Archive for the ‘Allmänt’ Category

Just nu pågår en tävling där den fantastiska vinsten är shopping för 2000 kr på Barnlycka. De har den superfina serien DudeDesign som jag är helt förtjust i. Barnens rum går i vitt och rosa och dessa detaljer som lampskärmar och förvaring i DudeDesign hade suttit som pricken över i:et där inne och både Celine och Savannah är förtjusta i stjärnor.

Bilder från Barnlycka

De har jätte fin barnrumsinredning både för killar, tjejer och uni. Ta en titt och var med och tävla du med!

Även det andra samtalet kom idag. På torsdag börjar jag jobba. Sen är det 100% jobb och 100% studier som jag ska försöka få ihop. De ville jag skulle börja redan i morgon men eftersom Henric börjar tidigt och dagiset inte öppnat då, måste jag lämna barnen. Och jag ska börja 06.00 på morgonen, så en annan sak vi måste lösa är dagis situationen, har ingen aning om hur. En dag i veckan börjar Henric 05.30 och jag 06.00 varje dag. Hoppas på att min arbetsgivare kan ha överseende med att jag börjar senare en dag i veckan.

Samtidigt som detta är en självklarhet i många familjer, att båda jobbar, så är det sedan vi blev tvåbarnsföräldrar nytt för oss. Det innebär nya rutiner och ny vardag som vi ska försöka pussla ihop. Nu har jag ju haft fördelen att kunna lägga upp mina arbetstimmar som jag vill, trots att det kräver sina 7-8 timmar om dagen. Och jag  har haft fördelen att kunna hämta tjejerna tidigare från dagis, lämna senare och ha dom hemma när jag haft tid, det kommer jag sakna enormt.

Fördelen är att jag jobbat som en tok både igår och idag och därmed kanske, kanske, hinner göra klart mitt arbete i morgon. Och nästa vecka är avslutningsveckan i denna kursen och slutarbeten som ska in och då är jag ledig innan jobbet tar fart igen veckan därpå.

Barnen bus badar. Celines jättefina teckning hon hade med hem idag.

Tjejerna och jag har haft ännu en kväll själva. De båda var så trötta att de fnittrat och skrattat åt precis allt. Jag är glad så länge det är på det hållet annars brukar tröttheten innebära motsatsen. Vi åt god chili con carne och sedan hoppade de i plurret. De badade en lång stund och sedan hann vi med lite mys i soffan, eller jag mös och de skrattade och härmade allt jag sa. Celine har kommit in i det stadiet, när jag ber henne om något eller säger åt henne så härmar hon det jag sagt och bryr sig inte ett skvatt om vad jag sagt. Och självfallet tar lillasyster efter.

Med tanke på hur många timmar jag spenderat vid datorn idag ska det bli skönt att stänga av den nu. Det är tisdagskväll och därmed massor på tv att se. Jag är fortfarande lite off här i blogglandia men det har sina förklaringar, dygnet har inte fler timmar och jag är knall trött efter så många timmars studier.

Kramar till Er!

God morgon!

Här har vi varit uppe ett tag redan. Familjen är på väg till jobb och dagis och jag sitter och dricker morgonkaffet tillsammans med skolböckerna. Gårdagen bara försvann. Jag började med gymmet och satt sedan med skolarbete hela dagen och helt plötsligt kom familjen hem. När barnen somnat och mannen begett sig ut plockade jag fram nagelgrejerna och började fixa och tittade på Fame samtidigt. Jag har fått nys om en sida man kan hyra film och se den direkt i datorn eller på tv:n, Film2home.

Självklart missade jag inte Svenska Hollywoodfruar. Jag kan inte hjälpa det men jag tycker Maria Montazami är helt underbar, aningen för lugn kanske men hon har ett hjärta av guld. Undrar om hon någonsin kan bli arg?

Dagen bjuder på träning och studier, precis som igår. I kväll är jag och tjejerna själva och de har redan bestämt att det vi ska mysa i soffan och titta på Dumbo. Celine sa nu i morse att hon ville se på Kalle kamel och jag frågade vem det var.
- Men åh, mamma det är ju Kalle kamel har en puckel, en puckel en puckel…sjöng hon. Lite nostalgi, den sången sjöng jag med när jag var liten. Fick förklara för henne att det var en sång och inte en film, men hon tyckte att alla sånger borde ha en film så det kunde jag gott ordna. Kommer nog göra min tjej besviken.

I går kväll fick jag en sådan längtan efter min familj. Inte barnen och mannen familjen, utan mina föräldrar och min bror. Min bror har alltid fullt upp med träning, resor och andra roliga saker så vi träffas så sällan trots att han bara bor 1 mil härifrån. Han och jag är så olika men ändå lika. Han fick hjärnan, lugnet och styrkan och jag fick kreativiteten och otåligheten, schysst fördelning. Vi fick i alla fall samma typ av humor så vi har kul när vi träffas.

Fina lillebror, hans söta flickvän Sara och Celine!

Nu kom jag av mig helt. Fick just ett samtal som fick mig att börja dansa av lycka. Jag har väntat på två samtal, båda utan att veta när de kommer. Det ena har nu kommit och jag är happy, happy! Nä nu måste jag sprida nyheten vidare innan jag beger mig till gymmet.

Ha en strålande dag kära ni!

Kläder efter väder!

Barnens kläder är sorterade, utrensade och provade. Självklart fick vissa kläder inte packas ner i lådorna igen utan skulle testas lite längre. Det tog mig 4 timmar, FYRA. Och jag är effektiv. Nu är det gjort och det känns så skönt. Nu är det bara en sopsäck kvar med kläder som ska sorteras i spara, ge bort, kasta högar.

Henric försökte distrahera barnen från alla klädhögar med att baka kanelbullar med tjejerna. Det gick bra så länge de hade sina små degklumpar men när de råkat åka ner i magarna var de igång vid kläderna igen och då hade Henric fullt upp med sitt bakprojekt så han kunde inte distrahera barnen mer.

Det blev i alla fall god belöning när jag var klar, kanelbullar och mjölk. Men inget kalas utan kras, Celine som är familjens otursfågel råkade ha sönder både en tv och en dvd-spelare idag. Tv:n och dvd:n som stod på deras rum ska till tippen. Hon hade sina solglasögon uppe på tv:n och skulle bara ta dom och råkade då välta tv:n. Vi hörde ett duns, en tystnad, lite småfniss från Savannah och så tystnad igen. Tackar Gud för att ingen av dom kom till skada.

Celine påminner så mycket om min bror. Det räcker med att dom tänker på ett föremål så går det sönder. Det räcker med att Celine tittar på en vägg så går hon in i den. Jag tycker synd om henne, hon vill inget ont men det blir så fel ofta. Det hjälper inte att bli arg, bara vara glad så länge hon inte skadar sig.

Jag har varit nära att somna i soffan flera gånger redan så nu ska jag krypa er i sängen för att ladda batterierna inför kommande vecka. Savannah sov ingen middag och somnade redan 17.20, det gick inte att hålla henne vaken hur vi än gjorde och mitt i allt somnade hon med huvudet på Henrics axel. Celine var trött hon med och ville lägga sig redan 17.30 men efter lite övertalning kunde hon tänka sig att stanna uppe och titta på en film, hon somnade 18.40 i stället, mer okej!

