Savannah och jag kör kvällsdansen. Celine står och gör piruetter bredvid.

Dagen har gått i rasande fart. Jag mådde inget vidare alls i morse när jag vaknade men efter nässpray, en kopp kaffe och en alvedon kändes livet lite lättare. Jag dukade upp för en eftermiddag med studier och drog sedan iväg till mitt möte. Det mesta känns bra men där finns några små tvivel kvar som jag får ta mig en ordentlig funderare på.

Hela eftermiddagen har jag suttit med informationssökning, uppsatsskrivning, lagbestämmelser och tolkning. Jag har blivit några erfarenheter rikare och fått ett ännu större intresse för “livet bakom medierna”. Nu känns det nästan lite sorgligt att just denna kursen snart är slut.

Barnen kom hem på sitt mindre glada humör men vi ordnade minidisco och allt blev bättre. Tills “pojken” kom, då började tjejerna bråka om vems pojke det var och det tog inte slut förrän jag sa att det var min pojke, då häpnade de båda och tittade surt på mig. Något drastiskt behövdes så jag började göra piruetter enligt reglerna, med ena benet knallrakt och andra böjt, och snurrade varv efter varv tills jag höll på att trilla. Jag kan liksom inte ens åka karuseller och det jag lärde mig på dansen för en herrans massa år sedan, med att hålla blicken på en speciell punkt, hade jag tydligen glömt för stunden. Känner mig fortfarande lite illamående.

Den där “pojken” som tjejerna är så fascinerad av är Declan, när han sjunger An angel blir tjejerna som hypnotiserade och stirrar på honom. Den låten och Eriks låt Higher är två av Celines absoluta favoriter. När hon sjunger på Higher börjar jag nästan lipa, hon kan orden men har ingen aning om betydelsen av dom.

Eftersom jag är inne på slutveckan i denna kursen finns det inte så mycket tid för annat kul. Därför lyser jag med min frånvara i era kommentarsfält, jag tycker det känns bäst att hinna kika in och läsa än att kommentera just nu. Man måste ju prioritera ibland.

Kramar från mig!

Frisören bokar in tid och tar sedan emot besöket som består av en bestämd madame som vill ha en klämma i håret!

Vad hände egentligen? Jag drack inte en droppe alkohol igår, höll mig till coca cola hela kvällen men vaknar idag med den värsta bakiströttheten någonsin. Barnen vaknade med på fel sida och inte förrän jag fick den briljanta idén att duka upp för bio i vårt sovrum lugnade allt ner sig och alla var nöjda.

Jag fick sovit en liten stund till, hopkrupen i älsklingens famn och barnen tittade på film och smaskade chips, lite då och då hoppade de runt i sängen men det gör inget så länge alla är glada och nöjda. Det blev dock en del att städa sen, sängkläder som fick bytas, dammsugning och golvmoppning. Spelar ingen roll för barnen fick vara med och hjälpa till och de tyckte det var jätte kul och var nöjda den stunden det tog.

Tröttheten har suttit i hela dagen och huvudet har känts konstigt. Nu vet jag varför. Från ingenstans kom det en dunderförkylning och knockade mig. Jag är aningen nervös för nu är jag inne på sista veckan av denna kursen och sluttentor och slutarbeten ska lämnas in. Dessutom ska jag på ett möte i morgon, ett viktigt möte som bestämmer en del av min framtid, åtminstone en tid in i min framtid. Jag hoppas på att kunna berätta mer i morgon eller åtminstone senare i veckan. Den är en sak som gnagt mig ett tag och ett beslut som jag funderat massor på de senaste veckorna. Jag tror jag kommit fram till mitt svar och i morgon vet jag helt säkert.

Nu håller jag söndag, en söndag i soffan till bra filmer och kärleken bredvid mig!

Barnen hittade klistermärken som sattes överallt. På händer, naglar kinder, sängar, väggar och mig.

Jag lockade Celines hår, hennes var lättare och jag orkade endast topparna på mig själv

Vi har lekt tittut och kurragömma. Savannah hade lite problem med att få med sig bakdelen under soffan men det gick till slut när storasyster makade på sig.

Jag har varit på tjejmyskväll hos fina Marie. 11 goa och galna tjejer, kunde inte blivit bättre!

Grymt trött är jag nu och ännu tröttare blir jag av att tänka på att barnen vaknar om ca 5 timmar. Jag kommer somna med ett glatt leende på läpparna och antagligen vakna med enorma påsar under ögonen.

Smoothie till frukost.

Jag undrar alltid varför våra barn måste väcka tuppen. Han mår ju så gött när han sover och blir bara grinig om han vaknar innan sju och definitivt när han vaknar innan sex. Jag gick i alla fall upp och gjorde fruktsmoothie till familjen och alla uppskattade det. Kan ju undra om jag råkade hälla sömnpulver i makens drink, för han gick raka vägen till sängen igen och snarkar högre än högst.

För min del gjorde det inte så mycket att få gå upp tidigt. Jag ska försöka mig på evighetsprojektet med att locka håret idag igen. Vi ska fira farbror Jockes födelsedag senare idag och i kväll ska jag på tjejmys med Nöbbelövsgänget, som söta Marie bjudit hem till.

Önskar er en riktigt go lördag!

Sång, dans och rock´n roll har det varit här i kväll. Barnen har sjungit som aldrig förr, alla låtar de kan har mixats och vi har dansat och klappat händerna om vartannat. Det var två trötta godingar som somnade nyss. Och två trötta föräldrar som ska gosa ner sig i soffan för att ta hand om varandra lite.

Hoppas att ni har en riktigt mysig fredagskväll!

Dagens goda lunch.

Jag var uppe innan tuppen i morse. Lämnade mannen på jobbet och barnen på dagis och hann till och med till gymmet innan tuppen vaknade. Jag har hunnit städa, bada, tvätta och vika tvätt, färdigställa arbetet och skicka in det och göra tentan. Som jag för övrigt fick alla rätt på! Lite smått stolt måste jag erkänna.

Jag har även hunnit handla fredagsgott och babbla med Wojtan en stund. Det mesta jag gjort idag har jag gjort med ljudboken i öronen, det går helt enkelt inte att stänga av.

Om någon timme är det äntligen mys, fredagsmys. Som jag längtat efter helgen. Förra helgen var jag ju borta hela lördagen och söndagen, vilket var extremt trevligt, men denna ska det bli väldigt skönt att gosa med barnen…ja och maken så klart.

