utan just nu.

I dag ska jag njuta av lugnet och att bara få lov att vara men sedan ska jag i fyra hela veckor njuta av min familj. De två närmsta veckorna utan en enda tanke på studier, boken är instängd i förrådet och jag ska inte öppna den alls på två veckor. Och med detta förklarar jag min inte stark, jag förklara mig slagen av mig själv och har jag tagit mig dit ska jag ta mig upp igen.

Måste ju klart tillägga att det inte blir någon time out från er och bloggen, det får ju mig att må bra!

Inte så många timmar sömn i natt heller, mindre nu är någon natt de senaste 10 dagarna. Barnen kom hoppandes upp i vår säng lite efter sju så det var bara att ta sig i kragen. Lite morgonmys i soffan, precis som alla andra dagar innan någon är sugen på frukost.

Som ni ser har jag lite svårt att bestämma mig med designen på bloggen så det blir att känna av lite, ni får mer än gärna berätta vad ni tycker om designerna de senaste dagarna.

Nu är det 100% mys med barnen innan de hämtas av farmor och faster Fanny, sen är det avkoppling som står på schemat, endast avkoppling förutom ett läkarbesök klockan tre.

Hoppas ni alla har en bra start på nya veckan.

De senaste tre timmarna har bestått av lite bloggfix och hysteriska skratt. Jag har nu, som jag så länge lovat, hjälpt älsklingen med designen på den blogg han nu startat. Den är långt ifrån färdig men tillräckligt duglig för att han ska kunna börja blogga. Designen gick väl rätt smärtfritt men då vi kom till hans första blogginlägg spåra det ur, totalt. Han som spelar ett onlinespel dagligen använder ett helt annat språk än vi vanliga, dödliga människor och jag förstod inte ett dyft av vad han skrev. Han är väl inte den bästa på att formulera sig och när han själv läste igenom sin text förstod han ju vad jag menade. Jag tror på fullaste allvar att det tog hon över en timme att skriva det korta inlägg han gjorde och den största tiden av timmen var det bara hysteriska skratt från båda sidor.

Att han från början startade sin blogg var nog i ren protest över den tiden jag satt framför datorn och fixade med designen på min och att jag hade ett behov av att skriva ett inlägg innan vi t.ex. skulle börja titta på film. Han startade redan då en blogg men tröttnade snabbt eftersom jag inte hade tid att hjälpa honom med designen, han kunde ju inte skriva i en grisrosa blogg såklart. Men nu handlar det nog om nyfikenhet på hur något sådant kan vara så roligt och givande, som jag tycker att det är. Vi har slagit vad om hur länge han kommer fortsätta skriva i sin blogg och för en gång skull hoppas jag att jag förlorar.

Inte ännu, men snart kommer jag lägga ut hans adress. Måste ju först kolla så han sköter sig.

Blev akut sugen på en hel drös med saker. Först mammas fruktsallad som hon bjöd på igår, sen melondrinken som jag drack med tjejerna på restaurang Soho i Göteborg förra fredagen, Pina Colada och mörk choklad. Mest av allt lockar nog melondrinken för jag gick in på Cocktailguiden för att hitta ingredienser till det som kanske skulle kunna vara just den drinken. Trodde ju självklart inte att det skulle bli så många träffar när jag sökte på "melon" men det kom en del. Så har lite att roa mig med en stund nu, problemet är ju att det är många ut av dom som verkar riktigt goda.

Det har varit en riktigt skön dag men besök hela eftermiddagen. Jag gick upp ganska sent, så sent så att resten av familjen sov middag. Trots det känner jag mig inte utvilad. Henric fick fortsätta sova fram till 14, då hade jag hunnit ge barnen lunch, klippa gräsmattan, kratta och klippa igen och dessutom roat barnen och deras nya kompis Emma.

