Från dagen då Henric blev föräldraledig och jag studerande har jag sovit mindre
än någonsin. Och det beror inte på studierna utan på mina små troll.
Sömnen som skulle infinna sig en stund efter jag skrev sista inlägget igår
kom inte förrän efter 05 i morse. Först var det Henrics hemska snarkningar.
Jag väckte honom lite fint med kommentaren
-Det är nog dags för dig att söka hjälp!
Fick till svar att jag kanske skulle göra detsamma.

Ja jag skulle nog göra det, söka hjälp med att ta in på ett hotell eller liknande.
Efter ca 10 slag i sidan förstod han att det berodde på ljuden som kom
från honom och inte något annat. Han erbjöd sig att gå ut på soffan och
lägga sig. Och jag var inte sen att acceptera erbjudandet,
innan han reste sig hade jag redan kastat ut hans kuddar.

När jag precis kommit till ro igen öppnas dörren och en yr Celine kom in.
Hon frågade var pappa var och jag sa att han flyttat till soffan
-Fönt mamma (Skönt mamma).
Hon tog direkt hans plats och begärde all lyx man kan tänka sig,
kli på ryggen, klapp på kinderna och pill i håret.

När jag märkte att hon höll på att somna tänkte jag, äntligen!
Men hennes lugna andetag utbyttes snabbt mot snarkningar
och min sömn var förstörd. Gick upp lite smått frustrerad och fortsatte
pluggandet till lite över fem, då jag däckade i säng.

Insåg just att mitt mail till läraren om jag kunde göra tentan redan idag
var att ta mig vatten över huvudet. Hur ska jag orka med det?
Hoppas på att en dusch ska hjälpa mig att vakna till liv så jag kan få tummarna loss
och göra de "måste" saker i stan innan jag gräver ner mig i studierna igen.

Lämna en kommentar

Namn (required)

Mail (publiceras ej) (required)

Bloggadress