Sov Gott & Dröm Sött!

Vi hade en riktigt mysig lördag tillsammans hela familjen. Barnen klädde ut sig i mina skor och senare deras prinsessklänningar. Vi gick en runda i stan och köpte hem god fika och semlor. Jag hade tills igår lyckats hålla mig ifrån dessa godheter men igår frossade vi i allt möjligt.

Celine med mina stövlar. Måste säga att hon är bra på att röra sig i dom.

På kvällen när barnen somnat placerade vi oss i soffan och tittade på film och åt ost och kex. Vi såg den svenska Bröllopsfotografen, ingen höjdare men kul på sina ställen.

 Savannah håller inte med om att lagom är bäst!

Nu på morgonen känns båda barnen bättre. Celine har ingen feber men är ännu förkyld och Savannah har sprungit runt och satt klämmor på allt hon hittat. Idag ska vi ut och leta påskris. När vi var i stan igår var torghandeln full med påskris och fjädrar i alla möjliga färger och barnen ville ha fjädrar här hemma med. Förutom det ska jag rensa bland barnens alla kläder, evighetsprojekt.

Önskar er en riktigt mysig söndag!

Den där sömnen som är så viktig har lyst med sin frånvaro hela veckan. Igår när vi skulle lägga oss stod det coola gänget utanför vårt sovrumsfönster och gapade som idioter. Efter en stund somnade älsklingen men då satte ytterligare ljud igång, snarkningarna. Jag höll på att bli tokig. Någon timme senare kommer Celine in till oss, febrig och svettig kryper hon ner bredvid mig och vänder och vrider på sig som en karusell. Och i morse vaknar jag till ljudet av hovar som slår vid marken, 4H-gårdens hästar är ute på promenad.

Savannah sover vidare och tar till och med det vi här hemma kan kalla sovmorgon. När hon vaknar och kommer ut ur rummet tar jag upp henne i famnen och känner en enorm stank. Hon var lös i magen och har bajsat i sömnen, det är överallt på henne. Utanför kläderna, över armar, mage och ben. Dagen för henne började med en dusch, sen ett bad och tvättsvamp. Tvättmaskinen rullar redan. Hon har fått duscha två gånger till, det rinner rakt igenom

Idag skulle hela familjen begett sig ut på äventyr och kalas, tyvärr får vi hoppa över det och stanna hemma för att kurera oss. Detta är så typiskt, de har pratat om kalaset hela veckan och de kommer bli så besvikna när jag berättar att vi måste stanna hemma.

Men trots allt lyser solen starkt idag, det är lördag och barnen är trots att de är dåliga på bra humör. Jag ser med andra ord ljust på dagen. Maken däremot är sjuk, förkyld och ni kan ju ana vad det innebär när det gäller en man.

Den ena tvättar sina brillor och den andra läser om kaninen Pricken!

Hoppas ni får en härlig lördag!

Att vara en ängel kan betyda så mycket. Jag har träffat på några människor i mitt liv som jag anser vara änglar, för mig är dom det. Några ut av mina vänner är änglar, de finns där i alla väder, känner på sig att de behövs och ställer inga krav. Barnmorskan som förlöste Celine är en ängel. Man brukar säga en ängel utan vingar, men denna kvinna har vingarna på precis rätt ställen. Det är tack vare henne som jag vågade bli gravid igen, tack vare henne som jag inte greps av panik och sprang ifrån förlossningssalen och jag är helt säker på att det är tack vare henne som vi fick med oss Celine hem. Andra hade säkert klarat av hennes insats och gjort det hon gjorde när det gick illa med Celine, men för mig är hon min räddande ängel som gav mig mitt barn.

Min mormor är en annan typ av ängel. En ängel som i jordlivet gav mig ovillkorlig kärlek, värme och omtanke. Som fanns där alltid, alla minuter alla år. Nu är hon en ängel som bevakar mig från ovan, som på något oförklarligt vis ger mig styrka när det behövs. Det hon sa i livet finns fortfarande i mitt minne och jag följer ofta hennes kloka ord, alla förutom att äta mycket smör på mackan för att det hjälper tarmsystemet. Förlåt mormor men det går bara inte!

Förra veckan hade jag en dag då mormor fanns i mina tankar precis hela dagen. Jag hade svårt att koncentrera mig och jag hörde hennes ord om smöret eka i huvudet varje gång jag öppnade kylskåpet och jag hörde hennes lilla bjällra hon använde vid torpet där vi var på somrarna, hon ringde i bjällran varje gång det var mat eller fika och hela kusinskaran kom springandes. Samma dag fick jag ett kuvert från WishDesign. I brevet låg en fin liten ängel som numer sitter i min nyckelknippa. Tack WishDesign för den fina lilla ängeln!

Ängeln som sitter i min nyckelknippa!

Nu är det mesta torrt, bara en sista stol som är lite klibbig.

Äntligen är allt så pass torrt att det kan stå på sina platser. Lite smådetaljer ska sättas vid matplatsen, som t.ex. ljushållare på väggen bredvid tavlan och tavlan vill jag nog byta ut så småningom mot en skiva som jag ska fästa tyg med starka färger på. Jag är helt klart nöjd med matplatsen och mitt målarjobb.

Jag är trött och frusen och huvudet är helt utmattat efter dagens studier. Soffan är den som lockar mest nu och här kommer jag sitta tills jag förflyttar mig till sängen. Datorn ska stängas av, precis som så många andra kvällar på sistone. När kvällen och tiden som jag brukar ta till läsa och kommentera hos er kommer är jag så slut i huvudet att jag inte orkar titta på datorn ens. Förhoppningsvis förändras det snart, just nu sitter jag vid denna kantiga skärm dygnets flesta timmar och läser och skriver skolprojekt. Hoppas det lugnar sig snart!

Kramar från en trött Cheeky!

Igår när mitt målarprojekt äntligen nådde sitt slut kröp jag ner i soffan med Ben & Jerry´s. Tillsammans tittade vi på Gray´s anatomy som äntligen börjat igen. Jag var så trött efteråt att jag hade kunnat somna stående men var tvungen att skriva på mitt arbete. Jag hann bli klar och dagen ska gå till finjustering och sammanställning innan jag kan skicka in det.

När det gäller att få saker gjorda är jag inte direkt känd för att ha stort tålamod. Är det något som ska köpas ville jag helst gjort det igår. Nu väntar jag otålmodigt på att möblerna ska torka. Det står 24 timmar på färgburken men de ljuger, de första stolarna jag målade i måndags hade fortfarande små fläckar här och var som var klibbiga igår. Barnen har nästan lyckats hålla sig ifrån möblerna.

Det som lockar mest just nu är att krypa ner i sängen igen, efter bara 4 timmars sömn är jag ganska mör. Men jag ska ta mig till gymmet i stället och sätta igång adrenalinet. Solen skiner skarpt redan nu och det ser ut att bli en härlig dag. Några minusgraden men strålande sol i alla fall.

Hoppas solen skiner på er med!

Barnen målar muggar som ska brännas.

