Nya heta godingar & desperat polishjälp
Kolla in dessa finingar

Nu i samband med detta tänkte jag berätta att den 4 juli
ska jag, utan man och utan barn, åka till härliga Göteborg
för att gå på gala. Mammablogg galan 2009.
Så fort jag tänker på det pirrar det till i magen.
Dels av nervositet för att jag inte känner någon av alla de underbara
mammor som kommer vara där, dels för att det är en dag och
kväll bara för mig (och alla andra närvarande såklart), där jag får vara jag.
Jag har redan börjat tänka på passande kläder och allt annat man tänker på som
kvinna. Det kommer bli en helt underbar kväll med skumpa, god mat
och underbara människor.
Jag har ingen alls motivation till plugget idag, inte för att jag inte
tycker det är roligt men för att jag är så förskräckligt trött och för att jag
var med om en dramatisk sak för en stund sedan.
Inte direkt dramatisk men för mig extremt dramatisk.
Ni som följt min blogg en längre tid vet hur mycket foton och fotagrafering
betyder för mig. Jag fotograferar ofta, varje dag och mycket.
Just nu i februari har jag tagit många fina bilder på barnen som jag
redigerat lite till svart & vita bilder som skulle förstoras upp och ramas in.
Jag råkade knasa till det innan med att gå in på "nyligen ändrat"
i datorn och såg en massa text, tänkte att jag raderar skiten så den inte
tar onödig plats i datorn. Följden till detta var att halva februari månads bilder,
alltså 586 bilder, försvann och inte nog med detta.
Allt jag jobbat på under veckan med skolan har jag raderat,
en massa timmars arbete är borta.
Arbetet går att ersätta med en veckas dygnet-om-vakenhet men
inga bilder går att få tillbaks. Jag tjöt i en halvtimme och tvingade Henric att ringa
runt till alla han känner för att se om någon kunde fixa detta misstaget.
När jag till slut fattade att det var kört tyckte jag han kunde ringa polisen
(eftersom hans bror sa att det borde gå på något sätt, polisen gör det ju),
de brukar ju kunna gå in i folks datorer för att plocka fram saker trots det är raderat,
det är väl så de löser vissa fall, eller?
-Älskling, det är olagligt och tro mig, de kommer inte göra det för några bilder.
-Några bilder? Det är bilder på mina barn, det är inte bara några bilder, tjöt jag.
Jag förstår ju nu att det kanske var aningen desperat men jag fick honom iallafall
till att åka till datorbutiken i morgon och kolla läget.
Om det är kört eller om det går att rädda, utan polisen då.