Önskar er en underbar fredag!

-Fyser mamma, fyser. Kjama mej!

Äntligen! Jag har sett klart på Casablanca nu och jag får väl erkänna att den inte var så kass som jag fått för mig. Men när det kommer till svart/vita filmer så får jag väl säga att det inte riktigt är min grej. Arbetet om filmen är snart klart att skicka in. Berättarkomponenter, filmbeskrivning, regissörens historia och allt annat som ska finnas med är klart, bara finputsningen kvar.

Det var många tunga frågor som kom från Celine idag. Frågor jag inte ens vet hur svaren “bör2 lyda till en 3,5 åring. Jag brukar ju tro att ärligheten är bäst även för de små men ibland är det svårt. Hon fick de sanna förklaringarna och jag vet inte riktigt hur mycket ut av det hon förstår. Det är mycket frågor om döden, utseende och annat som jag kanske inte tycker en så pass liten människa bör tänka på. Men hon verkade nöjd efter vårt samtal och jag tyckte det var viktigt att ta sig tiden att svara på hennes frågor.

Jag är lite osocial så här i slutet på veckorna, men varje fredag är det omfattande arbeten som ska lämnas in och tentor som ska läsas till och göras. I morgon är det äntligen fredag och det betyder fredagsmys med helg framför sig!

Kramar från mig!

Tidigt i morse fick jag samtalet, de där mysiga samtalen som gärna får väcka mig mitt i natten om de vill. De samtalen som alltid får mig att gråta en skvätt glädjetårar. Jag tycker det är lika fantastiskt underbart varje gång, varje gång det föds ett nytt liv till världen. En ny människa som ska få sin egen identitet, sin egen personlighet och som har hela livet framför sig, som en oskriven bok som till en början ska fyllas i av de stolta föräldrarna. Kunde inte blivit en bättre start på denna dagen, än att höra mammans glädje över att allt gått bra, att det inte var så fruktansvärt som hon tänkt sig och att hon är lyckligare än någonsin med sin vackra son i famnen.

Grattis finaste ni till en helt underbar liten pojke!

Jag kommer själv ihåg de där två stunderna som det vore igår. Efter alla timmar slit och smärta och trots att smärtan inte försvann efteråt av olika anledningar så var det de mest underbara dagar i hela mitt liv. Alla MMS som skickades ut på den vackraste lilla varelse vi sett, stoltheten över att få visa upp sin nya familjemedlem och kraften som satt i så långt efter trots många många timmars kämpande.

Ni vackra små barn är en gåva till oss föräldrar, ni förgyller våra dagar och värmer våra hjärtan mer än något annat kan göra!

Att hämta barnen nuförtiden tar bra mycket längre tid än det brukar. Inte enbart för att alla vinterkläder ska på utan för att Savannah kan fälv. Ja hon kan verkligen allt själv den envisa lilla damen, om man får tro på hennes egna ord. Och ingen hjälp vill hon ha. Vi har försökt göra tappra försök med att hålla barnen uppe längre de senaste dagarna. Jag tycker att det blir så kort tid vi har med dom på vardagarna att jag hade önskat att de var uppe två timmar till, eller i alla fall minst en timme till. Idag lyckades vi utöka med 45 minuter och får väl vara glada för det lilla.

De här ljudböckerna har jag blivit helt knas på. Jag ville ha någon ljudbok och eftersom den enda jag hade med MP3 hemma var Liza Marklunds Livstid så började jag lyssna på den. Jag har aldrig tidigare läst någon av hennes böcker, trots att alla lovordat dom. Varför ska jag vara så egendomlig och göra tvärtemot alltid? Jag blev helt fast och ville bara lyssna mer på historien om journalisten Annika Bengtzon. Den andra ljudboken började jag lyssna på i slutet av förra veckan, den är fortsättningen på Livstid, En plats i solen. Den lyssnade jag klart på idag. Nu har jag ju lyssnat på dom i fel ordning och ska i morgon börja lyssna på den första i serien, Studio sex.

Henric har varit så söt och kollat runt om det finns någon som har dess ljudböcker och lyckats samla ihop några ut av dom.

Jag skulle redan nu ha tittat på någon film i studiesyfte men de filmer vi har att välja mellan är ju knall gamla och jag hittar ingen som har dessa filmer. Undrar hur de tänkt att vi ska få tag på dom, inte ens videobutikerna har dom. Kan ju bli lite svårt att fixa detta tills fredag men i morgon ska jag på ny jakt. En vän trodde att hennes föräldrar kanske hade en ut av dom men då undrar jag om det verkligen ska vara så här meckigt för att kunna slutföra mitt arbete. Kanske finns de på biblioteket?

Nu är det strax drama i tv-rutan. Onsdagar är min lyckokväll, det är hemmafruarna från New Jersey och jag bara älskar det.

Hoppas att ni haft en kanonbra dag!

Morgonhäxan har nyss vaknat!

Det är svinkallt både ute och inne idag. Blåser gör det och snön har fyllts på med ännu mera snö. Jag drar mig för att gå till gymmet, känns inte alls lockande att klä på sig och gå ut. Men det ska göras. Kunde inte sova något vidare i natt heller. Jag brukar ha perioder då jag får sömnproblem men igår var jag riktigt trött. Problemet igår var det jag såg på TV4+ (som jag skrev om i förra inlägget). Det gjorde mig så ont att se det och jag förstår egentligen inte varför jag plågar mig själv med att titta på sånt. Men det är ju verkligheten som ser ut så.

Barnen var så goa i morse, eller jag tyckte det i alla fall. Savannah vägrade gå ut i hallen för att klä på sig och gömde sig för Henric bredvid mig. När jag märkte att Henrics tålamod började svikta sa jag till Savannah att hon måste ju gå till dagis och titta till den stora snögubben och hon for ut i hallen direkt. Då kom Celine i stället, fullt påklädd med overall, mössa och vantar och ville gosa en stund. Jag hörde Henrics suck igen och det gjorde nog Celine med för hon suckade med tonårston och sa men jag skulle ju bara pussas hallå! Älskade små hjärtan!

Nu ska jag ta mig i kragen och bylta på mig ytterkläderna. Ha en riktigt fin dag!