Jag har köpt hem lite saker som jag och barnen kan pyssla med. Jag har den senaste tiden hämtat tidigare från dagis de dagar jag känt att det finns tid över och ork att sitta med studierna på kvällen en stund i stället. Eftersom de är så trötta på kvällarna så hinner jag inte träffa dom så mycket som jag önskat. Vi har lyckats utöka med en timme på kvällarna så nu lägger de sig 19.00 i stället för 18.00. Vissa dagar orkar de en liten stund mer.

Idag har Celine varit hemma. I går kväll kräktes hon men somnade sedan nöjt och har varit hur pigg som helst hela dagen. Men ville ändå hålla henne hemma om det skulle vara något. När klockan blev lunch började hon fråga efter Savannah och ville att vi skulle hämta hem henne. Henric hämtade henne efter mitt läkarbesök och de kramades som om de inte sett varandra på en vecka.

De har målat koppar i dag, blev hur fint som helst. Och sedan fick de måla lite med vattenfärg. Vi har pusslat och spelat spökspelet hela familjen och haft det urmysigt. Nu är det min tur att måla. En stol kvar sen är det färdigt. Ska försöka hinna bli färdig innan säsongspremiären av Gray´s Anatomy. Efter det blir det att jobba på mitt arbete tills ögonen går i kors.

Kram från mig!

Jag köpte ett spel och vars ett pussel till tjejerna idag. Eftersom möblerna står på tork i vardagsrummet, Henric är på möte och jag själv med tjejerna behövde jag något som distraherade bra och kunde utföras i köket. De blev jätte glada för deras pussel och medan jag lagade mat satt de vid bordet och pusslade. Savannah med sina 30 bitar och Celine med sina 40.

De båda har pusseltänket, de börjar med ramen och jobbar sig inåt.

Efter maten var det bad och när håret var tvättat och pyjamaserna på tog jag fram spelet. Det gick förvånansvärt bra. Celine förstod reglerna direkt och försökte lura mig några gånger och Savannah förstod så pass att hon kunde slå tärningen och pricka in rätt färg på spöke i rätt ruta. Vi hade jätte kul och denna tiden när man ägnar sig helt åt barnen är guld värd.

 Vi lyxade till det med saft och Celine undrade om det inte var tisdag idag. Hon har stenkoll på veckodagarna.

När vi spelat tre gånger förflyttade vi oss in till barnens rum där jag trädde på handdockor i form av djur på händerna och spelade lite teater. Celine höll bokstavligen på att kissa på sig som hon skrattade och Savannah låg ner i sängen och skrattade och sa Mamma tamsig. När vi började läsa kvällssaga ringde farmor och faster på dörren, de hade varit och köpt regnbyxor till Celine eftersom Henric inte skulle hinna göra det på vägen hem.

Godingarna har nyss somnat och jag hade kunnat göra detsamma. Dessvärre är det både tv-premiärer idag och studier som måste göras. Ja tv-programmen är ju helviktiga liksom.

Ha en fin kväll!

Henric kom hem med 4 stora kaffekoppar i går. Jag är inne på min andra och livet känns lite lättare nu måste jag erkänna. Jag är kaffeperiodare, men denna sista perioden har varat lite längre än en period nu och på kvällarna har jag kommit på mig själv med att längta till morgonen därpå för att få min dos. Efter 16.00 kan jag nämligen inte dricka, då kan jag inte sova.

Målningsprojektet är i full gång!

Efter 3 timmar och 2 färdigmålade stolar kände jag mg ganska mör. Ryggen som har strulat sedan i fredags var katastrofal och jag kunde knappt resa mig från golvet. Men efter lite firande med ostbricka och prat med Henric tog jag min an en stol till. Hälften klart, hälften kvar.

I morse hörde jag barnens röster från deras rum. Och innan jag hann reagera hörde jag Celines röst –Titta Savannah, det är målat här. Och visst hade hon lagt hela näven på en nymålad stol och var helt vit i handflatan. Hon såg ganska nöjd ut först men när hon tittade in på oss i sovrummet och upptäckte att vi såg henne såg hon inte lika nöjd ut längre. 
–Ojdå, titta vad som kom på mig mamma, sa hon. Ja, jo den måste ju ha flugit på henne den där färgen.

Savannah var inte ett dugg sjuk idag och ropade efter dagis innan jag hann resa mig från sängen. Fast enligt henne är det inte dagis, det är hemma. –Jag gå hem mamma. Jag förklarar för henne att detta är hennes hem och att hon bor här. Men det håller hon inte med om, dagis är hemma och det är ofta dit hon vill när hon tar på sina skor, alla tider på dygnet. Hon fick följa med till dagis och skulle det vara något så ringer de efter mig.

Dags att ta sig an dagen, jag har massor att göra innan fredag och ingen tid får gå förlorad. Stora skolprojekt tar sin tid!

I morse var lillsnäckan så här pigg och käck, nu är hon hängig och har feber.

Snön hade börjat tina bort och den var en bra bit på väg att försvinna. Men nu faller flingorna utanför fönstret igen och marken färgas vit. Nu i helgen började vårkänslorna och solen sken härligt, måtte detta sluta snart. Jag behöver vår.

Henric hann bara hem om och äta middag med oss innan han begav sig ut igen. Han ska hämta färg och grejer så jag kan påbörja stolmålnings projektet nu i kväll. jag och tjejerna har haft en lugn kväll med målning och Bolibompa. Men Savannah är hängig och har feber och Celine är trött eftersom hon vaknade strax innan fem i morse. De båda har nu gått och lagt sig och jag tror en ut av dom snarkar nu.

Studierna tar all min tid för tillfället och på kvällarna är jag så trött att jag knappt orkar titta på datorn. I morgon lär det bli att vara hemma med Savannah, det stressar mig en hel del för det är mycket som ska vara klart till fredag. Samtidigt tycker jag det ska bli mysigt att få lite egentid med min lilla 2-åring. Tyvärr under tråkiga omständigheter.

Huvudet är fyrkantigt på mig, så jag ska passa på att vila lite innan Henric kommer hem och jag ska påbörja mitt projekt. Någon hjälp får jag inte, han ska iväg direkt igen. Men å andra sidan vill jag aldrig ha hjälp, jag har möbelfix som terapiarbete och sköter det helst själv.

Igår var det Savannahs dag, idag är det min och Henrics dag. Det är sju år sedan vi blev ett par, sju år sedan jag tryckte in alla mina kartonger med kläder i hans lilla lilla 1:a och sju år sedan jag kände att jag kommit rätt. Det spelade ingen roll att vi endast hade 2 kvadratmeter att röra oss på, att jag hade mitt liv nerpackat i kartonger eller att vissa tvivlade på vår framtid. Vi visste vad vi hade och att vi skulle ta oss igenom prövningarna tillsammans och det har vi gjort, väldigt bra måste jag säga.

Med Henric känns allt äkta och vardagen rolig. Varje dag, även de lite tuffare, får han mig att skratta och känna mig älskad. Våra olikheter kompletterar varandra och även om vi inte alltid tycker lika så hittar vi våra vägar till kompromisser.

Älskling och jag på väg ut på middag för 2 månader sedan.