Sen kom oväntat besök, jag älskar när vi får det, av familjen Jardeback/Karlsson (dags för ett bröllop snart kan jag tycka, rätt långt att alltid skriva båda efternamnen här i bloggen). Vi tittade på film från när våra äldsta var små och de minsta nyfödda. Fick även höra Coffes skönsång inspelat, tror det var imse vimse spindel.

Det ena besöket byttes ut mot nästa, farmor och faster Fanny. Det bestämdes att de ska hämta båda barnen i morgon klockan 14 och ha dom över natten. Kan säga att de senaste veckorna blivit väldigt intensiva med båda barnen hemma och 110% studier på det så det ska faktiskt bli riktigt skönt att få andas ut lite.

För längesedan sådde jag och Celine blåklint i trädgården, tänkte ju att det skulle komma lagom till midsommar. Det blev inte riktigt som planerat men nu har de kommit i alla fall. De är jätte fina i blå, rosa, vita och lila färger och Celine är stolt över sina blommor som hon varit duktig med att vattna.

Mormor kom med på besök. Hon och jag åkte iväg för att handla lite och hon köpte jätte söta linnen och trosor till barnen som givetvis provades så fort vi kom tillbaks. Savannah sover nu men Celine kommer med massa anledningar till att inte sova, hon är trött men vill ändå inte missa något, det kan ju hända hur mycket som helst här i soffan.

Ni glömmer väl inte att hämta er Gratis Yoggi yalla Pink Flamingo?

För att ta del av erbjudandet så ska du SMSa koden: KUPO BLOGG103 till nummer 72130
så får du tillbaks ett SMS i form av en digital kupong.
Med kupongen kan du hämta ut din Yoggi på valfri Pressbyrå eller 7-eleven.

När ni smakat den får ni gärna skriva vad ni tyckte.

♥ Visst finns mirakel ♥

Det har varit en inomhusdag med massor av bus här hemma idag, förutom middagen hons mamma då. Känner att jag varit väldigt pedagogisk, lite utöver det vanliga då. Vi har sjungit ramsor som mormors lilla kråka och båda barnen satt på min mage och hängde med i svängarna, vi (läs barnen) har hoppat i våran säng och gjort kullerbyttor, eller Celine har i alla fall, Savannah gjorde tappra försök men var på väg ner på golvet varje gång och vi har lekt kurragömma med mindre bra resultat. Celine har gömt  sig och innan man hinner räkna färdigt ropar hon att vi ska börja leta efter henne, självklart är vi tillräckligt förståndiga att vi inte går fram till hennes gömma direkt men problemet var att vi aldrig hann gå fram till henne eftersom hon tittade fram själv innan man hunnit kalla hennes namn två gånger. Och Savannah, ja hon gömde sig bakom sin nalle, varje gång!

Var precis inne för att se sessorna sova, det är rogivande och mitt mammahjärta fylls av kärlek. Tanken var inte att någon skulle vakna men Savannah gjorde givetvis det när jag råkade sparka till hennes klossvagn så alla klossar for åt olika håll. Hon reste sig snabbare än hon hann öppna ögonen och sa -Mamma kom. Pluggade in hennes napp igen och vände henne på magen innan jag smet ut lite smidigare än jag kom in. Ingen skada skedd, hon sover igen och det ska jag med göra nu.

Jag vet inte riktigt vad jag ska skylla på. Att jag haft alldeles för mycket att tänka på, varit stressad och haft viktigare saker för mig eller om minnet sviker och jag är lat. Lat vet jag egentligen inte är, jag är allt annat än lat, trött är en helt annan sak. Att jag inte ärvt pappas gröna fingrar vet jag också men att mina ögon är lika dåliga som mina gröna fingrar känns mindre bra.

