Något måste hänt, något allvarligt men bra. Oavsett vilken vägg det är mina barn sprungit in i så vill jag inte att de springer in i den igen, för så som det är just nu är helt lagom enligt mig. Det var glada barn som hämtades på dagis igår, glada och gosigt busiga. De åt båda upp sin mat utan minsta bråk och de båda -hör på detta- fick håret tvättat utan minsta pip. Det enda gnäll som hörts från deras munnar efter dagis var Celine när hon såg att hennes rosa pyjamas hängde på tork och insåg att hon inte skulle få sova i den och Savannah när hon tappade sin snutte på vägen in till sängen. Thats it!

Innan jag började studierna nu igen så lovade jag mig själv att det endast var studietid på dagarna. Jag vill inte uppleva det som hände i höstas igen och för att minska risken skulle det endast bli studier på den tiden som en normal arbetsdag, kvällarna skulle vara till för vila och tankar på annat håll. Jag har dock ett problem, jag ställer så höga krav på mig själv och vill prestera så absolut bra jag kan, viket gör att jag har svårt att slappna av. Jag har varit tvungen att plugga två kvällar i rad på grund av alla arbeten som ska vara inlämnade i morgon, nu är de klara och kvällen blir fri. Jag tänker i alla fall hålla stenhårt på att helgerna ska vara lediga från studier och efter tentan i morgon kan jag hålla helg.

3 Kommentarer till “Barnen Bus”