Sju år är lång tid och vi brukar skämta om att det snart är dags att byta ut varandra, men aldrig i livet att jag vill byta bort det jag har. Aldrig i livet att jag vill byta den vardag jag har mot något annat. Jag är inte bara nöjd, jag är lycklig och känner mig trygg med min fina man.

Ett riktigt roligt kalas med goa vänner och busandes barn. Tyvärr var två familjer sjuka, men 34 goa gäster kom för att fira Savannah. Lika förvånad varje gång det fanns presenter att öppna och efter ett tag lämnade hon över det jobbet till storasyster som mer än gärna tog hand om det.

Savannah har verkligen varit i sjunde himmeln idag. Hon har fått stå i centrum och vi har sjungit hennes namn flera gånger. När vi sjöng för henne sista gånger då vännerna var samlade, klappade hon händerna efteråt och skrek en gång till, en gång till. När alla skrattade åt henne började hon sjunga för sig själv blommor lalad, blommor lalad (blommor och blad).

När det var dags för städning efter kalasets slut passade vi på att möblera om lite. Vi behåller det stora bordet som vi hade i köket innan och har nu en matplats i vardagsrummet med. Stolarna ska målas och en matta ska läggas dit. Skänken som stod i vardagsrummet tidigare fick flytta ut till köket. Måste säga att jag var lite skeptisk till det från början men efter lite övertalning från Henric gick jag med på att se hur det såg ut. När möblerna stod på sina platser blev det riktigt bra faktiskt.

Nu är denna mamman toktrött. Jag har redan sjunkit ner i soffan och väntar bara på ork att ta mig härifrån till sängen. Det jobbiga är att jag måste in om badrummet först för att tvätta fejan. Tror jag ligger kvar en stund till!

Tack mina vänner för fina presenter, trevligt besök och grattis-hälsningar till älskade Savannah!

Nykläckt mini sussar sött!

Idag, för två år sedan, såg Savannah livets ljus. Älskade lilla tjejen som tog sin plats i mammas hjärta samma sekund hon kom.

Du underbara lilla goding, du har blicken som visar ditt humör, blicken som talar om dina bus och vad du ska hitta på härnäst. Du har envisheten som gör att man inte kan köra med dig och styrkan att säga ifrån. Du har mildheten som får mitt hjärta att smälta och du vet precis på vilket sätt du ska titta på mig för att få mig att skratta.

Du har hjärtat på rätt ställe, du vet redan nu vad ödmjukhet innebär. Och du vet också vad man inte bör göra, men utmanar till max och försöker tänja på dina gränser. Du har ögon svarta som natten, som skjuter blixtrar när du är arg. Samma ögon, men med en annan kulör, tittar rakt in i mina och du säger mamma jag älkar dig. Det värmer mig på ett sätt som bara du och din syster kan åstadkomma.

Jag älskar din mjukhet, ömhet och godhet. Jag älskar ditt hetsiga humör, din envishet och din trots. Hela du, oavsett humör, är helt enkelt underbar.

Jag älskar dig, min underbara fina dotter. Jag älskar dig av hela mitt hjärta, från den dagen för två år sedan och i all framtid.

Grattis på din 2-års dag min fina lilla tjej!

Savannah vaknade till tre härliga morgonstämmor, smärre chock fick hon innan hon log med hela ansiktet och klappade händerna. Första paketet innehöll nya brillor som hon fortfarande har på sig. Celine trillade av stolen precis innan fotot togs och varvar skratt med gråt.

Mycket större plats i köket efter bordsbytet.

En sådan perfekt lördag vi har haft. Först Hoppis & skuttis med barnen, sedan hade jag och barnen lite fix här hemma där de hjälpte mig att bära stolar och och dammtorka. Det brukar gå lättare om man sätter varsin trasa i handen på dom, de går runt och torkar lite här och var och jag kan i lugn och ro fixa med det jag ska.

Sen har vi varit och handlat det sista inför morgondagens kalas och när vi kom hem fick vi besök av vänner som nyss gått hem. Celine bad nästan genast om att få gå och lägga sig och Savannah var med trött men så nervös och pirrig inför hennes kalas att hon inte kunde vara tyst en sekund, hon somnade mitt i en mening.

Själv är jag helt slut jag med och vill bara glida ner i soffan, men har lite att fixa med innan. Brickan med presenterna ska dukas upp och jag ska förbereda så gott det går med resten av grejerna som ska fixas. Celine har lovat att smyga in till oss i morgon när hon vaknar och inte väcka Savannah på vägen. De gånger hon lovat det tidigare har hon lyckats, hoppas hon gör det samma i morgon så vi får väcka henne med skönsång.

Fina rosor som pryder köksbordet.

Fick precis ett glädjande samtal. Lillebror är hemkommen från Italien, utan brutna ben och helskinnad. Så han och fina flickvännen kommer trots allt på kalaset, barnen kommer jubla i morgon när jag berättar.

Nu ska jag sätta fart med fixet här så jag kan ha lite lördag men maken sen. Film och ostbricka bjuder kvällen på.

Kramar från mig!

Barnen efter Hoppis & skuttis.

Vi började dagen i Friskishuset med Hoppis & skuttis. barnen älskar det. Och jag fick min dagsträning jag med. Henric åkte efter en stund för att hjälpa en kompis att bära möbler. Han ska få fortsätta när han kommer hem, vi ska ut med vårt stora köksbord och klumpiga stolar och in med ett mindre bord och nättare stolar.

Vi ska hinna med mycket annat idag, jag hoppas Savannah somnar snart så vi kan bege oss ut igen så fort hon vaknat.

Önskar er en fin lördag!

Nyklippta Savannah spelar prinsesspiano.

Min dag började perfekt. Först de goa barnen och deras pussar och sedan ett långt telefonsamtal med min älskade vän Mariia och därefter kära Åsa. När man får många goda skratt så där på morgonkvisten känns resten av dagen så bra. En rejäl kick efter träning och ett härligt bad med inpackningar och skrubb gör inte saken sämre.

Ute är det riktigt härligt väder, snön håller på att töa och solen skiner. Kan ju inget annat än att få härliga vårkänslor. Och trots att jag nu ska lägga mig på alla fyra och skrubba badrummet och mellan kakelplattorna känns allt ändå så där mysigt underbart.

Jag fick MVG på veckans tenta, jag fick MVG på veckans arbete och jag känner mig helgrym. En helg utan tankar på studier, med min goa familj och massa vänner på söndagens kalas är väldigt välkommen.

Just nu känner jag att livet är på topp. De onda sakerna gräver jag ner för stunden och ser bara åt det positiva, just nu blundar jag för det som kunde gett mig magsår och tittar åt det som ger mig lyckorus i hela kroppen, alltså familjen och vännerna.

Fredagsfin gosetjej.

Jag hade planerat för en liten sovmorgon idag, men när man blir väckt av pussar från gosigaste tjejerna kan man ju inte sova vidare. Och när jag hör Celine viska nu är det äntligen fredag mamma och Savannah hakar på fjedag mamma, blev jag pigg av lyckoruset. Den gångna veckan har inte gett mycket sömn alls och inte heller många tankar utanför studierna, men nu ligger läroböckerna undangömda och ska inte få visa sig förrän på måndag igen.