Lite aggressiv ton här, men man kan ju undra hur folk är funtade. Är det idioternas år i år, eller är det bara jag som varit naiv tidigare? Var det fler som såg på TV4+ om barnhandel i Kina? Helt sinnessjukt. Varför sätter man barn till världen om man inte kan ta sitt ansvar sen? Varför sätta barn till världen när man inte ens kan ta hand om sig själv? Att reglerna i Kina var skruvade visste jag, men att det var så illa som jag nu fått se visste jag inte.

Programmet handlade om kidnappningar, föräldrars letande efter sina barn och om barnhandel. Vissa föräldrar sålde sina barn till skampriser. De fick mer betalt om de sålde till en fattig familj och mindre om de sålde till en rik. Det spelar även roll vilket kön barnet har och hur gammalt det är. Bäst pris fick man om barnet var 4-5 månader, för mindre barn var jobbigare att ta hand om. Detta är helt sjukt och mitt hjärta blöder för alla barn som inte får det som det borde vara lag på att få, äkta kärlek.

En pappa berättade att hans fru dött och han hade ont om pengar så han sålde sin yngsta son. Hur kan man göra det valet om vilket barn man ska avstå ifrån? Hur kan man överhuvudtaget tänka tanken? Han berättade att han tagit med sin son till den nya familjen utan sonens vetskap, han fick pengarna och smet sedan därifrån när sonen inte sett det.

Samtidigt visas föräldrar som förtvivlat letar efter sina kidnappade barn. De gör allt de kan, sätter sina egna liv på spel och riskerar att bli gripna på grund av deras letande. Om det nu finns så många oförmögna människor som sätter liv till världen borde det inte behövas några kidnappningar, jag menar barnen säljs ju ändå som ett stycke kött. Jag blir galen och känner att det kryper i kroppen på mig.

Varför tillåts alla idioter att skaffa barn? Varför finns det gränser, regler och lagar på allt annat men inte på hur man borde vara för att få tillstånd till att sätta ett liv till världen. Det absolut värdefullaste som finns får man tydligen göra som man behagar med!

Savannah, redo att äta efterrätt.

Barnen hämtade jag hem tidigare idag, saknade dom massor. Celine lyckades klämma sitt finger ganska illa i grinden till dagis och vrålade en bit hem. Savannah led av medkänsla och började forma läppen som hon skulle brista ut i tjut men hon sa bara med ledsen min “min Cin lessen”.

Snön vräker ner här idag med, det har den gjort sedan jag kom till gymmet tidigare idag. Över två timmar höll jag på och efteråt kändes allt lite bättre. Måste vara en av de bästa terapierna som finns. Natten bjöd inte på så många timmar sömn, Savannah har drömt massor och varit orolig.

Tack söta ni för gulliga kommentarer, mail och till och med samtal angående min lite jobbiga kväll igår. Jag känner mig verkligen rik när jag tänker på vilka fina vänner jag har och det betyder massor för mig. Jag fick faktiskt ett telefonsamtal från en vän jag inte ens trodde kunde starta en dator och ännu mindre troligt tyckte jag det var att hon läste min blogg. Hon har liksom aldrig sagt något om det och när jag berättat vad jag haft för mig har hon lyssnat intresserat. Jag frågade henne varför hon låtsas som att mina berättelser var nya för henne och hon sa att det var roligare när jag berättade om vad jag haft för mig än att läsa om det. Det är ju faktiskt sant, när man träffar vänner ibland och ska berätta vad som hänt på det senaste så har vissa redan läst om det så det finns inte så mycket mer att berätta om.

Bilden ovan är på Savannah som äter efterrätt. Hon sa själv när vi började skratta åt henne “jag inte klok”. Vi kunde inte säga emot henne där hon satt med regnkläder, halskrage, skor och mössa.

Vi börjar dagen med att presentera vinnare i Önskefoto tävlingen. Det är verkligen jätte roligt att så många deltagit och ni vet ju hur jag är när det gäller foto, jag framkallar alla mina bilder och inga ligger kvar i datorn för att sedan glömmas bort. Så till er som har massa fina bilder liggandes i datorn kan jag rekommendera att framkalla dom på Önskefoto, där jag ofta framkallar mina. Jag använde mig av en lottdragare för att utse vinnaren, praktiskt och rättvist.

Grattis till Linda

Energitjuvar har det pratats mycket om på sistone hos diverse bloggar. Det finns något som sugit ur all min energi i kväll i verkliga livet. Jag är, som jag skrivit förr, väldigt mån om mina vänner och ställer alltid upp så mycket jag bara kan. Ibland så pass mycket att jag försummat min familj, något jag aldrig någonsin kommer göra igen. I kväll bröt helvetet lös, något som i och för sig inte var direkt oväntat. Det blir lätt så när labila människor får gå lösa i samhället.

Jag måste erkänna att mitt utbrott känns så grymt skönt nu i efterhand. Men jag känner mig så enormt sviken, sviken av en människa som jag alltid ställt upp för och som jag tagit fighter för. Till och med fighter med min man för att jag velat skydda min vän. Oerhört besviken är jag!

Samtidigt känner jag att det är inte värt det. Det är inte värt att ta skit från lögner och det är inte värt att lägga energi på. Min energi vill jag lägga på alla underbara vänner jag har, de vänner som ger mig all positiv energi, som vänner faktiskt ska göra.

Jag vill inte föra vidare dålig energi på min blogg, men att ventilera sig kan ibland kännas skönt. Så nu ska jag snart krypa ner i sängen, få en god natts sömn som ger mig ny energi. Och den nya energin ska ta mig till gymmet i morgon och ge mig ett leende på läpparna.

Det är helt enkelt inte värt det!

Wishbox från WishDesign

Dagen har jag spendera i sängen med Mr Laptop och kursböcker. Hela dagen har jag suttit med studier och jag ligger därför bra på det tidsmässigt. Det sista jag gjorde idag var att förklara fyra olika massmedia begrepp. Det var bloggning och tre andra saker, gissa vilket av de som fick en hel uppsats till förklaring?

Vid lunchtid kom posten och mitt bland all reklam låg ett fint litet paket till mig. En ursöt berlock från WishDesign, en wishbox som jag direkt hängde i en kedja runt halsen, Tack söta! Det där paketet gjorde min dag innan familjen kom hem. När mina tre största kärlekar kom blev jag så glad. Jag känner att jag velat ha barnen hemma några dagar nu men med tanke på att det närmar sig slutet på denna kursen så finns inte tiden till det. I morgon ska jag i studiesyfte titta på en film och sedan utvärdera en massa grejer av den, så full koncentration behövs. Jag längtar redan nu till helgen och veckan har precis börjat!