För ett tag sedan, ett väldigt långt tag sedan såg jag att blommorna i köksfönstret såg lite ledsna ut, ja lite halvt döende till och med. Jag vattnade de i farten när jag ändå vattnade de andra blommorna i hemmet. Sedan dess har jag vattnat massor, alla blommor i hemmet, flera gånger om, så längesedan är det. När jag idag skulle vattna igen såg jag blommorna i köket tänkte jag "oj, dessa gröna växter är lite missfärgade", jag sa det nog högt för Henric svarade att de sett ut så där rätt länge nu men att han inte trodde de störde mig eftersom jag fortsatt vattna dom. Man kan ju undra lite, hade jag sett honom vattna döda blommor hade jag alldeles säkert sagt något.

          De små stackarna har varit långa, fina och härligt gröna en gång i tiden.

Från blommor till blommor och bin. Förra helgen gick jag och var lite nervös hela tiden, först i mina vita shorts och sedan i min vita galaklänning. Röda veckan skulle börja vilken sekund som helst och det är så typiskt mig att alltid få den vid speciella tillfällen. Inget tecken på en start kom och helgen gick, veckan gick också och jag blev väl lite smått nervös redan i måndags, i onsdags var jag i princip panikslagen och i morse när jag vaknade var jag lättad, nu är jag bara trött på den igen.

Kanske ska tillägga att de vackra blommorna ovan har bytts ut nu mot lite grönare saker!

Vi har precis kommit hem från en utsökt middag hos min mamma. Även lillebror och hans supersöta flickvän Sara var där. Det bjöds på kallrökt lax, potatis, god sås och sallad. Till efterrätt blev det fruktsallad med äggtoddysås och till Celine tårta, hon är tårtmonster. Kanske ska tillägga att hon inte åt hela tårtan själv!

Vilken start på dagen. Tidigare i morse vaknade jag av två blöta pussar, från mina underbara sessor. Jag somnade om med ett leende på läpparna och Henric gick upp med barnen. Nu när jag vaknade sover barnen middag, ja det behövs idag för vi ska på middag i kväll och vi vill ju att de ska vara på sitt bästa humör.

Dessutom nu när jag startade datorn hade jag fått en hel drös kommentarer att godkänna här på bloggen, vilket alltid är lika kul. En av kommentarerna var från en sida jag aldrig hört talas om http://www.foraldrabloggar.se/ och vet ni, jag har blivit en av dagens rekomenderade bloggar där. Vad glad jag blev. De skriver så här om min blogg

"En ny bekantskap för oss på Föräldrabloggar. Cheeky är mamma till Savannah och Celine, fru till Henric och i bloggen låter hon sitt hjärta tala, ett motto vi ställer oss bakom helhjärtat."  Tack söta ni.

Har ni inte hittat till Föräldrabloggar innan så besök sidan, ni kommer alldeles säkert finna många nya favoriter.Nu vill jag att barnen ska vakna så jag kan få pussas och kramas lite.

Ha en underbar lördag fina ni!

Innan jag själv blev beroende tyckte jag att de övriga var freak. De som sa att tiden framför dator gick snabbare fick en hånande blick av mig och jag tänkte, hur korkad får man bli, tiden går precis lika snabbt som annars. Men det är faktiskt sant, tiden går minst dubbelt så fort när man sitter framför en dator än vad den annars gör. Sedan jag började studierna är jag ju så illa tvungen att sitta här betydligt mer och därför känns det som mina dygn blir mycket kortare än de var förr. Jag har tagit några pauser då och då, även de med min älskade i knät, och lekt med lite olika headers. Nu har jag svårt att bestämma vilken jag ska ha. Jag har fler idéer som jag ska verkställa i morgon, eller senare idag får jag väl säga men än så länge har jag två jag velar mellan.

 

Som sagt jag är inte ens säker på att det blir någon av dessa. Men vilken av dessa två tycker du?

Nu väntar sängen på mig och lite härlig efterlängtad sömn!

Inom loppet av en halvtimme har jag svept förbi en hel del bloggar, tre ut av dom nämnde picnik. Jag som både är enormt nyfiken och desutom väldigt intresserad av allt man kan hitta på med foton var ju tvungen att testa grejen de pratade om. Ja, jag gjorde ett snabbt "kollage", inget vidare vackert men jag ville bara testa. Fräsigt vad man kan hitta på där på www.picnik.com.