Jag håller på att ladda mobilen med en ny MP3-bok för att sedan komma igång med dagen på gymmet. Jag är helt hooked, nu är det bara en bok kvar i serien om journalisten Annika Bengtsson och jag känner mig lite tom. Jag vill ha mer, varför sluta skriva en serie som är så fängslande? Den boken jag har kvar kan jag inte fixa in i mobilen själv och Henric hann inte hjälpa mig nu på morgonen så idag ska jag börja på Gömda, av samma författare Liza Marklund. Den som tydligen resten av Sveriges befolkning redan läst. Och efter den kommer fortsättningen Asyl. Så ska det göras fler böcker om journalisten vore det bra om nästa kom i slutet av nästa vecka då jag är klar med dessa.

Tidigare har inget annat än bra musik funkat när jag tränar. Men sedan jag tog med ljudböcker i stället kan jag springa på löpbandet hur länge som helst eftersom jag inte vill sluta lyssna. Och innan har jag inte haft lurarna i när jag styrketränat, utan bara på crossen eller löpbandet. Men nu virar jag in mobilen i en liten handduk och trycker ner den i klyftan så jag kan lyssna även när jag leker med hantlarna och andra redskap. Jag önskar mig en liten söt rosa MP3-spelare som jag bara kan fästa på träningslinnet i stället, känns som det vore smidigare.

Hoppas att ni får en helt underbar fredag!

Kramar (hur gör man de där söta små hjärtan?)

En spelbok till barnen, en bamsebok till Celine, tiger sagobok till Savannah och Savannahs födelsedagspresenter.

Nu har jag inhandlat födelsedagspresenterna till Savannah. Gick förbi Akademibokhandeln och såg att de hade superREA på barnavdelningen och hittade tre böcker till barnen. En spelbok med färger på de olika tangenterna, inuti boken står det texter och är färgpluttar för de olika tangenterna de ska trycka på för att få till rätt melodi till rätt sång. Den ska dom få idag. Celine ska också få en väska med Hello Kitty trosor. Hon sa förra veckan när vi var i stan att hon behövde nya, tänk om jag vill kissa på mig mamma, då är det bra att ha många. Inte för att jag förstår varför man skulle vilja kissa på sig, men jag fattade poängen och hon behövde nya.

Jag hittade en Bamsebok till Celine och en ljudbok till Savannah. När våra barn fyller år brukar den andra med få en liten present, mest för att de inte ska känna sig utanför. Så Bamseboken och några smågrejer får Celine på söndag när Savannah öppnar sina paket.

Skönt att ha detta avklarat, nu är det bara det ätbara som ska inhandlas men det gör vi på lördag. Nu ska jag leta fram silvertejpen så jag kan dammsuga. Igår gick slangen sönder på vår nya dammsugare och när Henric kom till butiken för att se om garantin täckte detta så fick han till svar att den inte gjorde det och att silvertejp var det billigaste alternativet. En dammsugarslang ska väl ändå hålla längre tid än vad denna gjort? Dålig dammsugarslang och dålig service.

Celine för två år sedan

Jag har haft så mycket med studierna nu att jag inte tagit några nya bilder, svarat på sms, kommenterat bloggar, ringt upp de missade samtalen eller ens kommit ihåg en viktig telefontid med min läkare. Huvudet går på studietänk hela tiden och igår när jag var på nya Ikea kom jag på mig själv med att tänka på hur man kunde skriva en artikel om hur kass planering det är på Ikea sedan de flyttade.

När jag tänker nu i efterhand så kanske det berodde på att det var första gången jag var där och jag blev väl irriterad över att allt inte fanns på de platser och i de ordningsföljder som det gjort sedan första gången jag klev in på Ikea i deras gamla lokal. Jag fick omorientera mig helt enkelt och jag kände inte att det fanns tid till det igår. Dessutom var det hiss efter hiss för att komma runt alla saker och det störde mig aningen. Och alla människor som verkade ha hela året på sig att titta igenom sömmarna på soffor, plädar och täcken fick jag frispel på. Nu kan det ju kvitta för jag fick gjort vad jag skulle.

Mitt i hela baletten och när jag var som mest upprörd över trängseln ringde en stackars kvinna från Previa, företagshälsovård. Och jag kom precis i den sekunden på att hon ringt förra veckan med och att jag lovat att ringa tillbaks förra torsdagen. Jag ska alltså börja jobba och ska innan jag börjar genomgå en hälsoundersökning.

Jag tycker det är lite frustrerande att jag som brukar ha stenkoll på tider och annat som jag lovat och bokat, glömmer det mesta nu. Jag är ett kontrollfreak och detta klär mig inte riktigt. Jag är glad att jag i alla fall har koll på studierna och tentan förra veckan fick jag alla rätt på, även denna vecka med samma resultat. Grattis till mig!

Jag hann inte med allt jag skulle i går så nu är det dags att bege sig ut igen!

Sedan 2008 har jag varit medlem på Buzzador. Jag har fått tillfälle att testa barnmat till Savannah då hon var liten och en tandkräm som jag tyckte var grymt bra och köpt sedan dess. Nu har jag fått möjlighet att testa duschcreme från Dove. Jag har inte testat den ännu men när jag öppnade paketet kände jag en väldigt god doft, de luktar ljuvligt.

Vill du också bli en Buzzador? Det är inget komplicerat alls.

Som Buzzador får du utan kostnad testa nya produkter och tjänster. Hur länge det dröjer innan du kommer med i din första kampanj kan variera från någon vecka till månader beroende på hur väl du passar in i de kommande kampanjerna.
När det finns möjlighet att komma med i en kampanj så får du besked om det.

Följ den här länken så det framgår att det är jag  som har bjudit in dig (mitt användarnamn som Buzzador är frupalage).

Baby Savannah 2 månader.

Tiden bara går och går. Vi gick upp 05.45 i morse. Henric körde svärmor till jobbet och jag klädde barnen så de var klara till han kom hem igen, sen körde jag Henric till hans jobb. Jag har hunnit med ett träningspass och redan är klockan mer än den borde. Vid denna tiden skulle jag varit på Ikea. Jag har fått låna svärmors bil idag så jag hinner fixa med Savannahs presenter, åka till Ikea och handla hem mat.

Nu är det bara 4 dagar kvar till lillan fyller år. Hon är så söt när hon ska visa på fingrarna hur mycket hon fyller och får aldrig till endast de där två fingrarna. Hon säger två men visar fyra eller fem och ser jätte nöjd ut. Och varje gång säger Celine men åh Savannah, du kan ju inte, lär dig då! Och Savannah svarar med att titta surt på henne.

Nu är det dags att hoppa in i duschen för att sedan bege mig ut och bocka av på min att-göra-lista!

Smootihe med blåbär, hallon och banan.

Jag somnade med huvudet fullt i går och vaknade med det nästan lika fullt i dag. Efter bara 1,5 timmar vid datorn kände jag att det var nog och drog på mig träningskläderna. Jag var på gymmet i precis lagom tid, klockan 8, då det är som minst folk och har precis kommit hem igen. Jag har fått rensat skallen lite och känner mig redo att ta tag i studierna igen. Jag har lika mycket att göra som igår men har lovat mig själv att bryta senast 16.00 och inte alls öppna böckerna i kväll.