Idag är det sista chansen att vara med i tävlingen om en Canvastavla från Önskefoto.

Jag hade lite sömn att ta igen. Somnade strax efter midnatt och sov till 8.30. Var vaken en kortis tidigare i morse när barnen vaknade men när de begav sig till dagis somnade jag om igen. Jag har precis gått igenom den nya månaden och ser att det är en rätt full månad. Till helgen är det både födelsedagsfirande och tjejmys igen, helgen efter det är det fest, tredje helgen ser det lugnt ut och den sista helgen är det kalas både lördag och söndag här hemma. Ja lilla stumpan fyller ju hela 2 år, galet vad tiden går.

Men just nu är det idag och idag bjuder på studier och en del behövliga och tråkiga samtal!

Vilken härlig helg. Det brukar heta borta bra men hemma bäst, men hade det inte varit för att jag saknade familjen något enormt hade jag kunnat stanna en vecka till. Bussturen dit gick smärtfritt, förutom att blåsan blev överfull och någon på bussen var korvälskare och hade med sig så många mackor att stanken av korv spred sig på hela bussen och vägrade försvinna.

Finaste Wojtan hämtade upp mig vid stationen och vi åkte till deras enormt fina hus i mysigaste Billdal. Fruktbrickor fixades, bubblor sattes i spannar med is och fräcka grannen Anna fixade med dukningen. Allt var så avslappnat och alla gjorde precis vad de kände för. Basta och dricka bubblor, få massage, bli sminkad av Mary Kay tjejen Camilla, äta frukt och mingla. Alla 15 ladies gjorde sig festfina och innan vi dansade hela kvällen åt vi otroligt god Ceasar sallad.

 Discokulan hängde i taket och skapade känsla för dans på golvet, just här dansar Anna och Åsa (och vad jag sysslar med vettikatten). Härligaste Mira med sin gravidkula och alkoholfria dryck.

Goaste bloggtjejerna Ingela, Åsa & Mira!

Det togs massor med bilder, en del förbjudna att visas upp här och en speciell bild på finaste Mira som kräver ett eget inlägg. Jag är fortfarande så förvånad över vad bloggen gett. Kan liksom inte förstå att dessa underbara vänner hade jag aldrig träffat om det inte vore för bloggen.

Resan hem gick bra. Det hade snöat massor här hemma och just nu vräker snön ner. När jag kom gående utanför köket såg jag båda barnen stå i fönstret och de hoppade av lycka när de såg mig. Massor med härliga pussar och kramar fick jag och de båda pratade i mun på varandra för att berätta om allt de hittat på, skrubbsår de fått och Celine hade så många frågor om “tanterna jag lekt med”. Tyvärr var de trötta och de var redan uppe på övertid när jag kom hem, så det blev inte så lång mysstund som jag hoppats på. Längtar redan till jag ska hämta de från dagis i morgon.

Om ett gott skratt förlänger livet, har min livstid fördubblats denna helgen!

När barnen kom hem idag väntade två paket till dom. Med små Hello Kitty väskor, hårborste, nagelborstar och klistergrejer. De där klistermärkes sakerna kommer jag ihåg sedan jag själv var liten, jag tyckte det var helkul och det gjorde barnen med. Jag hade hoppats på att de ville vara uppe riktigt länge idag, men för en liten stund sedan bad de båda om att få gå och lägga sig och det känns inte snällt att hålla dom uppe för min skull.

Väskan är packad, det mesta i alla fall. Jag är sämst på att packa. Det knölas ner så mycket det bara går i väskan och finns det en liten plats kvar hittar jag mer att knöla ner. Även om det bara är över en natt så känns det bättre att ha med sig för mycket än att glömma något. Ni ska se min väska när jag reser iväg en hel vecka. Jag är alltid rädd att glömma något och hade det inte varit för en lapp från reningsgubbarna som ska rensa avloppen, som jag för övrigt suckade åt, så hade jag glömt mina biljetter som satt på frysen bakom köksdörren.

I morgon ringer klockan 06.00 och 07.30 kommer mamma och hämtar mig för att köra mig till stationen. Känner att det är aningen tidigt att gå upp när jag vill hålla hela dagen och kvällen, men det ska nog gå. Telefonen laddas, ny ljudbok är inlagd och kameran är laddad. Jag ska se om jag fixar det där med mobilblogga i morgon på bussen. Men när jag kommer fram till Göteborg kommer jag ägna mig helt och fullt åt allt annat. Så om inte annat hoppas jag att kunna bjuda på härliga bilder på söndagkväll när jag kommer hem.

Önskar er alla en riktigt mysig helg!

I morgon vid denna tiden pussar jag min familj hejdå. En liten skvätt gråter jag nog när jag hoppat in i bilen som ska ta mig till stationen. Undrar om jag ska fälla en tår varje gång jag lämnar barnen mer än de ordinarie dagistimmarna? Kan inte hjälpas, jag gör det helt enkelt. Hade det inte varit för min tenta som jag snart ska påbörja hade jag haft barnen hemma idag.

Echinaforce intages med jämna mellanrum och jag hoppas den hjälper lika snabbt som den brukar. Liten förkylning har jag dragit på mig igen men det brukar snabbt vara löst med denna mirakelmedicin. Det har dock gått så långt att jag klöks bara av doften av den och barnen blev lite rädda för mina kväljningar innan.

En irriterande hosta har jag fått och natten har inte bjudit på många sömntimmar. Henric bad mig sluta några gånger i natt innan han irriterat tog sitt täcke och sin kudde och promenerade ut till soffan. Det första jag tänkte var inte “stackars Henric”, nej det första jag tänkte var stackars Åsa! Wojtan jag lovar att överdosera hostmedicinen idag!

Jag fick svaren på mina arbeten igår och fick 34/35 poäng. Jag har tyvärr inte hunnit göra min MVG uppgift som jag strävade efter, så något MVG i kursen kan jag inte få trots att jag första veckan fick alla rätt på både tenta och arbete, förra veckan fick VG på arbetet och tentan och denna vecka fick MVG på arbetena men inte lämnat in MVG uppgiften, detta irriterar mig en aning. Nu är det dags för mig att sätta fart med tentan, ni håller väl tummarna?

