Mina gyllende skor

Tjejer och skor, ja det finns ju massor att säga om det. Många av oss envisas med att klämma ner våra söta fötter i ett par läckra skor trots att vi vet med 100% säkerhet att vi kommer få ont efter bara några steg på stan. Ja så fungerar jag i alla fall. Är skorna snygga känns resten bra.
För snart två år sedan , när jag hade en guldig period, gick jag förbi Bianco och tittade med den trånande blick jag alltid har när det finns en hel uppsjö av vackra ting. Där stod dom, mina gyllende skor. Redan innan jag provat dom hade jag bestämt mig för att de skulle få följa med mig hem den dagen. Oavsett om de vore de stelaste, obekvämaste skorna jag någonsin gått i skulle de i alla fall få pryda skohyllan vackert. De passade perfekt på mina fötter och fick som redan nämnt följa med hem.
Väl hemma tassade jag runt i mina nyköpta pumps med strikta regler om att jag inte fick gå på parketten i vardagsrummet. Jag dammsög och diskade med pjuxen på mig och kände mig helläcker. Till min förvåning var de inte bara snygga utan även bekväma. Efter första utekvällen med dom hade jag inte en blåsa och inte alls ont i trampdynorna så de blev så klart även utgångsfavoriterna som använts med försiktighet och vårdats väl.
Tyvärr bor jag i kullerstensstaden Lund och det är ingen skovänlig stad. Hela koncentrationen på väg till slutmålet går åt att pricka rätt kullersten och inte springan mellan dom. Vilket brukar gå gallant på vägen till stället men mindre bra på vägen hem!