I går hade Celine blivit så arg när Henric kom och hämtade henne på dagis och sagt att bara mamma fick hämta så idag är det nog bäst att jag går dit. Kanske kan jag jobba på i rasande fart och hämta redan klockan tre. Kanske, om jag inte sitter här mer, hinner jag lägga in alla högar med nytvättade kläder med.

Kramar från mig!

Gud vad jag jobbat idag. Sedan 06.30 till nu, med ca 3,5 timmars paus för träning och mys med barnen. Jag är totalt slut i både kropp och knopp. Min intervju är avklarad och artikeln skriven, textredigering och formgivning återstår. Jag har läst och proppat skallen så full med information att det inte får plats mer.

Vi har fått slagit ihop helgens två kalas till ett och nu har jag ingen aning om hur vi ska få plats med alla gäster här hemma. Får väl bjuda på något enkelt och ha stående bord, eller så får folket helt enkelt avlösa varandra vid borden. Det löser sig. Celine är väldigt ivrig över kalaset trots att det inte är hennes kalas, men hon har påpekat väldigt noga att vi inte får bjuda på hennes tårtor som hon ska ha på sitt kalas om 4 månader. Ingen risk!

Nu ska jag krypa ner i min härliga säng och drömma bort lite av allt som fyllt mitt huvud idag!

Om lite mer än en månad är det dags för 30-års fest här. När det planeras kalas, fester eller andra tillställningar är det jag som tar kontrollen och fixar. Nu var det hög tid att få ut alla inbjudningar och i natt satt jag med kuverten som skulle fyllas i med adresser. Det blev ett litet projekt eftersom jag inte kan efternamnen på alla Henrics vänner och några få ut av dom kan jag bara det så kallade smeknamnet på, tydligen har de ett riktigt namn med.

Det positiva är att jag fått öva mina kunskaper i journalistik då jag fått leta information på alla möjliga sätt. Det gick till slut, i alla fall så att alla kuvert har en adress. Nu håller jag bara tummarna för att inbjudningarna kommer till rätt personer.

Celine godingen för 2 år sedan.

Som om det inte kommit nog så vräker snön ner utanför fönsterna. Celine påpekar varje dag att hon nu vill ha sommar och slippa sina vantar. Jag får nog hålla med faktiskt, trots att jag tycker snö är heligt och blir lycklig som ett barn så fort de första flingorna kommer så vill jag nu ha härlig vår med knoppar i träden, fåglar som kvittrar och solstrålar som värmer.

Dags att klä på mig alla vinterlager och bege mig ut i snöyran till gymmet.

Ha en finfin dag!

Åh vad roligt och gött vi haft det. Vi har ätit riktigt god mat, massa onyttiga smarrigheter, barnen har lekt jätte bra och vi har skrattat massor. Celine har vi knappt märkt av det senaste dygnet, hon har varit i sjunde himmeln och ville inte ens följa med hem när vi skulle åka idag. Sådana här spontan-övernattningar kommer vi göra fler gånger i det hemmet. Barnen såg det som en riktigt kul utflykt och Celine har sovit över utan oss, som hon valt att lägga fram det. Fast hon var noga med att påpeka att hon ska sova där helt ensam snart och att vi inte ens får följa med dit då.

Savannah lyckades krascha sig själv på datorn och fick ett tråkigt sår under läppen, stackaren grät hur länge som helst.

 
Vid detta bord slank det ner både en och två promille för mycket under kvällen, åtminstone för en ut av oss som däckade på soffan och var nära på att bli blåst av ett partytrick.

Det är ytterst sällan jag dricker och jag säger det med stolthet. Det är så skönt att ha kontroll, slippa göra bort sig, orka hela kvällen utan att må dåligt dagen efter. Och vakna utan huvudvärk eller andra åkommor dagen efter. Så var det för mig även igår och när ögonen på min motspelare började krympa och han så småningom förflyttade sig till soffan för att “lyssna på oss i stället” kom Henric med den briljanta idén att testa ett partytrick på honom. Tyvärr misslyckades det men det hade kunnat bli kul om vi tänkt till lite extra innan.

Barnen tittar på film och äter lördagssnacks.

För att summera det hela så har vi haft en riktigt bra helg och alla har varit nöjda och belåtna. Nu har däremot tröttheten tagit ut sin rätt och det svider lite att jag måste sätta mig med förberedelser inför morgondagens intervju nu. Denna kursen handlar till störst del av journalistik och det är en del intervjuer vi ska göra och sedan skriva artiklar om.

Hoppas ni haft en lika bra helg och får en bra start på kommande vecka!

Högläsning med nappen i munnen.

Trots att ögonen är fyllda med grus och kroppen vill ha mer sömn tycker jag att morgnar är så mysiga. Barnen är utvilade och glada och vi kan ligga i sängen och mysa allihopa. Idag vaknade barnen 03.03 och innan vi förstod att klockan inte var mer än så var Henric på väg upp för att sätta på en film till två gnälliga barn. Men det tog, som tur väl var, inte lång tid förrän de somnade igen. Nu har barnen fått frukost och vi kaffe, dagen kan alltså börja.

Idag skulle vi åka bort och redan nu har barnens tjat börjat Ska vi åka nu? Är det långt kvar? Ska vi aldrig åka då?. Jag tycker det är ganska sött faktiskt. Det ena barnet i andra familjen har fått feber men hon är pigg och glad ändå och inga andra sjuksymtom. Så som det ser ut nu så åker vi i alla fall, om det inte utvecklas till något mer innan vi ska bege oss vill säga. Vi vill inte riskera några sjukdomar till nästa helg då det är kalas båda dagarna.

I går var familjen Jardeback/Karlsson här, vi åt pizza och hade fredagsmys och barnen lyckades hålla sig vakna två timmar längre än vanligt, lycka.

Nu ska vi hoppa i badet innan Henric och Celine ska bege sig till stan och jag och Savannah ska ha lite mysigt här hemma. Jag hoppas ni får en riktigt mysig lördag!

Kram från mig!

Mitt största graviditetscravings har båda graviditeterna varit is. Här tuggar jag upp ett glas med isbitar innan jag tar till gasen som Gud skänkte till kvinnorna. Några timmar senare kommer en ljuvlig liten tjej till världen.

Om bara 9 dagar fyller mitt lilla hjärta 2 år. Sedan jag gick upp för två timmar sedan har jag suttit och tittat igenom alla bilder på baby-Savannah och lillstumpan Celine. Jag får lite ångest när jag tänker på hur fort tiden har gått och att den aldrig kommer igen. Självklart finns det ju mycket mer att se fram emot men bebistiden är förbi.

Jag har inte två lätta graviditeter bakom mig, inte heller två lätta förlossningar och jag kan inte påstå att jag längtar efter att vara gravid eller genomgå en förlossning igen. Men det där allra första mötet är något som inte går att beskriva i ord, inte ens de mest fina och fantastiska orden kan beskriva känslan. Underbart är inte ens hälften av hur det känns.