Det är jätte roligt att så många är med i tävlingen. Men ännu finns det chans kvar att delta, vinnaren utses på måndag så har du ännu inte anmält dig så klicka på bilden så kommer du direkt till tävlingen om en canvastavla.

Finns ingen logisk förklaring för bilden, jag testade lite bara!

Efter mitt PMS-utbrott igår kunde jag sova gott, riktigt gott utan något att ligga och tänka på. Jag rensade helt enkelt luften med mig själv. Jag vaknade till en god morgon med gosiga barn, om aningen lite för tidigt. Värken i magen var dock inte lika god och om det är någon helg jag ville slippa dessa kvinnliga bekymmer, så var det ju faktiskt just denna helgen.

Jag lyckas alltid tajma de där veckorna dåligt och när jag nu räknar vidare på det så blir den där veckan väldigt dåligt tajmad de närmsta månaderna med, för just den där tråkiga veckan är precis nästa månad vid samma tid, då det är 2-års kalas här hemma och precis vid samma tid om 2 månader då det är 30-års fest här hemma. Hade det inte varit för att jag får så hiskeligt ont när det är dags och blir värre än fröken surtant till humöret hade det kanske inte spelat lika stor roll. Nog om kvinnliga problem, de finns där oavsett vi vill det eller ej, så det är bara att chilla läget.

På schemat idag står det en del. Jag ska till gymmet strax, den bästa terapin där finns. Och så klart får ljudboken följa med, längtat sedan igår när jag kom hem, nu är det riktigt spännande. Jag kan inte fuska nu när jag lyssnar på boken. Annars, när jag läser, brukar jag skumma igenom de sista sidorna för att jag är så fruktansvärt nyfiken och bara måste få reda på vem som ligger bakom morden, draman eller hur kärleksaffärer slutar.

Jag ska äntligen tona håret, det är i stort behov av lite renovering. Och så ska jag sammanställa mitt arbete och skicka in det och läsa inför tentan i morgon. Förhoppningsvis är jag klar med detta lagom till det är dags att hämta hem barnen, för så fort de somnat har jag en del annat att stå i.

Hoppas ni får en riktigt bra dag, ännu en dag närmre helgen!

Jag startade min blogg för mer 3 år sedan, för att jag ville skriva om våra bröllopsplaner, Celines utveckling och helt enkelt för att jag gillar att skriva och bytte ut min dagbok mot en blogg. I början av min första blogg skrev jag precis vad jag kände, tyckte och gjorde. När jag senare upptäckte att jag hade läsare slutade jag att vara så personlig. Jag valde mina ord noga och nu känner jag att jag kanske valt de för noga. För bloggen startades ju för att jag skulle få ventilera mig och ibland är det precis vad som behövs. Tankarna är mina och de är äkta, till skillnad från mycket annat. I bland behöver man helt enkelt få avreagera sig.

All min frustration har egentligen inte med mig att göra personligen men jag kan inte låta bli att tycka. Jag kan inte låta bli att tycka att det är fel att ljuga, detta är något jag lär mina barn, men något som många vuxna gör titt som tätt. Jag tycker det är skrämmande att folk ljuger för att skydda något de själva ställt till med, att de ljuger och på kuppen sårar andra människor och får andra människor att verka vara de onda när det egentligen är tvärtom. Jag förundras med hur lättpåverkade och rent ut sagt dumma folk är, som går på dessa knasiga och genomskinliga lögner, lögner som är uppenbara.

Jag tycker det är tragiskt att vissa människor får hålla på hur mycket som helst och det finns liksom inget stop. Och även om stoppet funnits hade de gått om det med nya lögner och mer fördärv och säkert på något sätt lyckats smita ifrån det. För folk tycks tro att det alltid går att fly. Folk verkar inte kunna stanna kvar och reda ut soppan de ställt till med och tror att en flykt löser alla problem. Nej, för är man en problemmakare så följder skuggorna alltid efter, alltid vart du än flyr.

Och när det kommer till vuxna människor, människor som har satt barn till världen, blir jag lite extra fundersam. Är det så barn ska få växa upp? Att lära sig att fly från problemen? Att ljuga för att rädda sitt egen skinn? Att inte ta hänsyn till andra? Och att verkligheten är den du själv skapar? För då lär de sig helt fel och grunderna de står på är inte hållbara, de kommer någon gång krossas och inse att den verkligheten de lärt sig är inte verkligheten de flesta människor lever i. Detta gör mig ledsen, för barn är oskyldiga, de föds oskyldiga och de blir det de lever efter.

Jag blir så fruktansvärt trött på energitjuvar (och andra tjuvar med för den delen) för sådana finns det många ut av. Tjuvar som vänder kappan efter vinden och gör precis vad som faller dom in. Som utnyttjar vänliga människor som ställer upp till 100% och mer därtill, som bara tar och tar men inte ger tillbaks. Som tar emot tjänster de aldrig själv kunnat tänka sig att återgälda om det hade blivit ombedda.

Jag är helt enkelt trött på alla jäkla lögner, lögnerna som de flesta vi detta laget genomskådat. Jag blir trött på att folk är så fruktansvärt ansvarslösa och egoistiska. Men trots allt tillhör jag de som tror stenhårt på att allt kommer i kakan. Man får vad man förtjänar, kanske inte nu, men sen.

Jag vet inte om det helt enkelt beror på mitt PMS humör som mitt lilla utbrott kom just nu, det har legat och grott länge men nu exploderade det…och fyyy vad skönt det känns.

Ännu skönare känns det att jag är så stolt och glad för alla mina fina vänner, vänner jag ska vårda mycket väl för att jag helt enkelt tycker så fruktansvärt mycket om er och ni betyder så mycket för mig!

När det var dags att hämta underbaringarna idag tog jag vagnen och gick mot dagis. Efter halva vägens kämpande med vagnen i den höga snön undrade jag vad jag hade tänkt på som tog vagn och inte pulkor. När vi till slut kom hem hann vi leka en stund ute i snön innan vi åkte för att handla.

Barnen var inte på sitt charmigaste humör i affären men vi stressade inte upp oss över det så det gick ganska smärtfritt ändå. Inte heller blev de glada över att vara hemma, behöva gå och lägga sig, vara uppe eller något annat heller, trötta med andra ord. Väl i säng somnade de som stockar.

