Ringarna ville vi designa själva men var ute i väldigt sen tid. Henrics gick snabbare att göra eftersom den skulle vara bastant, enkel, rak och i rent guld. För att göra det hela lite mer värdefullt och lite billigare la vi till lite eget guld från våra förlovningsringar och en del guld från bortgångna släktingar. Min ring hade inte hunnit bli klar så jag köpte en som kom dagarna innan.

Eftersom både jag och Henric älskar Italiensk mat blev det Italiensk buffé med allt man kan önska sig. Underbart god mat.

Veckan innan var jag så nervös och klantade mig hela tiden. Jag tackar mina vänner för att de stod ut med mig. Allt jag sa blev fel, allt jag lovat glömde jag och inget blev rätt.

Dagen innan fick vi nycklarna till lokalen. Vi hade bestämt att dagen innan bröllopet skulle vi sova var för sig. Jag hemma hos Zandra med henne och Anna och Henric hemma hos oss med grabbarna och Celine. På eftermiddagen åkte jag, Zandra och Anna till lokalen för att ställa rätt borden och duka. Sen hem till Zandra igen för god mat, vin och ansiktsmasker.

När vi gått och lagt oss kunde jag inte slappna av. Sa till Anna att jag kommer inte komma till kyrkan i morgon,
jag kommer antingen bli försenad, svimma innan eller bara rymma. Anna tittade på mig och sa på fullaste allvar
-Rebecca, du kommer komma till kyrkan i morgon och du kommer stanna där! Ett hysteriskt långvarigt skratt brast ut och verkade aldrig ta slut.

Dagen efter började vi med en frukost ute i sommarsolen. Vädret var perfekt, aningen för varmt, men fint. Jag som är ett kontrollfreak hade ingen koll på något och det gjorde mig ännu mer nervös och jag kände mest panik. Men Zandra och Anna var lugnet själva och hade koll på allt. Var de skulle köra mig, när jag skulle vara på de olika platserna, hur jag skulle hinna med lunch,
ja allt.

Först var det frissan, 10.00 lämnade de mig i frisörstolen och åkte sedan hem för att göra sig iordning, för att sedan befinna sig hos mig igen precis innan jag var färdig.

En snabb lunch och sen raka vägen till MakeUpStore för att fixa fejset. Efter grunden var klar och ögonen påbörjade började jag gråta igen. Hysteriskt! Mak up tjejen fick säga åt mig att lugna mig för att inte förstöra sminket och tjejrna försökte prata om andra saker.

Jag bytte om bakom ”kulisserna” där, för det var dags för kyrkan direkt efteråt. När klänningen skulle på började jag gråta igen och jag skakade värre än ett asplöv i storm.

 
Älskade Zandra & Jag           Jag & Älskade Anna

Här är vi precis innan vi ska hoppa in i bilen på väg till kyrkan. Jag mådde illa, trodde jag skulle spy och ville inte dit. Vet inte varför jag var så här nervös, en del av det var nog för att vi skulle stå i centrum, prata och ge löften till varandra med 70 personer runt oss. Jag kommer ihåg att jag frågade mina vänner om vi inte kunde hitta på något annat i stället nu när vi ändå var fnklädda.

Jag & Celine precis innan klockorna ringde!

När vi kom till kyrkan stod pappa där och väntade på mig. Jag brast ut i tårar ytterligare en gång och tänkte att jag kommer ju inte göra annat än att böla där inne. Pappa kom fram och gav mig en kram, berättade hur vacker jag var och frågade om jag var redo.
Redo? Jag har aldrig varit mer oredo! Jag hade inte sett Celine sedan tidigt dagen innan. Och när jag fick se henne sprang hon till mig i sin fina klänning, söta gulddiadem och guldskor. Henric hade gjort henne så fin.

Klockorna började ringa och det var dags att gå in. Richard (min lillebror) och Celine gick först sen kom pappa med mig. Borta var tårarna men kroppen darrade enormt. Tittade fram och fick se Henric, min fina blivande man och han tittade rakt på mig såg min nervositet och blinkade åt mig.

Vi hade sagt innan att om Celine eller andra barn inte ville sitta still var det helt okej. Celine sprang runt och hälsade på alla och upp till oss någon gång.

Hela cermonin gick jätte bra men inte en tår kunde jag fälla när det liksom var läge för det. Sekunden jag satt min fot utanför kyrkoporten släppte den stora stenen i magen och kvar var bara de mysiga fjärilarna.

Festen efteråt gick perfekt och det var absolut en av de tre bästa dagarna i mitt liv. Jag tackar mina älskade vänner för att de höll ordning på mig och fick mig till kyrkan den dagen!

Allt blev inte som planerat men det är jag glad för, hade det blivit som vi tänkt från början hade vi inte haft alla våra vänner med oss under denna helt underbara dag!