Jag minns att min största oro under graviditeten var om jag kunde älska två barn lika mycket, jag mådde väldigt dåligt över känslan och ovetskapen. Men jag minns också känslan när det lilla livet lades i min famn för första gången, alla oklarheter och tvivel var borta och känslan för det nya lilla livet var precis lika stor som för storasyster.

Jag kommer ihåg att jag hade många fler saker som oroade mig, till exempel att Celine skulle känna sig utanför och mindre älskad ch kanske inte tycka om sin lillasyster. Savannah var några veckor gammal när Celine satt och tittade på henne länge och sedan la sin hand på hennes huvud och sa “älkar dig Panna” och gav henne en puss på den dregliga lilla munnen. Mitt hjärta blev varmare än någonsin.

När jag tittar igenom alla bilder så är jag så glad att just detta intresse är så starkt hos mig. Bilderna väcker många känslor och påminner om hur fint allt är. För just bilder fångar oftast bara upp det positiva. Aldrig att jag tar en bild under ett gräl med någon eller en spegelbild då jag är ledsen, så det som finns på bilderna är stunder av lycka och det man behöver påminnas om ibland, de fina och starka känslorna.

När jag ser dessa bilderna känner jag till och med att min hopknycklade russinmage är värt det, bristningarna är inte fina men minnena av hur de kom dit är vackrare än något annat.

…på min älskade pappas födelsedag!

Älskade pappa fyller år idag och vi har ringt och sjungit för honom. Barnen satt i badet och sjöng högt och morfar blev rörd. Vi firade honom igår kväll och han fick bland annat gula tulpaner, precis som alltid. Innan farmor och farfar gick bort fick han alltid det ut av dom, för att det är han absoluta favorit, gula tuplaner och rhododendron (hur nu det stavas). Så den traditionen har vi tagit över.

Förutom tulpaner och lotter fick pappa en förstoring på en bild jag tagit. Eller ja, den har inte kommit ännu men han vet att han ska få den och blev väldigt glad. Han uppskattar verkligen mina bilder och tyckte detta motivet lät “skitsnyggt”.

Måste även passa på att säga grattis till en nyfödd och underbar liten tjej, verkar vara ett babyboom år precis som det var 2006 då Celine föddes.

Jag har knappt varit hemma idag, både på gott och ont. Ett tråkigt besök och ett trevligt besök på en väns frisersalong. Hon ägnade 4 timmar åt mig och mitt hår och det känns ljuvligt nu. Den kalla svarta färgen är borta och nu ligger det en fortfarande mörk färg men med mycket varmare toner i. Känner mig helnöjd och ompysslad. Och jag kan inte låta bli att gå och känna på det rena och lena håret som är frisörompysslat.

Känner mig ganska tom på ord idag så ska krypa ner i sängen om en liten stund, efter att jag gjort klart min nya header som jag så småningom ska flirta mig till lite hjälp med att få upp den. Ni som känner er träffade, är det nog med.

Kramar

Barnen lagar mat och bråkar om ingredienser.

Det var väldigt uppskattat när jag kom och hämtade Celine på dagis. När hon dessutom fick reda på att vi skulle åka buss, gå till biblioteket och fika i stan jublade hon. Hon påpekade väldigt många gånger hur ledsen hon blivit i morse och hon ville dessutom att vi skulle ringa till pappa och berätta det för honom med.

När vi hoppade av bussen i stan var hon med om lite traumatisk upplevelse. Bussdörrarna stängde precis när en äldre dam klev ur bussen och när hon började skrika så satte jag min fria arm mellan dörrarna för att hon inte skulle klämmas. Tanten blev chockad och började gråta och berättade att det alltid var detta hon var rädd för när hon åkte buss. Jag stod kvar och lugnade henne en stund och sedan hjälpte vi henne över gatan när hon fått tillbaka färgen i ansiktet.

Samtalet om hur ledsen hon varit i morse utbyttes mot massor med frågor angående tanten och bussen. Hon frågade flera gånger om jag klämt mig och om det gjorde ont. Och varför tanten blivit ledsen. Hon pratade om det i två timmar och jag märkte hur rädd hon själv blev, antagligen för att tanten skrek så hysteriskt.

På vägen hem, efter vi vart på biblioteket och lånat böcker till barnen och sedan tagit en fika på Espresso house, hämtade vi Savannah. De sitter nu och leker med alla frukter, grönsaker, matvaror och flaskor och lagar kvällens mat. De bråkar lite om ingredienserna och Celine försöker förklara för Savannah att man inte kan göra hamburgare med kakor i.

Snart kommer största älsklingen hem och då är det dags för mig och Celine att göra oss i ordning för kvällen. Min bror kommer och hämtar oss om 1 timme och sedan bär det av till pappa, som fyller år i morgon. Savannah och Henric stannar hemma för Savannah är redan väldigt trött och kommer inte orka hålla sig vaken till vi kommer hem igen.

Jag är så glad att jag hämtade Celine tidigare och tog mig tiden med henne. Hon uppskattade det väldigt mycket och Savannah blev minst lika glad när vi kom och hämtade henne med tidigare än vanligt.

Just nu har vi en del att se fram emot. Och den kommande helgen ser jag fram emot enormt mycket. Bland alla kalashelger och annat stoj, kommer denna helgen med ett stort lugn i annan stad. Hela familjen ska åka bort tillsammans och spendera helgen i goda vänners lag. Familjen vi ska till har barn som är lite äldre än våra men de leker fint och barnen är minst lika ivriga om att få komma iväg. Vi ska laga god mat, spela sällskapsspel och bara njuta av lugnet.

Det är välbehövligt just nu, få släppa tankarna från studier, vardagen och hemmet och ladda batterierna inför nästa helgs kalasfirande. Ofattbart att lilla Savannah blir hela 2 år. Denna gånger har vi delat upp kalasen på både lördagen och söndagen, ena dagen för släkt och andra för vänner.

Har för övrigt ingen aning om vad vi ska köpa till Savannah. De har leksaker så det räcker och blir över och mycket plats till mer finns det inte. Och de saker hon behöver har vi redan gett som tips till andra som frågat vad hon önskar sig. Pussel är ju något som är och alltid varit väldigt hett här hos oss och Savannah är redan inne på överkurs, så något mer avancerat pussel ska hon i alla fall få, så hon slipper slåss om storasysters pussel varje dag.

Fick för en stund sedan reda på att Celine varit jätte ledsen i morse då inte någon av hennes föräldrar var på dagis. Det onda i mitt hjärta gjorde helt plötsligt inte ont mer, det gjorde förbannat ont i stället. Aldrig någonsin igen kommer det hända att ingen ut av oss finns där med henne på öppet hus.

Pratade precis med dagispersonalen och jag ska redan nu åka och hämta henne så hon och jag får några timmar tillsammans. Hon ska få följa med mig till stan och dessutom åka buss, det kommer nog kompensera lite i alla fall. Bussfärder är ju som tivoli för henne!

Gosig middagslur i söndags!