Henric och jag åt middag ensamma i kväll och vi hann faktiskt säga hela meningar till varandra utan att någon avbröt, lite vardagslyx sådär en onsdag. Dessutom åt vi väldigt god pizza som kom från affärens frysdisk. De var inte alls sådär slibbiga som frysdiskpizzor annars brukar vara.

I dag blev jag bjuden på bio av en vän men eftersom Henric redan hade planer får det bli en annan gång. Och eftersom det är The real housewives of New Jersey i kväll gör det inte så mycket, hon kommer hit i stället och vi ska sitta och gotta oss åt de galna kvinnorna på tv i stället.

Hoppas att ni har en mysig onsdagskväll, bara två dagar från fredagsmyyys!

Det snöar galet idag. I morse när jag gick upp kunde jag knappt se ut genom fönstret. Jag tog mig i alla fall till gymmet och körde ett grymt pass, känner mig helnöjd. Har hunnit med en tur till stan med och undertiden har jag lyssnat på ljudboken, jag är helt fast. Det är Liza Marklunds Livstid, jag lyssnar på och jag tycker den är helbra.

Jag börjar bli lite orolig över vädret inför min lite längre busstur på lördag. Hoppas verkligen att mycket av snön töat bort men som läget ser ut nu verkar det inte så. Det ska hålla sig på minusgrader den närmsta veckan. Jag gillar inte riktigt att åka buss/bil när det inte är jag själv som har kontrollen och att det då dessutom är kass väder gör inte det hela bättre. Oavsett så längtar jag väldigt mycket, vid denna tiden om tre dagar är jag i Götet och njuter av trevligt sällskap.

Jag hoppas ni har det bra och att vädret är lite mindre galet hos er!

Det var de mysigaste och goaste tjejerna som hämtades på dagis idag. De båda fick hjälpa mig med middagen, dukning och sedan undanplockning och det var två stolta tjejer som sedan tog av sig själv och klev ner i badkaret. Utan minsta protest kunde jag tvätta deras hår och utan minsta protest även klippa naglar, rensa öron och smörja in torra små kroppar.

Det var även två små godingar som mitt i barnprogrammet framför tv:n sa när detta är slut går vi in och lägger oss. Och på pricken 18.00 gick de båda in och borstade sina små gaddar och kröp sedan ner i sina sängar. De låg och småpratade en liten stund, något de aldrig annars gör och något som jag tyckte lät så mysigt att jag inte ville avbryta. Efter en liten stund tystnade Celine och Savannah tröttnade på att prata utan svar. Hon tog sin kudde och gick ut i soffan men jag bar in henne igen, utan protester. Hon sa Natt mamma, och bara en kort stund efter hörde jag hennes snarkningar.

Mitt mammahjärta är så varmt att man kunnat bränna sig på det. När de satt i soffan och tittade på barnprogram satt jag och studerade dom. Deras miner som får mig att le och deras ansikten som är det vackraste jag sett. Mina finaste små älsklingar som äger mitt hjärta.

Det är inte bara barnen jag saknat idag. Nej även maken är saknad och jag sitter här nu och längtar till han kommer hem. När han kommer ska han få en varm välkomnande kram och sedan ska jag tala om hur mycket jag uppskattar honom, för det gör jag. Enormt mycket!

Nu äntligen har jag fått mina brillor. Inte bara texter blir lättare att läsa, även naturen och allt annat har blivit skarpare och när jag tittar in i en buske kan jag faktiskt utskilja alla grenar.

Jag har påbörjat det stora MVG-arbetet och det är inte helt enkelt vill jag lova. Det är inte heller svårt, det är mycket svårt. Men jag gör så gott jag kan och hoppas på det bästa.

I eftermiddag och kväll är det bara jag och tjejerna. Jag längtar redan nu till jag är färdig här och kan stänga ner studierna för dagen och hämta hem mina underbara små troll. Jag brukar sakna dom om dagarna men idag saknar jag lite extra.

Vädret här är iskallt idag med 10 minusgrader, men solen skiner härligt och jag känner mig piggare än på länge. Hoppas ni har en riktigt bra dag ni med!

Denna fina Award fick jag av Cissi. Tack snälla du!

Hur funkar det här då? Jo så här….

A: Kopiera awarden på er blogg!
B: Länka till personen som gett dig awarden!
C: Berätta 7 intressanta fakta om dig själv!
D: Välj 7 andra bloggar som du vill ge awarden till!
E: Länka till deras bloggar!
F: Lägg en kommentar i deras blogg att du gett dom denna award!

Vet inte om det är så intressant men här kommer 7 fakta om mig

1. Jag har 3 kuddar, tills precis innan jag ska somna då jag tar bort den understa. De måste ligga i rätt ordning och bullas till ordentligt runt huvudet. När barnen busat i vår säng och kuddarna ligger huller om buller måste jag provligga alla för att se till att jag får “rätt” kuddar och inte Henrics.
2. Jag är fruktansvärt självkritisk och tävlar aldrig mot andra än mig själv.
3. Har ett löfte om att ge folk fina komplimanger, i stället för att bara tänka det. Att glädja folk med det goda jag tänker helt enkelt.
4. Jag dricker alkoholhaltiga drycker ca 2 gånger om året, annars klarar jag mig finfint på cola eller isvatten (och jag kan ha precis lika kul ändå).
5. Förr var jag väldigt blåögd och godtrogen, det resulterade till att jag idag har väldigt svårt att lita på folk och deras motiv.
6. Jag älskar typiska tjejfilmer, trots att det är solklart hur de slutar.
7. Jag är väldigt svar för drama i tv-rutan men lever helst utan det i verkliga livet.

Bloggar jag skickar denna Award vidare till är Sanna, Wojtan, Sessan, MammaRussin, FruEvelina, Irin och Jennyn.

Idag har jag haft ett riktigt studierace. Jag måste ju plugga undan nu i veckan så att jag kan vara totalavslappnad i Göteborg till helgen. Jag har pluggat så mycket att jag har hela veckans arbete färdigt och kan satsa på MVG uppgiften resten av veckan. Och i morgon kommer jag kunna plugga utan huvudvärk. Mina glasögon har kommit och ska hämtas direkt efter gymmet i morgon.

Jag förde över en ljudbok till min telefon och idag på gymmet sprang jag på löpbandet i 70 minuter, endast för att jag tyckte det var så intressant att jag inte ville stänga av och fortsätta på de andra maskinerna. Jag längtar redan tills i morgon då det är dags för gym och ljudbok igen.