JohnBlund kom förbi för länge sedan man jag trotsade honom, tyvärr. Jag hade mycket hellre sovit min skönhetssömn nu är slitit av mig allt hår av frustation över studierna.

Hoppas ni sover gott!

I dag ville Celine ha kalas. Jag ordnade ett pannkaks kalas som blev mycket uppskattat av båda barnen men mest av Henric. Till och med Celine påpekade att pappa hade ätit lite väl mycket. Sylten tog slut igår så det blev lite färglöst men ack så gott med glass och grädde till.

 

Vädret är inte helt stabilt idag så det blir en lugn och mysig dag inomhus och kanske en liten tur ut på gården för att rasta av de små liven lite senare. Jag är helt slut efter ännu en natt med studier men arbetet är nu inskickat och responsen blev bra trots allt. Först hade jag glömt att ändra en inställning så ljudet kom inte där det skulle men det fixades snabbt och jag fick skicka in det på nytt. Skönt att ha den biten avklarad men redan nu måste jag påbörja nästa veckas arbete som ska vara inlämnat nästa fredag. Har redan tittat på det och det blir ingen lätt match.

Savannah var inte ren någonstans efter glass och grädde så det blev vasken för hennes del. Hon är duktig och tvättar munnen och händerna efter varje måltid, storasyster däremot behöver man påminna några gånger extra.

Nu ska jag krypa upp i soffan med resten av familjen och gosa en stund innan det är dags att börja förbereda maten för i kväll.

Som ni ser är bloggen under lite förändringar. Jag vet precis hur jag vill ha det men om jag kommer få det så återstår att se. En ny header ska göras och en del småmeck som tar tid ska göras. Jag får fortsätta förvandlingen i kväll för nu vaknar barnen från middagsluren.

Tentan är gjord och den gick väl sådär, inte dåligt men inte jätte bra heller. Jag kan helt ärligt säga att det inte är mycket jag förstår i denna kursen. Jag tycker Flash är ett svårt och krångligt program och mina tankar finns inte direkt där de borde just nu, vilket gör det ännu svårare.

Jag hoppas att ni alla har en strålande dag, jag återkommer senare!

Planerna för dagen blev inte som tänkt, inte alls. Efter samtal med "min nära" blev det så att vi inte åkte dit idag. Jag vet själv när man mått mindre bra och när man bara vill vara ifred från omvärlden och när jag säger så så menar jag det verkligen. Så vi ska låta det gå någon dag innan vi tar itu med problemen.

I stället har vi varit på Vattenshow med barnen, en dagiskompis till dom och hans mamma och min vän Carina och hennes son Anton. Det började med fika ute i gräset och massvis med barn lekte och hade skoj. Vi åt kladdkaka med grädde och hallon, riktigt gott.

Och efter massor med bus var det dags för vattenshowen med Lilla Vilda Teatern. Jag tänkte att det kanske skulle vara skoj för barnen men måste ju erkänna att det faktiskt var väldigt många av oss vuxna som skrattade lika hjärtligt. Jag trodde aldrig att våra barn skulle sitta still i hela 35 minuter men det gick hur bra som helst och Savannah dansade och klappade händerna så fort de började spela och sjunga, Celine satt mest tyst och var helt inne i teatern och skrattade vid precis rätt tillfällen.

Jag vet inte om ni sett den nya bannern i min högra menyrad.
Det är i alla fall en sida med väldigt fina och personliga smycken som ni bara måste kika på.
Det är en väldigt trevlig tjej som gör dessa fina smycken
och hon erbjuder Er 50:- rabatt vid beställning för minst 450:- om ni anger koden: MG.
Erbjudandet gäller till och med sista augusti!

Gå in på Adamantus