Idag är en sådan där dag som jag gärna hade hoppat över. Åtminstone de närmsta 6 timmarna. Jag fryser och vill egentligen bara ligga under täcket hela dagen men måste strax göra mig i ordning för att gå ut, ryser av bara tanken. Det ser rått och iskallt ut utanför fönstret. Jag måste ta mig till stan för att fixa lite och det måste göras idag.

I morse var det öppet hus på Celines dagis. Jag kunde inte gå på grund av studierna och det dåliga samvetet äter upp mig. Jag har inte missat en enda sådan dag, en gång råkade jag glömma Savannahs men blev snabbt påmind och rusade dit. Men Celines idag kunde jag inte alls vara med på och det gör lite ont i mig. Tänk när alla de andra barnen satt där med sina föräldrar och fikade, var det bara Celine som inte hade föräldrarna där? Jag hoppas att jag är klar i god tid för att hämta upp tjejerna tidigare idag.

Önskar er en riktigt bra dag!

Idag är det sista dagen i tävlingen om Nivea creme. Era chanser till vinst är stora så passa på att tävla här!

Mitt experiment vilar i snön.

Det har varit minus hur länge som helst men när man behöver dom så är det inte tillräckligt många. Graderna står på plus/minus noll och jag vill ha några minus som kan skapa lite is på rosen som ligger i trädgården. Jag har tagit 20 bilder på denna i olika vinklar och blev nöjd med de alla, hur ofta händer det?

Studier har jag hunnit med och ett träningspass också. Nu består resterande studietimmar enbart med läsning och jag drar mig lite för det. Jag brukar bli så trött när jag läser och orkar knappt hålla ögonen öppna. En dusch och en kopp kaffe kanske gör susen. Egentligen vill jag hämta hem barnen redan men vet att jag har saker som jag måste göra klart först.

Kramar från mig

Finaste Celine!

Idag har jag varit flitig som en myra. Började dagen på gymmet, ja nu äntligen är jag frisk nog att träna igen. Resten av dagen har jag suttit med studier. Min nya kurs började idag och normalt sett brukar första veckan vara ganska lugn. Nu kan jag säga att jag tog rätt beslut att inte boka in en dag i Danmark med en en vän denna veckan, trots att jag blev bra sugen när jag fick frågan. Tempot gick till 110% direkt så ingen uppvärmning här inte.

Textkommunikation A är det som gäller. Skriva journalistiska texter med rätt formulering, radbrytningar, ordval, huvudrubriker, brödtexter, seriffer och sans-seriffer och att lära sig göra bra intervjuer. Min första har jag gjort redan idag och den blev nog rätt bra tror jag. Fram till nu har jag suttit, med ett avbrott på två timmar från det att barnen kom hem till de somnade. Jag är rätt slut i bollen nu och ska genast stänga ner och ägna dagens sista minuter åt min underbara make, som förövrigt stått och stampat bredvid mig ett antal gånger redan.

Kramar från mig

En ros och en änglaberlock som jag fick av älsklingen idag!

Alla dagar, hela året, bör man uppskatta det man har, inte sakna det man inte har. Det jag uppskattar mest av allt är min helt underbara familj. Det finns inget som gör mig mer lycklig än dom.

För exakt 7 år sedan idag fick jag en alla hjärtans dag present av Henric. Samma dag som jag skulle flytta 30 mil härifrån och lämna min nyfunna vän bakom mig. Min flytt gjorde att jag och Henric fick mer kontakt konstigt nog och efter bara någon vecka var jag tillbaks där jag hörde hemma, i Skåne hos min stora kärlek.

Henric och jag arbetade på sjukhuset bägge två. Han kom upp med paket som jag skrev under och när han inte kom upp för att lämna något som behövdes så var han där av anledningar som jag, just då, inte visste var påhittade. Inte förrän han fick reda på att jag skulle flytta började han öppet visa sina motiv. Varje rast jag hade kom han förbi och han följde med mig ut för frisk luft. Han sa att han vill se mig så mycket han kunde nu innan vi inte skulle ses något mer. Och sista dagen, i samma veva som jag fick alla hjärtans dag presenten fick jag hans telefonnummer “om jag skulle sakna den skånska dialekten” sa han.

Sedan dess har han funnits vid min sida och trots att vi gått igenom tuffa tider och kriser, står vi där vi är idag. Jag tror att alla stora hinder är prövningar, vi har vunnit över dom och det har gjort oss starka tillsammans.

Jag beundrar min man enormt mycket, han är min idol i många avseenden. Han gör allt för sin familj, han är mån om att alla mår bra och han låter ingen trampa på oss. Det finns ingen jag känner mig tryggare med än honom. För jag vet att han stöttar mig i alla beslut, bra som dåliga och jag vet att han finns där och fångar mig om jag faller. Och inte minst så har han gett mig de två finaste godingarna i världen.

Min kärlek är oändlig, alla år och alla dagar!

Inte druckna av mig…

 
Tre av gårkvällens grabbar.

Vad är det för fel på mig? Jag är den som alltid tänker på att det kommer en morgondag, dricker med måtta eller inget alls, men har precis lika roligt ändå Som förra helgen då jag drack cola under hela kvällen och jag vaknade med värsta bakiströttheten. Börjar jag bli gammal? Igår drack jag ett glas vin och ett halvt glas öl, innan folket kom. Sen höll jag mig till vatten och cola resten av kvällen men vaknar med samma bakiströtthet idag. Jaja det är ju värt det för vi hade en grym trevlig och rolig kväll.

Trots att vi kom i säng sent, eller tidigt, hur man nu vill se det, så har vi fått sova många timmar och bara vetskapen av det känns underbart. Snart kommer älsklingarna hem och jag längtar en smula måste jag erkänna.

Önskar er en riktigt mysigt Alla hjärtans Dag! Det kommer så klart ett mer “hjärtligt” inlägg senare.

Vi skulle som sagt varit på alla hjärtans dag fest idag men då jag känt mig krasslig så trodde vi inte det skulle bli något. Och nu mår jag bättre men festen blir inte av eftersom värdarna är sjuka. Istället blir det party här hemma hos oss för de som lyckats hålla sig friska.

Ur mjukisdressen och in i duschen…snart!

Min vackra underbara tjej!

Barnen har nu åkt med farmor och det enda som hörs är kaffekokaren. Jag hann få en kopp i morse men när Henric skulle laga nytt då han gick upp small kokaren och inget kaffe fick han. Mamma kom som räddaren i nöden med hennes kokare och nu kan Henric le igen.

Barnen och jag har hunnit med mycket idag. Vi gick ut och lekte i snön efter frukosten och när vi kom in igen efter 1 timme kröp vi ner i ett varmt bad för att tina våra kalla kroppar. Savannah har sovit middag och Celine och jag passade på att läsa, lägga pussel och packa deras väskor.

I natt har det kommit ny snö så jag tog tillfället att lägga ut mattorna. Såg på ett program för ett tag sedan att man skulle passa på att göra mattorna fina nu när det är snö. Först ska de hänga och lufta av sig en stund, sedan skulle man lägga dom i snön låta de ligga där ytterligare en stund och avslutningsvis skulle man ta nysnön och gnida det på mattan. Får väl se om det gör någon mer skillnad, fräscha är de i alla fall.

Hoppas att ni har en riktigt mysig lördag!