Kameran har mest använts för att ta de dagliga bilderna den senare tiden. Det var ett tag sedan jag tog bilder bara för att leka och lära. Tidigare har jag kunnat sitta och fotografera exakt samma objekt i olika vinklar och med olika inställningar bara för att lära och för att jag tycker det är så fruktansvärt roligt och kameran har varit med överallt. Men den senare tiden har jag åkt iväg utan kamera och då sett massor av perfekta fotomotiv. Jag hade helt enkelt tappat motivationen en aning. Det brukar jag inte göra så länge jag har mer att lära och inom just detta område kan man alltid lära sig mer och bli bättre, kanske därför som det är mitt största intresse.

Tills nu i kväll var motivationen borta, tills jag hittade till bloggen Carlbom,  som beskriver allt det där med bländare, slutare och ISO på ett sätt så även jag förstår, ett blondinvänligt sätt. Om jag inte minns helt fel Wojtan, så är detta bloggen du pratade om?

Nu vill jag inget annat än att knäppa massa bilder. Jag behöver dock dagsljus och saker som rör sig, för nu ska jag lära mig en sak i taget och inte stressa fram som jag alltid gör annars. Det är ju så svårt för jag vill kunna allt, helst igår. Och tålamod är inte mitt första namn! Jag har helt enkelt fått en ny kick och kameran ska kramas hårt de kommande dagarna, varvat med studier så klart!

Både Celine och Savannah älskar pussel. De har en del pusselböcker och de används varje kväll en stund innan läggdags. Jag tycker det är ett helt perfekt sätt för dom att komma ner i varv innan de ska sova. Jag trodde att jag skulle bli knäpp på att det låg pusselbitar överallt och att det försvann bitar titt som tätt men faktum är att båda två är väldigt rädda om sina saker och än så länge är det bara en endaste pusselbit som försvunnit.

Vi har haft en riktigt mysig dag idag med. Jag åkte till gymmet i förmiddags och när jag kom hem gick Henric och lämnade Celine hos hennes dagiskompis. Jag och Savannah följde med Henric till hans gym och Savannah flirtade vilt med alla grabbarna där. När hon sprang i från mig för att hon ville pussa en barnläkare som också var och tränade tyckte jag att det var dags att coola ner sig lite, men han såg bara glad ut över att ha hennes fulla uppmärksamhet. Hon gav killarna självförtroende med att springa runt och säga “oooj, så stark, ojoj staaark”.

Celine hade som vanligt haft det jätte roligt med dagiskompisen och ville inte alls hem. Men när vi sa att det skulle ätas korv med bröd gick det bra att följa med.

Nu ska jag ägna kvällen åt min kära make! Hoppas att ni haft en riktigt bra helg.

Bilder från väldigt längesedan. Första bilden är för snart 7 år sedan. Bilderna är av dålig kvalité eftersom jag fotat fotografier i albumen.

Ja det är av en speciell anledning som gamla, väldigt gamla, bilder på mig och älsklingen kommer upp. Vi har alltid haft en tendens till att glömma bort vår förlovningsdag. Nu när vi är gifta kanske en sådan dag inte firas? Vad vet jag, vi har i alla fall lyckats glömma bort alla våra förlovningsdagar, alla 7 åren. Så vi brukar fira när vi kommer på att vi glömt det i stället.

Man kan ju tro att det kanske var nu den gångna veckan som vi hade vår förlovningsdag. Nej det var den 17 december. Och normalt sett brukar vi komma på det tidigare än så här. Jag försökte ursäkta mig med att jag faktiskt kom ihåg det tidigare och till och med hade skrivit om det här i bloggen, men beviset är tydligen borta för jag kan då inte hitta det.

När jag ändå var på gång och tittade i albumen på “tiden förr” hittade jag bilder från när Celine var yngre, jag blond och till och med ett på mig med min mamma, pappa och bror.

Bild 1 är jag med mina föräldrar och min bror då vi var och hälsade på honom en helg när han låg i lumpen. Celine var då 4 månader och låg mest nerbäddad i vagnen på grund av kylan.

Bild 2 är Celine med horn, vi tyckte det passade henne just då eftersom hon hade kollik. Fortfarande kan de växa fram lite då och då.

Bild 3 är på mig och Celine när hon var 6 månader gammal.

Och den stora bilden är på mig, Midsommarafton 2004. Den blev redigerad (av en tjej som höll till på familjeliv den perioden jag med höll till där) för att den skulle se ut som en målning i stället. Vill därför påpeka att jag inte använt läppenna trots att det ser ut så på bilden.

När jag tittar igenom albumen hittar jag inte många bilder på mig och Henric tillsammans och de som finns är från fester och en av oss lyckas alltid se väldigt knasig ut.

Grattis i stort efterskott på förlovningsdagen älskling!

Det har varit full rulle här hemma hela dagen. I förmiddags gick jag och grannkärringen ut med alla barnen för pulkaåkning. När det var dags för Savannahs middagslur åkte vi ner med de stora barnen till stan för att äta lunch och köpa en spargris till Celine. Vi åkte buss och Celine älskar det, hon uppskattar med tiden där hon får åka iväg med mig eller Henric utan lillasyster och där hon får hela uppmärksamheten. När vi kom hem sa hon “jag älskar att göra sånt här med dig mamma”.

Nu ska vi fortsätta lördagens festligheter med vänner, pizza och film. En riktigt lyckad lördag med andra ord och otroligt glada barn även idag.

Hoppas ni med har en härlig lördag!

Nere i stan ligger en “känd” och stor godisbutik. Innan vallfärdade folk dit för det billiga godiset och de många olika sorterna. Nu sedan det blev ombyggt kostar det snäppet mer men är väldigt fräscht och jag älskar de små lådorna man kan ta i stället för de vanliga påsarna. I alla fall så åkte jag dit idag för att handla godis till barnen.

Efter maten delade vi upp några bitar var till tjejerna. Savannah åt två bitar och ville sedan byta ut sitt godis mot sin napp. Det är något som storasyster aldrig någonsin hade fått för sig att göra. Hon har i och för sig aldrig haft napp men hon skulle aldrig bytt ut godis mot något annat, lilla gottegrisen.

Idag känner jag mig lite snuvad på fredagsmyset. Henric skulle iväg och tjejerna var så trötta att de somnade innan sju. Så nu sitter jag här helt ensam, vilket jag kan tycka är rätt skönt ibland, men inte just idag. I dag hade jag ju sett fram emot en riktigt mysig kväll med familjen.

I stället för att lägga in massa bilder i datorn, som jag behöver göra nu när den är helt tom, har jag suttit och tittat igenom album av äkta vara. Jag satt länge med vårt bröllopsalbum och tårarna började rulla ner för mina kinder. Varje gång jag tittar i det där albumet får jag en dos av de känslor jag hade den dagen. Känslan som hade övertaget var nervositeten, jag var allt annat än mig själv den dagen och vännerna såg hur min klänning darrade när vi stod vid altaret. Här kan ni kika på några ut av bilderna från vårt bröllop!

Jag såg att Sockervägens Söta har en tävling om en fin bräda med texten “Busunge” på. Jag började rota bland minnena på vad våra busungar haft för sig och det var inte lätt att välja ut en specifik händelse, det sker ju nya grejer varje dag.

Men de två jag kom till att tänka på först var när Celine var mindre och då enda barnet. Hon kom in och väckte oss med en helt kletig kropp, skokräm. På väg in till badrummet för att duscha av henne ser vi att de tidigare vita väggarna, den tidigare vita byrån och delar av golvet och vissa skor också är insmetade med svart skokräm.

Den andra händelsen jag kam att tänka på var när de båda hjälptes åt att tömma shampoflaskor i vardagsrummet. Savannah hade hela håret fullt med shampo och golven, tv-bänken, tv:n och vardagsrumsbordet hade med fått sig en shampotvätt.

"Jag är med och tävlar om en tryckt bräda (Made by seLes)
med en gammal väderbiten nypa på för att fästa ett foto eller liknande
på min ögonsten eller busunge. Tävlingen hittar ni
hos Sockenvägens Söta – och den pågår januari ut."

Ännu en sådan perfekt kväll blev det igår. Barnen kom hem, efter en liten tår rullat på Savannahs kind för att hon blev glad att se mamma, var de glada och busiga tills det var dags att lägga sig. Medan jag fixade maten dukade Celine. Hon och Savannah var bebisar och skulle ha bebisbestick, muggar och plasttallrikar. Savannah passade på att hoppa i vår säng undertiden. “Te, fyja, tovl, tjettooon…komme jag” sen slog hon en kullerbytta eller hoppade upp högt och satte sig på rumpan skrattandes.

Den sista timmen innan det var dags att borsta bort tandtrollen, ta på sig pyjamas och lägga sig satt vi på golvet i vardagsrummet och sjöng till Astrid Lindgrens visor och några till. Savannahs favorit är Karlsson på taket, inte att titta på den men sången som hon sjunger ofta på “kasson, kasson, kasson, kasson” ja de är det enda hon kan i den låten men dansa kan hon och klappa händer åt sig själv, det kan hon med.

Celine var mest mammasjuk och satt i mitt knä och dansade, pussade på mig och kramades massor. Jag bara älskar sådana här dagar och hoppas att helgen blir precis likadan. För nu är det äntligen fredag. Jag gick runt hela dagen igår och trodde det var fredag, var lite smått pirrig och lycklig för att familjen skulle komma hem till fredagsmys och att vi hade hela helgen framför oss. Tji fick jag!

Ha en underbar fredag och ta hand om era kära!

Följ Rebecca direkt i din mobiltelefon

I samarbete med Önskefoto kommer årets första tävling.
Jag vet att många ut av er är fotointresserade och tar väldigt vackra bilder.
Jag vet också att vissa ut av er har bilderna i datorn och i bloggen. Därför tyckte jag att denna tävlingen var helt perfekt, så att ni får se en av era fina bilder på väggen i stället.

Vinsten är en Canvastavla i storleken 20×30 med ert favoritmotiv. Tävlingen pågår till 1 februari!

För att delta i tävlingen, tipsa om tävlingen i ett inlägg på Er blogg med texten här under.

“Jag är med och tävlar om en Canvastavla hos Cheeky i samarbete med Önskefoto.
Tävlingen pågår till 1 februari”

Lycka till!

Något måste hänt, något allvarligt men bra. Oavsett vilken vägg det är mina barn sprungit in i så vill jag inte att de springer in i den igen, för så som det är just nu är helt lagom enligt mig. Det var glada barn som hämtades på dagis igår, glada och gosigt busiga. De åt båda upp sin mat utan minsta bråk och de båda -hör på detta- fick håret tvättat utan minsta pip. Det enda gnäll som hörts från deras munnar efter dagis var Celine när hon såg att hennes rosa pyjamas hängde på tork och insåg att hon inte skulle få sova i den och Savannah när hon tappade sin snutte på vägen in till sängen. Thats it!

Innan jag började studierna nu igen så lovade jag mig själv att det endast var studietid på dagarna. Jag vill inte uppleva det som hände i höstas igen och för att minska risken skulle det endast bli studier på den tiden som en normal arbetsdag, kvällarna skulle vara till för vila och tankar på annat håll. Jag har dock ett problem, jag ställer så höga krav på mig själv och vill prestera så absolut bra jag kan, viket gör att jag har svårt att slappna av. Jag har varit tvungen att plugga två kvällar i rad på grund av alla arbeten som ska vara inlämnade i morgon, nu är de klara och kvällen blir fri. Jag tänker i alla fall hålla stenhårt på att helgerna ska vara lediga från studier och efter tentan i morgon kan jag hålla helg.

En artikel på förstasidan av den Indiska tidningen Ananda Bazar Patrika.

Jag jobbar med mitt sista arbete för denna veckan. Jag studerar olika tidningar från olika länder, deras största dagsnyheter både inrikes och utrikes och hur de vinklar de gemensamma nyheterna. Bilden ovan är från en Indisk tidning. Inte för att jag förstår så mycket av texten men bilderna talar de med. Jag måste säga att trots att jag svor över detta arbete innan så är det väldigt intressant nu. Jag lägger märke till saker och får information jag inte skulle haft en tanke på annars. Med slutsatsen av all information jag fått idag kan jag konstatera att Sverige är ett grymt generöst land.

Barnen sjunger gärna och ofta här hemma. Celine vill oftast sitta med en bok i famnen samtidigt så det ser ut som hon läser ur sångboken då hon sjunger.